med pennan på resa

Publicerad den 7 januari, 2014 av gangaochrurik

Utan den där boken med tomma blad som man kan teckna ner el skriva det som kommer, ja, då skulle Ganga känna sig naken. Den där boken, brukar aldrig ligga långt ifrån mig!
Flera av mina resor till Indien har jag medvetet gjort utan kamera. Då blir det fart på pennan! För det är mycket man vill ha med sig hem; av tankar, ideer minnen och adresser.
Dessutom blir det ett skönt tempo på en resa utan kamera. Långa sittningar på cafeer så att man hinner teckna ner allt man vill ha med! Det man har tecknat ner minns man på ett annat sätt, det behöver verkligen inte vara världens bästa bild för att starta massor med minnen, smaker, dofter och känslor inom en. I tecknandet är man mer medveten än när man bara lyfter kameran för ett klick.

Nu kom boken fram som reste med till Indien då Rita var med. Det var så rolig läsning så det måste jag få bjuda på! Rita kommer du ihåg:

Ja, bilderna är tecknade i hast, fulla av interna skämt. Men dom gör mig glada. Kanske lite förklaring behövs. Det är en sån snäv del av verkligheten som fångas på ett kort. Rita hade all sin fokus på den söta apa i trädet, den ville hon ta kort på! Mamma (Ganga) stod längre bak och såg en helt annan bild. Hur en annan, större, apa satt på marken… hur en hund kom (dom älskar att jaga apor) och hur de båda djuren på nåt märkligt sätt lyckades, mitt i var sin rörelse totalkrocka med en rejäl smäll.
Jag såg allt, Rita såg bara sin lilla apa… i trädet.

Ännu en gång hundarna, påfågeln reagerade som en kanonkula…

Vi bodde på AuroBeach… urmysigt ställe, gången innan, då jag var i Indien. Nu kom vi, i junimånad, hett som bara den och tydligen off season. Den fina stranden hade fiskarna ockuperat; lagt ut massor med småfisk till tork. Men det gick inte så bra, för det kom lite regn, så det ruttnade… vi stod ut några dagar (det berodde lite på hur vinden låg på) men det luktade för ….vedervärdigt.
Rita grät, för det var så äckligt – jag beställde en taxi, vi åkte till Pondicherry och tog ett hotell där.
Bhaga som hade bungalowuthyrningen grät -jag betala henne även för de dagar som vi inte bodde kvar där. Lite märkligt med allt gråtande.
Visar fler bilder imorgon.

inte…hets mot folkgrupp

Publicerad den 6 januari, 2014 av gangaochrurik

….kommer ihåg när jag nyinflyttad i Båstad upptäckte en bil som stod parkerad framför huset där vi bodde. bilen hade en dekal i bakrutan där det stod ”en kvinna som är mer än tre meter från spisen, är på rymmen”
Man blir extra mycket TIGER när man har barn. Inte kan jag bara låta mina döttrar komma hem, läsa dekalen och låtsas som att det är OK med sådana uttryck. NIX.
Jag ringde till Polisen. ville anmäla bilägaren….. inte får man väl köra omkring med texter som förolämpar halva Svenska befolkningen?? Men se, svaret jag fick från polisen var att det gick inte att anmäla, för det var del av befolkningen. Hets av folkgrupp ska vara kvinnor-män-barn. Hets mot kvinnor, kunde man tydligen inte anklaga någon för. sprayade hakkors kan vara hets mot folkgrupp, men att skriva att kvinnor ska stå vid spisen anses inte som hets…ja, det är ju inte så upphetsande….
Jag fick lägga på, besviken. Fick nöja mig med att sticka in en lapp i bilen där jag skrev att det var bättre han gick en kurs i matlagning än att gnälla på kvinnor…

Åsen, S…åsen

Publicerad den 5 januari, 2014 av gangaochrurik

S…åsen. Bild Ganga. Om tunnelbygget, Hallandsåsen. akvarell

Titta här! Har hittat några äldre bilder. Det där med Muttan har cirkulerat tidigare i min bildvärld. Här är bilder från 2005:

Jag bodde i Båstad. Tunnelbygget tuggade på. Någon gång på tidigt 90-tal satte Framåtskridarna igång med det fantastiska projektet att borra en tunnel genom Åsen. Vilket drama det blev; en våldtäckt av Åse, varken mer eller mindre. Berg är en symbolisk bild i vårt undermedvetna, för det feminina. De skulle igenom, till varje pris
Känslan hos många som bor där, speciellt de äldre var när det startade, att det går inte. Det gick sägner om underjordiska sjöar och man visste att hon inte var av fast berg. Men då är man ju bakåtsträvare.
År 2013, efter sådär 20 års förseningar, förgiftningar, fejkade, uppköpta förundersökningar och andra skandaler har man i alla fall nu lyckats komma igenom Hallandsåsen.
Vi var många som var upprörda och för min egen del gjorde jag en del bilder på det temat. Temat om hur självklart framåtsträvarna tillåts våldta naturen. Blint, hur tekniken används mot naturen…. inte så ofta med….(-det är min övertygelses, ett modernt samhälle med ett naturligt natur-tänk som genomsyrar allt.)

”Nu kommer de igen” om Tunnelbygget, Hallandsåsen. av Ganga. Olja

ORD har förmågan att kunnas vända hit o dit. Så den som har resurser kan vända både ord och diagram till något som kanske ser bra ut.
Känner igen förtvivlan där jag bor nu. nu är det Vättern, skjutövningar och gruvdrift. Någon viftar med pengar och vackra ord och ”vi” ska låta oss övertygas, lugnas. Ändå känner man hur det vänder sig nere i magen på de flesta som bor här. Man känner att det inte är rätt. Det är samma våldtäcks-beteende som är igång igen.
Man våldtar Natur, djur, människor och eviga värden. för att någon….. ska …. tja, vad vet jag….. göra karriär? bli rikare? eller bara vara allmänt destruktiv?

”7 minuter” om tunnelbygget, Hallandsåsen. av Ganga. Olja

När en mäktig natur blir översatta till möjligheter i den nya, ekonomiska världen… är risken stor att det bara blir ett tomt skal kvar. Att man tömmer platsen på dess själ. Jordgudinnan bleknar bort. Vem är vi när inte Modern finns längre? när vi har glömt hennes namn?

Det är dags att sjunga hennes själ tillbaka. För Hallandsåsens skull, var vi några som samlades ute, mediterade och skickade healing till henne. Även om det inte stoppade själva bygget ville vi tala med henne och önska henne klara det så bra som möjligt. Märkliga saker hände, men det allra märkligaste var nog, när vi dagen efter en sådan träff på Åsen, läste i tidningen att borren hade kraschat. borrningarna stod still i 6 veckor! ”Vad håller ni på med! egentligen!” undrade mannen till en av kvinnorna som var med, då han läst tidningen!

”Vi har inte råd med något annat än kärlek” så sjung för gudinnan. Ge henne kraft, gör hennes själ tydlig och följ ditt hjärta röst. Låt dig inte luras av de vackra diagram som sätts upp för att förblinda. Känn känslan i din mage.

Årets första Kantarell

Publicerad den 4 januari, 2014 av gangaochrurik

Vi ger oss ut i den Stora fina Mossa-Skogen. Vi är helt enkelt för nyfikna. Det stod i tidningen att någon hade varit ute och plockat svamp… kantareller, att det varma vädret hade fått dem att fortsätta att växa.

Ja, det var ju ingen stor skörd vi kom hem med, men här är den; Årets första kantarell!!

Stenjakt

Publicerad den 3 januari, 2014 av gangaochrurik

På en liten bit strand, bakom stenhuggeriet ligger det bitar av marmor, slipade an vattnet.

Det är härligt bara att gå här, men det bor en samlare i oss alla! Nu är det bitar, inte för tjocka, som gäller…

Mysigt med Siribesök. Vi går tysta, med ögonen på stenar och öronen fyllda med vågkluck. Varför är det så roligt med att samla stenar?

rosor på väggen (forts köket)

Publicerad den 2 januari, 2014 av gangaochrurik

Rurik kunde liksom inte låta bli!! Frestelsen var för stor och glaspaletten kom fram. Han blandar en kylig rosa färg som krockar så där helt mot den varma röda på köksluckorna…

Mitt leende blir bara bredare och bredare.

Rosorna har förvandlat väggarna till mjuk sammet. Känns som jag står mitt i en saga: ”Det var en gång, ett litet, litet hus…”

MUTTANS ÅR

Publicerad den 1 januari, 2014 av gangaochrurik

Gott nytt År! Det här är MUTTANS år! Det kan minsann behövas!! vilket vackert ord! Har sitt ursprung i MODER. Ett globalt ord med hyllning till LIVET!
Den heligaste av symboler har blivit dragen i skiten alltför -många- tusentals- år.
Idag lägger jag ut en ny kategori som heter Muttans år. Vad den blir fylld med…. blir en resa som vi får följa under året. när man börjar en tanke vet man ju inte riktigt vart den slutar, så välkommen på äventyr. för mig känns det som att bjuda in den stora gudinnan… hon som bär livet och döden, hon som skapar, omskapar och förstör. Mer vild än tam.
Inte för att vi kommer att sluta att skriva om allt det andra som vi vanligtvis skriver om. Vi kommer att fortsätta skriva om grönsaker och annat mer oskyldigt även i år.
Min känsla är, att vi för länge sedan glömt vad kvinnlighet är, och även om jag gillar Ikoner av Moder Maria -så är jag lite lömsk på dom. För där vilar även politik. nämligen att såga alla kvinnor vid fotknölarna -vi ska ju vara så förbaskat SNÄLLA och FROMMA för att passa i formen!! Men detblir lätt till ett sjukt beteende, kolla gärna på ”the nice girl syndrome”.

Inte är jag ensam om att fundera på det här -långt ifrån, och det är ju tur. I Linköping har man till och med under året haft en Fittans dag. Ord som en gång varit fyllda med ömhet och poesi (fitta betyder fuktig ängsmark) har för länge sedan ockuperats av förnedring och råhet. Det är dags att ta tillbaka ordet!

Det är dags att sluta vara offer -för det är svaga människor som har behov av att förtrycka och svartmåla. Kvinnors lust och njutning… tänk att det är föremål för så mycket panik världen över!!
Vi lever i den andra ytterligheten också….. förutom den eländiga snällheten så ska kvinnor vara så sexiga. Kolla…. på reklam, TV-spel…. musikvideor….. tidningar…… kolla hur de kvinnliga visas upp.
Det är inte konstigt att så många unga flickor, skadar sig själva, skär sig, svälter sig….. både i ynkliga försök i att leva upp till vår tids ideal och som protest och desperation för att det är omöjliga roller. Vem vill bli vuxen kvinna när man tittar på massmedias kvinnoideal??

Man kan verkligen undra vem/vad som skapar vår tids kvinnoideal? och VEMS ÄR MUTTAN??
Även om man i andra kulturer verkligen skär av och stympar kvinnors kroppar, deras rätt till sin kropp och sin njutning…. så är det precis vad vår kultur också gör…. vi har mental könsstympning på våra flickor!
Att ha tillgång till sin LUST innebär även att veta när man inte har lust… och tydligt och tryggt kunna sätta den gränsen. både inför sig själv och andra.

välkommen till Muttans År!

ett slut och en början

Publicerad den 31 december, 2013 av gangaochrurik

Modern medicin

Ja, det händer mycket på ett år! Tack för att du läser oss, det gör det så klart roligare att skriva!
Gott Slutt… vi ses i morgon då är det gott Nytt ÅR!

Vi älskar Hilma!!

Nyår i Indien 2012 – 13, Rurik i dothi (höftskynke)

Bus vid rökstenen

Konstrunda! Kom o köp konstkort med magiska dikter!

Meditativ Snögubbe, mars månad

Ikonmålaren Rurik

Upplyst Rurik

Kinesisk skönhetskur

Seraphim

Fullbordad ritual

Allt är redan historia….

rapport från tystnaden

Publicerad den 30 december, 2013 av gangaochrurik

Som en stark inre röst vaknade jag upp sista dagen av vår tysnad… Ja, om du följer bloggen, vet du, julhysteriska kan man inte kalla oss. Hos oss imploderar julen närmast. Försvinner bort i en intensiv motsatts. Först hade vi tre veckor med andligt/inre focus. Morgonritual med meditation och även en stund på kvällen. Inramade dagar med enkel kost. Jag förvånade mig själv med att klara av det (tidiga morgnar är min absoluta akileshäl!) Efter de tre veckorna, som avslutades till vintersolståndet, den 21e december la vi till; tre dagar av total tystnad.

-Vad sa den där inre rösten? ”jag har inte råd med något annat än kärlek”

Den där inre sanningen, rösten som vi bär med oss. Talar olika högt vid olika tillfällen. Det här har man ju både hört och försökt leva efter…. kärlek… vilket man ju genast blir utmanad på, så fort någon trampat en på foten.
Nu var rösten där igen, som sitter som en stark känsla i kroppen. ”det är viktigt”
Jo tack, som ett tema genom livet, kanske ditt med? Livet försöker i alla fall lära mig, igen och igen. Minns fortfarande hur jag, ilsk, damsög min lägenhet, för många år sen. Det var något från skilsmässan den gången som for runt i skallen på mig. Jag damsög frenetiskt och sen tryckte jag på knappen som drar in damsugarsladden… upp for sladden och slog mig över handen, ont!! Det var inte förrän då som jag insåg vad slags tankar jag hade hängivigt mig åt…

Har du märkt att förmågan att på något sätt manifestera har ökat de senaste åren? Det går fort, och negativa tankar slår hårt… mot oss själva!
Ett annat exempel; vi sitter och dricker vårt morgonte. Tittar mot horisonten där solen nu ska stiga upp, de första strålarna sträcker ut sig. Då hoppar det ett litet troll in i mina tankar och jag börjar prata negativt om någon… inget allvarligt, men jag känner ju själv, hur jag vill svartmåla en situation.
Vad hände?? Solen bara försvann!! Molnen kom från ingenstans och morgonen var grå!
Ja, skratta åt mig! Men om man tillåter sig att se, så ser man snart, att negativitet… är kostsamt! Det slår tillbaka.

Det här kan man nog skriva en hel bok om ( och det finns) Till exempel har sportvärlden har ju blivit väldigt medveten om hur tankarna styr, skapar vinnare eller förlorare. Genom se sig som vinnare så skapas förutsättningen för seger. Vi drar till oss det vi ger utrymme för i vårt liv.

Nu måste jag erkänna, det värsta jag vet är falska, glättiga överpositiva sannings-förnekande, ytliga människor. Sanning är viktigt.

Men sanningen har så många ansikten. Tacksamhet är hälsosamt. Ofta glömmer vi se den sanningen. Att vi har så mycket och så många att vara tacksamma till. Att se på sitt liv och se allt som man har, att vara tacksam över, ändrar hela tankemaskinen. hur mycket har du att vara tacksam för? Hur mycket tar vi för givet??

De sista dagarna, då vi var i tystnad, började jag känna mitt eget hjärta. Det rörde sig som ett liten barn i min bröstkorg. Med rösten som påminde mig om kärleken, ökade förmågan, att vara lycklig… för ingenting. Livet är lyckan själv.
Lite sött, att den där katten vi har… hon kände det genast! Hon håller mig med ögonen och det är som vi pratar. Hon väljer att vara mer nära, det märks, duktig på att läsa mig. De är magiska, de där djuren.

Här är nog en koppling till att jag vek mycket av hösten till att åka till Indien -Är innerligt glad att jag åkte iväg och gick den där Fördjupningskursen/ Deepening, på Oneness University. Känner verkligen att den gett djup åt livet, åt allt!

Så här följer en liten rapport om Livet efter Deepening, efter Uppvaknandet.
Allt har fått större djup.
Mer rakt på. Rurik säger, att jag blivit mycket mer bestämd. Känner med vad jag vill, vad jag kan.
Ser verkligheten mer, som den är. Utan negationer eller försköning. (vilket ger mer av Här & Nu.)
Fast minnet är inte så bra, har nog för första gången i mitt liv glömt bort att äta! (jag har alltid koll på maten) nuet är viktigare.
Känner alltid tystnaden …. även om jag är mitt uppe i något el är upprörd. Alltid, så finns det en stor inre tystnad.
Tankarna är mer frikopplade och stör mindre
Mindre föreställningar om saker och ting. -och SER/ är betraktande, oftast, när jag lever ut de där gamla ”programmen”.
känner förundran, över stort och litet, över det som vi oftast bara tar för givet.
Frånkoppling…. från sinnet och kroppen blir allt mer tydlig. blir allt mer ett vittne till mig själ. Ser roat på mig själv.
Men, känsligare. Känner av mina och andras obalanser, tankar, känslor och fysiska besvär. Ännu mer nu. Tar på mig andras och vet inte riktigt alltid var det kommer ifrån.
Njuter mer av att vara den jag är, utan att döma. Upplever istället nyfiket. Vilket gör att dömandet av andra bleknar.
Mycket blir meningslöst och onödigt.
Lätt att meditera, lätt att lyssna, lätt att uppleva.
Men blir jag ledsen -så är det totalt! är jag arg, så är det också totalt. inget mitt i mellan.

Hade hoppats på kroppens mirakel – att jag skulle bli ”frisk” från utbrändhet. Så är det inte, det är det samma – men jag accepterar och kämpar inte emot det längre…. kanske har det gjort mig latare 🙂 Jag tillåter mig helt enkelt mer att vara den jag är, just nu.

Slut på rapport.

Äggoljefärgen och köksluckorna, del 2

Publicerad den 29 december, 2013 av gangaochrurik

Skål på er! Det blir en liten knallröd sup när vi blandar vår färg!
Emultionen gjorde vi en stor sats av, i förra inlägget, den sparar vi nu på två stora gamla ketchupflaskor.
Nu ska vi blanda i pigment. Pigmentet ska helst blandas ut i sprit. visserligen går det bra att ta fram typ vodka, men det blir allt billigare med T-röd. Man blandar ut pigmentet för att det inte ska bli klumpar, eller, om det är svart pigment, så är det ibland sot, som kan vara fett, då behöver man ha med spriten, för att lösa upp den feta ytan. Man får helt enkelt en jämnare färg om man först rör ut pigmentet med en liten mängd sprit, innan man rör ut det i emultionen.

Det är många småburkar med olika nyanser av rött pigment som är framme. Rurik mixar och trixar.
Hur mycket pigment ska man ha i? Ja, jag hör på Ruriks svar, som blir långt och svävande, att här ligger mästarens erfarenhet. Olika pigment beter sig olika. Ocker och vita pigment till exempel är mer täckande. Men man kanske vill att det ska vara lite transparent? Räkna med att måla flera gånger, flera tunna lager är bäst. Att försöka måla tjockt kan bli total katastrof (rinner). -fast med mer olja i färgen, kan man också ha mer pigment och följaktligen måla lite tjockare. ( ojoj jag hör på svaren, att det är erfarenhet och fingertoppskänsla som behövs)
En sak till; gör inte för stor sats av din färg. Erfarenheten säger att färgen har bäst egenskaper första dagen. Det är därför vi sätter emultionen på flaska och sedan tar fram och gör ny färg efter hand.

De flesta av köksluckorna ska vara helröda, dom rollar vi försiktigt, med lite färg, i en liten roller, speciellt för oljefärg. Men de luckor som råkat ut för Gangas lek med att skapa modernt allmogemåleri, målas med pensel.Luckorna läggs ner, här behövs lite pet-måleri. Jag gör utbesparingar – målar runt mitt motiv och lämnar medvetet en ljus kant. Det här är ett trix som jag gillar mycket från akvarellmåleriet, att inte måla kant-i-kant utan lämna lite ljus yta i mellan två ytor – och jag tycker absolut att linjerna inte ska vara för exakta. Det ska se levande och mänskligt ut!

Efter en första strykning ser färgen ut så här, lite randig. Tycker egentligen att det ser häftigt ut. Är lite frestad att lämna det så här. Men det blir en eller två strykningar till för att jämna till det – det ser nog bättre ut mot de andra luckorna.

Redan efter två timmar börjar färgen se ut som den torkar… Vattnet har dunstat, men den är fortfarande väldigt känslig för beröring. en dag senare tassar vi fortfarande omkring och är livrädda för att röra något. Oljan torkar långsamt. vi ger det två dagars torkning, sedan målar vi nästa lager. Är man för snabb att måla ett nytt lager, så drar man bara upp det man målat tidigare.

Tips när du tvättar bort färg, från penslar och händer…. det här gäller för köpt oljefärg också… använd olja -matfett. Köp en billig olivolja eller nåt! Sen när du gnuggat in oljan, kan du tvåla bort det, ta lite diskmedel i handen och gnugga penseln fint i varmt vatten. Var ALLTID extremt försiktig med att tvätta dig med lacknafta eller terpentin. Glöm inte att huden ÄTER. Du tar in lösningmedel i din kropp om du tvättar händerna med det!
Rurik berättar en gammal målares livserfarenhet: de målare som tvättade sina händer i lacknafta dog i förtid. ju mer de tvätta sig, desto yngre dog de!!
Var rädd om dig.