hur man gör…

ghi-lampa
Idag blir det en riktig ”HUR MAN……” får i gång sin lilla gheelampa. Det har du väl alltid undrat 🙂

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Små skålar i keramik görs i massor i Indien, för att sättas ut med blommor så de flyter på vattnet, tex den heliga floden Ganges.

offrade blommor o ljus, på Ganges
Ljuset kanske inte syns så tydligt på bilden….. på kvällen flyter de små blombåtarna över vattenytan…
I Kerala, Indien har de tempel där utsidan är klädd med små hyllor, där man i skymningen tänder ett oändligt antal gheelampor. Ghee är långsamt, skirat smör, det ryker inte, osar inte. Nu har vi varit så himla duktiga o gjort en liten film: Nu ska Rurik få berätta mera:

Nu är det bara att sätta igång!

Rurik med lampa
Det var allt för idag. Lycka till med din lilla lampa. hälsningar från Rurik

fina bilder…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Gissa?

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi tittar på bilder….. en elefant som njuter….

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi var på en plats för pensionerade elefanter. Det är i Kerala, Indien. Relationen mellan elefant och skötare är viktig och tillitsfull. Alla elefanter har sin egen personlighet och de är stora djur. Badet är viktigt, det var fantastiskt att få se hur elefanterna njöt av sina bad.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Vi minns den fina dagen då vi vandrade bland alla dessa stora pensionärer. Vi får se, om dess essens kanske kommer på en framtida bonadsbild.

Resan bakom en Sri Chakra

Kedernath
2006, redan åtta år sedan.
Märkliga omständigheter gjorde att plötsligt öppnade Indien sig för mig. Utan att vid den tiden egentligen veta vad en Sri Chakra är, så var jag plötsligt del av processen. hur skapas de? De har stor respekt i Indien och de bär, rätt gjorda, på fin transformerande energi.
Så där var jag, i Kedernath, högt i Himalaya. en vallfartsort utan bilvägar.  Nere på låglandet är det hett men här var vi alla insvepta i kyla. Jag var glad åt min ylletröja och långkalsongerna. Det behövdes. Ändå är dragningskraften stor för Indier, att ta sig hit. Det finns tolv viktiga Shiva tempel, i Kedernath är en av dem. Templet är uråldrigt och området har en stark energi.
”great miracles happens here” säger någon.

flagg
Jag vandrar i landskapet. tystnaden är tät här, som det gärna blir på höga höjder. Total tystnad mixad med bruset av forsande vatten som är på väg ner till den stora Gangesfloden.
Det ligger en liten platå på bergsidan, helig och ompysslad. Massor med klockor att ringa i, flaggor. Det är en väldigt speciell värld här högt uppe i bergen.
När solen kommer fram är här varmt och skönt. Men nätterna och när monsunmolnen kryper mellan husen…. kallt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
De flesta tar sig upp hit, gör en ritual i templet och tar sig sedan ner, samma dag, för att slippa kylan. Undantaget är den mängd av SADHUS, de heliga männen, oftast med rikligt och tovat hår, som håller till här. Dag efter dag. Då, hade jag själv tovat hår, och någon form av ömsesidig respekt fans. Trots mitt ”butterskin”.
skapa en sri
Jag var tyst –  och behjälplig, då en Sri Chakra blev till.  Av olika anledningar var det HÄR, i den energin som var i Kedernath som den skulle göras. Inte ett ord blev sagt under hela tiden som arbetet var igång. Jag såg till att mat o det praktiska  fungerade. Det var oerhört lärorikt.  Känner stor tacksamhet att någon så generöst lärde mig så mycket.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Det är ett land med oändligt många ritualer, symboler. Många är rörande vackra.  Vi i Väst tycker ju gärna att vi vet så mycket och är så vetenskapliga. vi har lätt att fnysa  åt rabblade ord och blommor och bananer. Men i det heliga Indien, är de en vetenskap i sig, med stor exakthet. Ritualer och symboler som  omformar, och har kunskapen att tas oss tillbaka till det vi i vår essens är. Får oss att uppleva klarhet som ändrar riktning på livet.
En enda upplevelse kan vara tillräckligt för att ändra hela livet. Upplevelsen kan spränga loss och öppna medvetandet.  Ibland sker sådant genom en  spontanupplevelse…. genom en kris eller kanske rent av när man är ute i joggingspåret, eller genom en nära -döden- upplevelse . Det kan ske genom en medveten handling…. genom en meditation, en ritual…..
Men det är alltid en nåd. Inget man kan vara säker på. Men i Indien har man bevarat mycket av kunskapen som starkt ökar möjligheten att ta sig igenom den stumma vägg som vi har omkring oss…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

…och få oss att blomma. En Sri Chakra har den förmågan…. att göra våra liv levande.

Jag är glad att jag kan erbjuda Sri Chakra meditationer.

resväskan. Den stora Rosa

resväskan
Lever med resväske – medvetande.  Om bara några dagar åker Ganga till Indien. För att göra en fortsättning på den kurs som jag deltog i förra kursen. Då hette den DEEPENING, nu heter kursen SPECIAL DEEPENING.
Deepening var tveklöst den bästa kurs jag någonsin gått! Så, jag har höga förväntningar nu, på fortsättningen.
Det är små högar och små listor överallt i huset.  Mycket smått som ska fixas och mycket som ska avslutas innan det blir resa.
Extra stor resväska ( Rurik skrattar, väskan ser inte alls stor ut på bilden – men det är den!!) och en generös biljett som tillåter mig att ha 46 kg i bagage!! Tack Indcen, som ordnat biljetten.

Fler Bilder, från en resa

Hotell SeeBreeze

Jag fortsätter att bläddra i min reseteckningsbok, från en Indienresa med Yngsta dottern. År 2010.
Rita blev magsjuk (sånt som händer) otvättade händer ner i en chipspåse och sen in i munnen… det räckte.
Personalen på Hotellet i Mamallapuram märkte det väldigt fort…. varför äter inte den unga damen???? Sen spred sig ryktet och ALLA på hotellet visste det – och engagerade sig.
Det roliga är, att Ritas mamma (Jag) jämt flikar in det där om att tankar och känslor påverkar hälsan och hur viktigt det är att tänka på vad man äter. Men när mamma säger det så kan man ju bara stänga öronen. Plötsligt står restaurangföreståndaren där och vill förklara alla de där sakerna. Rita ler stelt men artigt och lyssnar. Mamma ler oskyldigt.
Till och med Hotellmanagern brydde sig, tog oss under sina vingar och vi var tillsammans i ett tempel för SaiBaba och bad, bla för Ritas hälsa.
Visst var det kärt?

Colonial 2

bästa hotellet på resan var nog det charmiga residenset i kolonialstil. Vi sov som prinsessor. Rita skulle bli brun och i sann Indisk anda vägrade jag henne exponera sin vita hy utan mamma som bodygard!  Jag satt i skuggan med solglasögon och mediterade medan Rita i känd fittness-stil svettades i solen. Det var uppe på hustaket.

Jag blev också sjuk på den här resan -det brukar aldrig bli så farligt, men My God! Katastrofdålig!! Inget hjälpte, jag blev hur ynklig som helst!!

Ganga sjuk i Thiru 1

Jag levde på coca cola och bananer, det hade jag ju Gudbevars lärt mig nån gång, att det var bra. Efter några dagar kom jag till en doktor.  En homeopatdoktor (helt fantastiskt, det finns många homeopater i Indien – och dom är riktigt duktiga) Han botade mig magsjuka rakt av!! Han var så duktig, så jag vill fråga om mina blodsockerbesvär (ett problem jag kämpat med genom livet)
Då hade jag levt på cocaCola o söta bananer i flera dagar. Blodprovet var rena katastrofen och han dundrade att jag genast måste åka hem, att jag hade diabetes och att Rita skulle ta hand om mig!
Vi var helt i chock båda två! Diabetes är inget man leker med, man kan dö. Så sa han till mig att göra om blodprovet nästa dag på ett laboratorie, som är mer tillförlitligt än hans enkla utrustning på mottagningen.

Ganga frisk i Thiru

Jag ringde, både till en annan Indisk doktor, som jag känner och hem till Rurik i Sverige (Rurik blev väl helt ifrån sig, han kunde ju inte göra så mycket där han var, bara försöka lugna mig lite)
Jag slutade med coca cola & bananerna och nästa dag tog jag nytt blodprov. Märkligt nog var värdena redan normaliserade – och jag kommer aldrig mer äta bananer o dricka coca cola när jag är sjuk!!

Jag stannade kvar i Indien, som planerat, när Rita åkte hem själv. Jag stannade kvar och gick en utbildning på Oneness University och blev trainer, lärare för Oneness.

Rurik sa något väldig bra, då jag upprörd ringde hem…och det gäller i alla situationer, när man blir för stressad och uppskruvad. Man är för mycket i huvudet i sådana situationer….  Rurik sa helt enkelt ”lägg uppmärksamheten i dina händer” ”gå in i kroppen”.  Det är ett märkligt enkelt sätt, när man tänker för mycket…. att helt enkelt skifta sin uppmärksamhet till kroppen, och speciellt bra är just händerna.  Och man blir LUGN. 

Slut på mina berättelser från min teckningsbok 🙂

med pennan på resa

anteckningsböcker

Utan den där boken med tomma blad som man kan teckna ner el skriva det som kommer, ja, då  skulle Ganga känna sig naken. Den där boken, brukar aldrig ligga långt ifrån mig!
Flera av mina resor till Indien har jag medvetet gjort utan kamera. Då blir det fart på pennan! För det är mycket man vill ha med sig hem; av tankar, ideer minnen och adresser.
Dessutom blir det ett skönt tempo på en resa utan kamera. Långa sittningar på cafeer så att man hinner teckna ner allt man vill ha med! Det man har tecknat ner minns man på ett annat sätt, det behöver verkligen inte vara världens bästa bild för att starta massor med minnen, smaker, dofter och känslor inom en.  I tecknandet är man mer medveten än när man bara lyfter kameran för ett klick.
svarta boken

Nu kom boken fram som reste med till Indien då Rita var med. Det var så rolig läsning så det måste jag få bjuda på! Rita kommer du ihåg:

Rita hunden o apan

Ja, bilderna är tecknade i hast, fulla av interna skämt. Men dom gör mig glada. Kanske lite förklaring behövs. Det är en sån snäv del av verkligheten som fångas på ett kort. Rita hade all sin fokus på den söta apa i trädet, den ville hon ta kort på! Mamma (Ganga) stod längre bak och såg en helt annan bild. Hur en annan, större, apa satt på marken… hur en hund kom (dom älskar att jaga apor) och hur de båda djuren på nåt märkligt sätt lyckades, mitt i var sin rörelse totalkrocka med en rejäl smäll.
Jag såg allt, Rita såg bara sin lilla apa… i trädet.

påfågeln o hundarna

Ännu en gång hundarna, påfågeln reagerade som en kanonkula…

gråt

Vi bodde på AuroBeach… urmysigt ställe, gången innan, då  jag var i Indien. Nu kom vi, i junimånad, hett som bara den och tydligen off season. Den fina stranden hade fiskarna ockuperat; lagt ut massor med småfisk till tork. Men det gick inte så bra, för det kom lite regn, så det ruttnade… vi stod ut några dagar (det berodde lite på hur vinden låg på)  men det luktade för ….vedervärdigt.
Rita grät, för det var så äckligt – jag beställde en taxi, vi åkte till Pondicherry och tog ett hotell där.
Bhaga som hade bungalowuthyrningen grät -jag betala henne även för de dagar som vi inte bodde kvar där. Lite märkligt med allt gråtande.
Visar fler bilder imorgon.

Indiska cigaretter…

Indiska cigaretter 1

Man kan hitta roliga saker när man försöker städa. I en låda får jag upp ett paket cigaretter, de får mig genast att le.
Nej, varken jag eller Rurik är rökare. Men vi var i alla fall storögda när vi hittade de här i en hälo-affär i Rishikesh. vi var liksom bara tvungna att köpa, för att kunna visa…

Indiska cigaretter 2

Texten på paketet utlovar helt andra saker än vad man kan läsa om på de Svenska cigarettpaketen. Men så är det här något helt annat än vad vi brukar förknippa med rökning. det är är alltså en traditionell medicin, enligt klassiska Indiska skrifter.

Indiska cigaretter 3

Här är innehålls förteckningen.
Det var väl lite kul? Jag vet alltså inte om det här är en bra medicin eller inte. Jag har respekt för den gamla kunskapen om  örter. Men detta kändes lite otippat!  Fast nu har den legat här så länge… nu städas den bort! Så kan det gå.

Indien i våra tankar

målande Rurik

Rurik målar en alldeles speciell Ikon, som han tänkt att måla i flera år. Men nu plötsligt blir det!
Den ska till Indien.
till visum

Jag tar den med mig, på resan.  Nu är det knappt en månad tills jag åker, dags att tänka på visum. Det är alltid ett projekt, ett petnoga projekt, som man inte ska göra i sista minuten – för då sitter man med hjärtat i halsgropen.
Det är alltid på något nytt sätt. Så man kan inte slappna av. Är nu alla papper med? Jag bockar av noggrant på listan.
Denna gång vill jag ha det lugnare än vad det var då Rurik skulle ha sitt visum, så jag fyllde i och betalade för tjänsten SMS, kostade 30 kronor extra. Men det var det värt!
”Pling” Bäste Ansökare, din ansökan för visa till Indien är nu under behandling. ”Pling” Bäste Ansökare, ditt pass är redo att skickas iväg med post. Hoppla, vad fort det går plötsligt. – och vad skönt att bli underrättad om hur det går. väl värda trettio kronor!

Indisk lastbil

Hello India, snart är det dags! Berättar mer längre fram

resa som kvinna i Indien

När man är på Ayur Vedisk behandling så är det inte så smart att sitta och läsa dagstidning och bli upprörd. För läke och ommöbleringsprocessen skull ska man  vila mycket och hålla sig vid ett lugnt och positivt sinnestillstånd.
30 dec tidning

Debatten som rörde om i Indien och som kokade på nyhetssidorna då vi var där,  ögnade jag bara försiktigt. Rurik läste och refererade bland.  Skit händer överallt tänkte jag, och tidningar vill sälja, så de hänger ut det. Men det är tufft att vara kvinna i Indien och att det blev ett sådant raseri är säkert för att detta var liksom var droppen som fick bägaren att rinna över.
Men kvinnor är utsatta världen över, både när de rör sig ute i samhället och i hemmet.  – och övergrepp sker minsann inte bara i form av  våldtäkt!
Sexualitet och våld är två  ”kvaliteer” som ligger nära varandra, i samma chakara, baschakrat.
Så är det även i hjärnan” tillägger i Siri när vi pratar om det. Våld och sexualitet har inget med varandra att göra. Ändå blandas de ihop -I krig är våldtäkt en vanlig ingrediens, som inte ens har räknats, förrän rätt nyligen.
svensk tidning

När vi hemkomna bläddrar igenom en svensk dagstidning, ser vi att debatten uppmärksammats även här.
Men egentligen fattar jag ingenting. Varför ska  halva befolkningen vara rädd för den andre? Jag har liksom svårt att tro  att män föds till sexgalningar som inte kan tygla sig.  Hur många män tvingas in i våldsamma beteenden mot sin vilja?  Längtan efter ömhet och kärlek känns ju naturlig men att längta efter våld…. är det naturligt? Vad har man råkat ut för för att längta efter det? Jag är glad att våld och kvinnors värde  tas upp på allvar i Indien. Men ska man komma till rätta med det behöver man nog se på hur man behandlar varandra över huvudtaget, även män. Våld föder våld.
Jag vet inte om Indien är värre än andra länder, men det är så naket, du ser det svartaste, svarta och det ljusaste ljusa. Det är verkligen ytterligheternas land.

Det jag ville skriva om idag var hur det då är att resa som kvinna i Indien.
Jag har ju rest de flesta gångerna själv. Jag känner mig mer trygg när jag reser i Indien än i Europa, rent generellt. Varför? De dricker sällan sprit.  Det är emot religionen, och det är ett religiöst land.  Vidare är de flesta människorna väldigt oskyldiga. De har aldrig sett en naken kvinna och de har inte så mycket fantasier om det, det märks.
Men träffar man på onyktra Indier, så är det obehagligt. En gång, en, så var jag med om ett obehaglig incident. Det var mitt på dagen, jag satt själv på en park soffa och ett gäng på fyra fem indier, fulla och rödögda kom. Det kändes genast att det var hotfullt. Vad de sa till mig har jag ingen aning om. Jag hade en manlig indisk bekant med mig som kom – därmed försvann de. ”hade det varit mörkt hade de våldtagit dig”, sa han krasst och tillade ”om det händer någon gång, så gå inte till polisen -då våldtar de dig en gång till. Gå till ambassaden”. Då var jag lite skärrad! (Det behövs nog en debatt om polisen också!)
Han sa en sak till, min vän, ”dessa människor ställer till det, även för Indier”. så är det ju, ruffliga människor finns över allt och ställer till det för alla.
Med andra ord, man får vara på sin vakt överallt, egentligen.

Ganga vid banjanträd

Så här var jag klädd nu, på resan till Punducherry. En lång klänning med bara axlar, tunna axelband och en sjal över. Om jag reste själv och till någon annan del av Indien skulle jag absolut inte resa så här. Av flera skäl. Jag är en fegis och vill inte utmana med mina kläder. Jag vill bli bemött med respekt, det blir jag om jag följer Indisk klädkod. Jag vill inte dra till mig tiggare, då är det bra att vara mer Indisk i klädval.
Köp dina reskläder på plats, köp  en dress med tunika, byxor och sjal, Punjabidress. Att visa axlar och ben är vulgärt och de kommer helt enkelt inte att respektera dig på samma sätt.
Inte nog med det, Indier är oftast underbara, vänliga människor, om du klär dig enligt klädkod så bjuder du in till många fina möten och samtal! De ”vanliga” människorna vågar närma sig dig. De vill prata, visa…. och veta var du kommer ifrån.  Ofta är det öppningen till oväntade äventyr och vänskapsband. När du kommer hem efter en sådan resa är du lycklig.
Punjabi dräkt

Nu är Indien i en brytningstid, och allt fler unga Indiskor vill klä sig västerländsk, men jag märker ändå att detta är regler som gäller.  Så det är så här jag oftast är klädd, som bilden ovan.
Vidare, om jag är själv så är jag försiktig med att gå ut när det är mörkt. Jag lägger mig tidigt istället och går upp när kråkorna kraxar och man hör kvinnorna sopar framför huset…

Nytt År

Nytt år. Vi gick en liten promenad på Beach road i gårkväll.

20130101-151418.jpg
Det var väl kvällens höjdpunkt. Vi letade efter de 300 extra inkallade poliserna. Vi mötte en grupp män med käpp…12 män i sin bästa ålder, klapprande med sina käppar, det var nog några av poliserna det…

20130101-152340.jpg
Ja, så var det magiska året 2012 över -året som det siats så mycket om. Hur det påverkat oss får vi väl se med tiden.
Här rockar man loss med markmålningar, Kolam lyser extra vackert idag.

20130101-165919.jpg
Jag gör en Rita (och en Ella) lägger mig på taket och solar. Vi bleka hud lyser ikapp med det nya året. Solen är stark det blir bara en liten stund, men det är en sista chans att få extra Dvitaminer. Men, även om solen är stark här, så säger min erfarenhet att solen är skarpare i Sverige. Det är väl ett uttunnat ozonlager hos oss som gör att huden reagerar konstigt… Har du märkt det?

20130101-170533.jpg
Att göra en Ella eller en Rita, betyder att man pressar sol -med förkläde. Rurik är min bodyguard på taket! 10 minuter sol… Och Gott Nytt År!