Vad är JULEN, annat än en virvelvind?! Den kom virvlade och försvann. Kvar står de cylindrar som Ganga målade av julfirarna. Det fick vara årets jul-statement.

Men julens räddare ( förutom MATEN, hela goa vegan-julbordet) var nog lådan med Brio järnväg, inköpt på Emmaus. En punkt av igenkännande och extremt intresse för Eden vårt raket-barnbarn ( mycket energi). Det har byggts och tutat från morgon till kväll.

Och så tog vi kort. Aaaaaa! Sa vi allihopa, jättekul tyckte 2-åringen, sen sprang han några varv runt i huset igen.

En dag åkte vi upp till skidbacken, trots tö hade de öppet. Alldeles lagom utflykt ( 5 min hemifrån)med två små barn. Tre gånger i backen så var det dags att grilla korv.

Jättelagom! Man fick lust att ropa Halleluja! Det är ju så galet tight med allting, när det är så små barn, så en eldplats som redan brinner, bord att sitta vid och underhållning av en jätte-snöskoter som kör förbi, plus alla skidåkare. Ja, det är ett vinnande koncept. Vi bara laggade upp vegankorven, bröd och ketchup. Åt. Alla nöjda.

Även om tio dagar är en evighet och tillräckligt länge för att vi alla skulle hinna bli jätteförkylda. Så gick tiden så fort. plötligt skulle våra gäster åka. De fick köra en sprillans ny Volvo hyrbil för den bil de lånat av pappan dog en plötslig motordöd. Men det är en annan historia.

Nu vill vi gärna bjuda på lite filmer så stämningen infinner sig ännu mera, men det blir ett eget inlägg.

Och vad gjorde vi, Ganga och Rurik i tystnaden efter alla yrväder? Mediterade. Vi stängde dörren i tio dagar. Och mellan hostningar och snytningar singlade alla bilder och ljud ner i hjärtats stora bibliotek.