Vi bor så nära Naturum Tåkern att vi inte tar oss dit. Nä, nu kör vi!! Vackra Naturum ligger vid Tåkern så fint att vi ser den hemma från vårt fönster, rakt över sjön. 2012 öppnades den, och vassen har åldrats vackert. Husen är helt Täckta av vass, mycket elegant.
Här inne finns massor av kunskap, både i form av guider och personal men här finns också en vacker utställning om naturen. Så här års i februari är det lite lågsäsong, bara öppet lördagar och söndagar men vi är häpna att här är så mycket folk. Det syns inte på bilderna, men massor med folk; hurtbullar, familjer, äldre och allt där emellan. En lekplats med naturtema finns runt hörnet och eldplatserna är igång allihopa. Det grillas korv, gås på spångar och leks. Riktigt mysigt.
Ganga läser om fåglarnas alla supersinne, tänk, magnetsinne så att fåglarna hittar. De känner väder och många fåglar ser fler färger och fler nyanser än vi människor (orättvist!!) Här finns en jordglob med fåglarnas flyttvägar och massor med fågelsång att lyssna till. Och mycket mer.
Vi lär oss nytt och vi kollar upp lite om fåglarna som vi har hemma hos oss. Sen blir vi ju lite hungriga, som vanligt. Utan att fråga om lov slår vi oss ned i bokavdelningen och slår upp en kopp te, kollar sjö-utsikten och tittar i tidskrifter.
Vi har ett minne från just det här fönstret och utsikten, för vi hade utställning här för tio år sedan och då när vi var här ( och det var stängt och stilla) så kom en älg vandrande på andra sidan glaset, helt nära och vi stod bara och stirrade.
Vi tittar vidare på utställningen, inte bara fåglar utan även geologisk förståelse. titta på pelaren -den motsvarar tio meter borrning i marken vid Dagsmossen, vid Tåkern. Nu får vi veta hur gammal vår lera är, som vi använder i keramiken -drygt 11000 år gammal! Från slutet av istiden. därefter steg landmassorna ( eftersom isen inte tryckte på) och Tåkern, som innan varit del av Vättern blev en mindre sjö som det började växa allt möjligt i och runt.
Torven skördas numera och det händer att de då ibland finner bra lera. Det är sådan lera som vi numera använder till våra skulpturer.
Så kan det gå. Nu gör jag små kaxiga Omma-figurer av leran som legat och slumrat i elvatusen år. På det området, torvmossen, förresten, har man funnit norra Europas äldsta påbyggnads komplex. Det verkar som platsen på mossen i människans civilsations-begynnelse byggde någon form av kultplats där. Tycker det passar att göra lite magiska figurer av leran, eller hur?
På väg ut, i foajen, stannar vi till. Här hänger en stor tavla av Gebbe Björkman. Vi känner honom väl, han är med i Omkultur och ruskigt duktig naturmålare. En STOR akvarell, en sorts årsdagbok, med fågelakvareller hänger här. Så vacker, så inspirerande!
Här kan du se Ödeshögs kommunfågel -skäggmesen, som häckar rikligt i vassen, men som är ovanlig i Sverige. Visst är den söt?
gangaochrurik 