
Första snön kom idag. Vi har inte haft några direkt minusgrader förrän de senaste dagarna. Så, måste erkänna. Vi har inte fått vitlöken i jorden…. O vi har en hel del blomlökar som vi taskigt nog inte satt än. Hur ska det gå!!?

Första snön kom idag. Vi har inte haft några direkt minusgrader förrän de senaste dagarna. Så, måste erkänna. Vi har inte fått vitlöken i jorden…. O vi har en hel del blomlökar som vi taskigt nog inte satt än. Hur ska det gå!!?

Efter alla härliga vårtecken kommer det SNÖ. Väder appen sa snö i en timma men det blev två dygn. Ganga tar bilen upp på Omberg, här är musikkväll med besök o musik från Vildsvinsfolket. De kommer från Amazonas o är här o berättar om sin kultur.
Varm, djup, vänlig musik som väcker glädje. Vi har Cacaoceremoni och känner liksom alla, att vi känner varandra. Ingen är främling.
Efter spelningen får vi veta mer om dom. Att de kallar sig Vildsvinsfolket. Ganga lystrar storögt. Det är nästan overkligt. Vildsvin! De finns liksom i vårt medvetandet i och med att Ganga målat vildsvin så mycket i vinter. De berättar om det symboliska med vildsvinen-att de är många, kan vara grupper på mer än tusen individer, att det är deras styrka. Att hålla ihop, samverka. Tusen vildsvin på en gång – en svindlande tanke! Personligen blir jag nervös när jag ser fem stycken på samma gång, De har en dignitet, de där djuren och en tyngd. Bara tänk på vilket ljud i marken det måste kunna bli. snabba är de också !!
Men de har det inte helt lätt i Amazonas. Starka intressen vill ha bort ursprungs folken, skövla jorden. De har ett reelt hot över sig och de har varit nära utrotning. Odla sojabönor . …. Ja, vad säger man om det. Ofattbart. Odla sojabönor som svenska kor ska äta….
Men ödmjukt och lågmält bjöd de nu in oss alla, alla som vill komma. I September, tror jag det var, öppnar de upp sin by en vecka, för en grupp som vill komma och leva med dom. bo med dom och lära av deras medicin. Är någon intresserad av mer kunskap, så kan jag förmedla. hör av er i så fall.

När evenemanget är över, är vi yra av dans o lek. Indianerna själva, tyckte nog det var speciellt -de hade aldrig upplevt snö tidigare. Månen lyste och snön yrde så där lite snällt, när det var dags att åka hem. Många vänner var här, det var fint att samlas o dansa o sjunga tillsammans.

Jamen, jamen, vad är det här!! Tur vi följer väderappen. Så här års, är det högsta spänning. En vill ju inte förstöra något en har pysslat fram med omsorg!

Främst…. persikorna. Men det är ju tjusningen. De blommar så tidigt, där inne i växthusets värme och sen gäller det att det inte blir frost -då ramlar alla blivande persikor av. Vi har varit med om år, då det bara blivit EN (1) persika. Medan andra år som förra, fungerade det bra och vi flera hundra!
Vi gör allt vi kan för att bromsa deras iver att få blomma, öppnar dörrarna för att det ska komma in lite svalka i växthuset. Men nu är blomningen snart över….

blombladen singlar ner på golvet och nu är det känsligt med nattemperaturen.
Självklart, då kommer minusgrader.
Som sagt, tack för väderappen, vi är garderade igår gick vi ut med stearinljus och placerade på utvalda platser, under, förhoppningsvis, framtida dignande grenar. Nu får de lysa under natten, värmen stiger uppåt och det brukar rädda en hel del av frukten.

Bara nån timma senare, såg det ut såhär. Vädret är lynnigt. Snön vräkte ner och blåste rejält. Blommorna huttrar i rabatterna, de som slagit ut. Vi kryper in i soffan och tänder en brasa och hoppas att våra persikor har det bra, där de hänger ovan ljusen, ute i växthuset.

Ja, nu syns det att vi har haft både snö och kallt ett tag. Det är så behagfullt med sol nästan varje dag och stjärnklara nätter. Snön har blivit spårad, fylld med vägar som används både av oss människor och de vilda djuren som intar tomten på natten.

Men det är kallt. Vi lovprisar vårt flit, att vi fyllde vedlagret. Elden knastrar mest hela dagen. Det är härligt. Älskar och bo med eldstad. Det är en vidunderlig livskvalité att få sitta vid en eldstad.

Förutom en och annan promenad är vi annars lite försiktiga med den kalla luften i år -för Ruriks del. Den sätter dig otäckt i bröstet och vi inväntar ett ingrepp på Lasarettet i Linköping.

Men den som har äldre hus, är konstnär eller mediterar, har alltid något värdefullt att fylla dagen med. Ljuset fyller vårt hus, det är härligt med snö – men ljusen är många.

Och så en uppdatering på den Svenska våren i Östergötland. Plötsligt är allt skimrande vitt och den blommiga vaginan huttrar.

På trappen har vi -ända sedan vårdagjämningen, haft en skål med rosor. Några, de två mörkare sorterna har kommit dit senaste veckan. Förundrade ser vi hur rosorna tycks stormtrivas och inte alls verkar bekymrade över flera nätters rejäla frostgrader. Idag upptäckte jag att de till och med ligger djupfrysta! Inne på köksbordet står rosorna o slokar, medan värsta kylan verkar bara göra dom gott. De har legat där i tre veckor. Otroligt.

Vi måste ju hålla er väderuppdaterade. Från att ha suttit ute i februari -barfota, och ätit lunch. Har snön envist och tjatigt återkommit. Tacksamt med renheten och ljuset. Snön har verkligen sin skönhet och förresten -alla trädgårdsplanerna är nu dolda. Det get onekligen ett lugn.

Här är nog nån slags projekt, träklossar, kvarglömda, det har förvandlats till en Sibirisk liten by, i en saga.

Desto gladare är vi för våra inneodlingar. Vi spred ut viltfågelmaten i odlingslådan i raketfart växte det upp den bästa djungel av solros-skott, havre och annat grönt.
Det var allt för idag.

Så var det vinter fortfarande. Förvånat vaknar vi till pudersnö, och mer ska det bli i veckan, säger prognoserna.

Ganga drar fram en gammal målarduk, med passande otäckt motiv. En känslobild från det förflutna.

Gosedjuren får stå modell.

Ganga har målardagar. Skönt med snöflingor och stillhet där ute. Här i ateljén är en annan värld.
Gosedjuren, är de som får uppmärksamheten nu. Gosedjur är känsloladdat. Så det är tacksamt att jobba med. Vad känner du, inför bilden?

Ett enkelt lite inlägg, för alla er, läsare som bor någon annanstans än Östergötland. Vädret är ju ett kärt intresse.
Tror snön är försiktigare här, än på de flesta andra platser i Sverige, just nu. Fint pudrande, lägger det sig, vi får nöjet att leta fotspår i nysnö. Följa rådjur, harar och katter på tomten.
Kylan börjar hålla is sig, men inte så mycket, det kan en se på vår ispelare. Vi har en bytta med vatten som vi ger till fåglarna, varje dag. Så, är där tjock is, så får iskakan som blir, vara med och bygga ispelare. Lite kul, för pelaren berättar lite allt möjligt. De småtöar, det droppar av gröper ut när temperaturen lägger sig runt nollan. Så en kan se på formen hur vädret har varit de senaste dagarna.
Försiktig vinter just nu, med andra ord.

Snön bara ligger o ligger. Kylan håller i sig. Vackert vart än man tittar. Fotspåren i Jönköping ser alldeles fantastiska ut och berättar ju en hel historia! Livet i staden är intesivt.

Kanske tror du att snön är mer jungfrulig på marken, här på landet? Efter ett par dagar inser vi att vår trädgård har världens trafik av små och lite större sötnosar. Harar, rådjur, räv, möss och alla möjliga. Hela tomten ser ut som ett stort party-fält. Vad det måste hända saker här, när vi ligger och sover!

Planet flyger oss hem till Sverige.

Snart knastrar det i köksspisen.

Och idag kör vi genom storskogarna….

Snön blir allt mer intensiv, helt klart VINTER.

I Malaga körde de med ”snömaskiner” för att få ”Jul”stämning

De var lyckliga i skummet som flög i luften.

Vår längtan var mest att få ljus -SOL!

Vi har fyllt på. Piggare och gladare ser vi nu fram emot jul med snö, tända ljus och tidiga kvällar. Tack Malaga