Vi har fått fråga runt inlägg som är fem år sedan -den gyllene bollen. En minröjarboj från andra världskriget, i järn som vi med stor omsorg förgyllde. Frågan gällde, hur ett sådant förgyllningsarbete ser ut nu, efter fem år?
Det var ett ambitiöst arbete som vi beskrev här på bloggen. Vi lägger in några av länkarna längre ner i detta inlägg.
Så här efteråt, tänker vi, att det var knappt sant, att vi klarade det! Dessa otroligt tunna ark av slagmetall som vi lade dit, bit för bit och utomhus arbete, dessutom! Att det ens kunde vara så vindstilla!! Den allra minsta vindrörelse, och arken flyttade sig och det blev kludd.
Det var ett stort arbete och det var slagmetall vi använde, inte guldark. Det gör en viss skillnad eftersom guldark håller glansen i sig själva (men är så klart dyrare). Slagmetall ser väldigt gyllen ut men med tiden mattas det av och mörknar rejält.
därför måste man lägga en lack ovanpå förgyllningen.
I örtagårdens grönska sticker fortfarande vårt gyllen klot upp. Den har klarat åren väl. Man ser tydligare nu, förgyllningens metall-ark. Men så ska det ju vara. En äkta förgyllning syns på att där finns skarvar från arbetet med arken, så fogarna ska finnas där.
Men när man går runt klotet, så ser man att där är vissa partier som blivit mörkare. vi har inte riktigt klart för oss varför det har blivit så, just där. Klotet finns där det finns, året runt. Kanske har väder och vind legat på mer på det området och bidragit till att det mörknat?
Vi tycker mycket om den, precis som den är och tycker att det på något sätt ändå visar på handens arbete.
Här kommer några relaterande länkar, där du, om du är intresserad kan lotsa dig framåt i processen om du är nyfiken.
gangaochrurik 