Julterapi

Gangas julkort

Gangas julkort

Jag har julterapi. Jag har liksom närmast vant mig av med att fira jul. Det blir inte mycket bättre i år.
Jag ogillar skarp att handla julklappar – men jag är inte principfast. Men jag älskar att få något som någon gjort! och jag älskar att sitta o pyssla med något som man ska ge bort!
Så här ser ni en del av vår familj. Var och en får en liten bild av sig, att klippa ut o hänga… i granen.  Jag gillar den där fokucerade, varma känslan det ger att sitta och teckna till någon. Alla har fått en stund av total odelad uppmärksamhet – och kärlek.

bullmormor

Jag tecknar av dom alla. Det är så roligt och när jag väl gör det, så tänker jag alltid – varför gör jag inte det här oftare.
Jag fnissar och är så där lagom små elak som jag väl är till min natur.
Detta är min mamma – en riktig bullmormor kan jag tala om. Bilden är mer lik än vad man kanske först tror när man ser den så här.
100 gånger piggare än jag och älskar livet i köket. ( jag som alltid smiter där i från)
Figurerna ska klippas ut o hänga upp, så är det tänkt.

granen i london

Ella o hennes pojkvän hänger redan i plastgranen i London.

paket

Intressant så många paket det blir – fast man inte ska ge några. snacka om att man sitter fast i träsket!!
Medan jag packar tänker jag…. att det är inte så mycket man önskar mera, av saker.  Vad jag gillar är SLAVkontrakt.
Man är ju ganska utlämnad i den nya högtekniska världen.  Slavkontrakt som säger ”jag lovar, heligt o dyrt att…”  sen kan jag göra hur lång lista som helst på grejer som är relaterade till internet som jag skulle vilja lära, förstå eller se.
Slavkontrakt på fönsterputsare skulle väl också vara fint.
Hej tomten! Har du några slavar till oss??

Gullan

gullan

Åhhhhh. Ahhhh! Ohhhh! Högtidligt vänder och vrider vi på vår nya familjemedlem.
Rurik åkte alldeles speciellt in till bensinmacken i Vadstena ( som är vår postutlämning)  för att hämta ut paketet.

Rurik o Gullan

Man förstår liksom inte den här tidens ekonomi. Telefonförsäljaren från Telia fick jaga oss ett tag, men nu sitter vi här med både en guldig Iphone och ett bra mycket bättre familjeabonemang. hur gick det här ihop?

Ganga o Gullan

Den ordningsamma delen av Ganga vill analysera, hålla en dialog som ”vad är en varas verkliga värde???”
Sen står man där med en smäcker, nätt baby  -i guld, och känner sig lika lycklig som en fyraåring.
Jag ger upp. Den har till och med fått ett namn; Gullan. Tack Telia.

en lucka i taget???

kalender

Vad hände här då??? City Gross skickar listigt en adventskalender med reklamposten.
”jamen, vaddå! Man måste ju öppna alla så man vet om och när man ska åka dit!”
Ja, det ligger ju lite i det. Men inte får man öppna alla luckorna på en gång!! Det fick man minsann lära sig som liten!

Heliga Katten!

Angel, Helig Birma

Vår Katt! Nä, hon är inte så helig av sig.  Hon lyckas inte ens vara riktigt skenhelig! Hon är väl helt enkelt för ärlig.
Hennes oskyldiga utseende räddar henne.

Angel 1
Katter är som dom är. Inte lätt att uppfostra dom inte. Det är nog lättare att uppfostra oss människor – vi lägger ut sjalar o lakan över de handvävda mattorna på kvällen, innan vi lägger oss. För när vi lagt oss lever hon ut ännu mera! Klöser i mattorna så trådarna viftar!
Sen bara måste lilla katt gå in och kräka sina katt-kräkbollar inomhus! Inte kan man göra det ute!! Gissa om jag försökt med många trix för att få henne o gå ut i stället o kräka.

Men… vad har hänt? Vi har glömt att täcka mattorna, märker vi, och där är inga klösmärken…  När kräktes hon inne sist, egentligen? Vi blir plötsligt uppmärksamma på att något är annorlunda!
Angel 2

Den uppgift vi fick att göra hemma, efter 4-veckors kursen i Indien var att varje dag lägga en stund på att ge el skicka Oneness Blessings. (Vill du vara med på min lista, så sänd mig ditt namn och foto på dig, så får du Blessings, i princip varje dag).
Jag måste erkänna att jag la dit katten på min lilla lista. Jag har en bild på henne, lägger min uppmärksamhet dit och skickar energin. Sanningen är, att det är sen dess som Angel, katten, ändrat beteende. blivit lugnare. Hennes sätt att klösa i allt var en slags inre stress, den tycks inte finnas längre…

döden

dimmor

Liv och död går sida vid sida genom naturen.  Men i november är dödens närvaro starkare. Mörkret och kylan kommer närmre, som en påminnelse om den sidan av verkligheten.
”Idag är en bra dag, jag har dött två gånger”, sa en schaman.
Vi är en uppsättning av personligheter, åsikter, trossystem och attityder. Om vi ska växa behöver vi också släppa det gamla, det som inte gagnar oss. Gamla tankar kan vara destruktiva, förstöra oss. Även det som en gång  var bra, kanske plötsligt är det som håller oss fast, hindrar oss från att växa.
Vem är du? vem tror du jag är? Vad du än tror -så är det bara föreställningar. Tankar.
Det märkliga är att vi tror på våra tankar och tycker gärna att alla andra ska tycka likadant.
tänk dig, att du släpper alla föreställningar.  vilken frihet!
Barn, Haloween

Siri skickar oss en bild, på barn för länge sedan,  man kan bli rädd för mindre. Dom leker med döden och det behöver vi med. Döden hoppar omkring, fular sig, skrämmer. Gamla tankar och känslor hoppar också omkring och skräms, men vi låtsas inte om det. Istället tar vi på oss ett bestämt leende och kämpar på. Livet blir så grått och kvar finns bara rätt eller fel.
Det är då det är dags att lära sig meditera. Att precis som träden sitta stilla, blunda och utan ansträngning bara följa…. kroppen eller andningen eller ett mantra. låta löven singla ner.

Skelett-Rita

Rita skickar också en bild.  hon är på årets fulaste fest, eller?
Så underbart att få vara läskig, ful, otäck! Jag förstår att Halloween har blivit populär.  Så befriande. släpp ut alla skelett ur garderoben! Det är Halloween! vi måste bli vän med våra inre spöken, våga titta dom i ögonen. Släppa våra föreställningar, se förbi, in i en frihet.
Dräkten hon har på sig målade jag för några år sen. ”Snälla mamma” sa Rita. Det kan man ju inte motstå…. det var bara att måla på.

Andas in Siri

efter Simon

Vandrar i bokskogen ovanför Båstad. Andas Siri. Ännu tydligare när ens ”barn” är vuxna, är, att det är en underbar möjlighet att bara få uppleva mer av livet än bara sig själv. Se med hennes ögon, tänka med hennes tankar.
Nu ser vi med gemensamma ögon på vad Simon hittat på!

Siri på stock

Vi vandrar på bokträdets stam. Älskar bokträd. stammen ser mer ut som elefantens hud än bark. Så levande och muskulös. Men nu var det många som lagt sig ned.

Siri äter

Vi äter gott på Sand – fast, det var bara gott och fint. Förr var det sanslöst överdådigt fint och gott. Salladsbuffén hade krympt. Det var en besvikelse, även om vi var nöjda.
Jag tar alldeles för många kort  -på Siri.

Siri…..

Och visst har hon rätt. Inte ska man ta kort på människor som tuggar….
Men, vad gör vi nu? Efter att maten hamnat i magen, med både ost, frukt, kaffe, kex och marmelad?

fallfrukt

Vi går på Skattjakt. Det här är helt otroligt. Mitt i Båstad!! Här låg en gång en fruktodling. Den är övergiven, men träden står kvar, om några år är det väl sorgligt nog hus byggda här. Men den övergivna äppelodlingen har stått här, märkligt länge.

Äpplen i båstad

I långa fina rader står träden. Jag får en vision av att så här skulle det se ut i ALLA städer. Som ett Bredband(!) genom alla städer fruktträd som bara står, ger, och alla får plocka. människor och djur.
Det är märkligt få människor som går hit, i Båstad, för att plocka av äpplen, men vi är väl för Svenska i vårt sinne. Är inte ens säker på att folk vågat plocka om där stod en skylt med texten ”varsågod”
När jag själv bodde i Båstad hade jag, en dag i veckan, en timma  av  healing, drop -in. hörde på omvägar att de fanns dom som till och med blev provocerade, och aldrig kunde tänka sig att gå, för att det var gratis.

äppelkasse

Vi är också väldigt Svenska, det blir mest fallfrukt som hamnar i vår kasse. Det känns mer laglydigt. Men, äpplena bara ligger här, likadant varje år. Ibland känns det som att ”vi” har blivit för rika, så vi inte tar tillvara, ser vilken fantastisk, rikedom ett helt fält med friska, obesprutade äpplen äpplen är.

Siri äter äpple

Så är jag där igen, tar ett kort på Siri när hon äter… ett äpple.
På natten tassar nog andra gäster hit, rådjur, kaniner, möss. Det är kalas för många här.

S konst

Middagen har knappt sjunkit undan, vi hälsar på hos Ricardus af Choklad. Chokladbutik i Båstad. På väggen hänger Siri – Bilder så vi njuter både av konst och  av den godaste choklad, -och av gott sällskap.

Choklad af Ricard matar Hedvig

Lilla Hedvig är inte bara van att hantera digitala bildredskap. hon är van att äta choklad -av högsta kvalité.

soft

Ganga och angel

 

Vi enstöringar har lämnat våra gäster vid Blåklintsbuss, till Stockholm och för en stund råder förvirring. Va, vad hände nu??
Vi lägger oss, mitt på dan och assimilerar allt vi tagit in. Det där med att softa, det förstår både Rurik, och katten.  -det är ju då man tar in alla intryck i sin egen hårddisk. Det har varit en spännande helg med datapyssel.
Tack Rita o Max!

Muskler

20131005-223611.jpg
Har man Rita o Max på besök, då blir det ett pass på gymmet.

20131005-223736.jpg
Dom e som fisken i vatten. Vet precis. Jag softar omkring i gamla mjukiskläder och får även jag instruktioner. Men se det blir det inga bilder på!!

focusering

väldigt liiiten persika

 

En enda liiiiten persikofrukt. vid fel årstid. hur går det till? Idag är den mogen, den sprider en söt doft  när jag sticker till näsan.
visst är den fin? ett litet Hjärta, och vi har hjärtligt besök här, över helgen.
Rita

Räddningen i min datorvärld! Vi riggar upp våra datorer bredvid varandra. Sen sitter vi där och småpysslar. Med tiden lär det bli en hemsida. Men vi är utan stress.

Rita o Max

 

Plötsligt är jag överflödig. Magiska saker händer med min dator. Jag går ner och sätter på lite mer te och tänker…  utan barn hade man varit helt data-förtappad!!

hitta bilder

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

paus i tagningarna

Jag älskar att ta bilder, och inte lika förtjust i att sätta ihop album och sortera. misstänker att det är rätt typisk för vår tid.
Men plötsligt sitter jag, idag, och tittar på gamla bilder. inte så rysligt gamla, bara lite, från 2006. Ser på mina döttrar.
Roligt att de var så villiga när jag ”hade en ide” . De har fått vara modeller, klätt upp och klätt ut sig och poserat…

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

i Båstad, en vanlig kväll

Men även den vanliga vardagen var ett evigt undersökande av uttryck!
Inte utan man sitter med ett leende när man ser alla frisyrer, hårfärgningar och klädexperiment.