Festivalen är i full gång. Trummorna smattrar intensivt. Sångerna är vilda och otämjda. Kanske är det jag gillar allra mest alla kvinnors självklara och starka närvaro. Ingen ber om ursäkt.

Egentligen är vi inte fler här, än att vi är som en stor familj. Försäljning pågår, men är ingen stor sak. Även vi som ställer ut hinner delta i programmen.

Eftersom det är Ganga och Ruriks blogg, så är vi ju naturligtvis extra intressanta: här är vårt stånd. Kalasfint. När en vräker på med Ruriks gigantiska tjur-tran bonad och sen fyller på med andra bilder, så blir det mäktigt😊

Naturligtvis, det här är rätt sammanhang. Altar-Vaginan med nya mobila ramen i centrum. Publiken suckar lyckligt.

Här finns möjlighet till alla sorters behandlingar.

Vackra kloka duktiga människor. ”Jag har inte tvättat håret med schampo på 1,5 år” får jag veta. Ägg är bäst!! Säger hon.

Ett vackert rum med stillhet, hm det är nog värt ett eget inlägg, om jag får fotografera det, vi får se.

Lite Indienkänsla, tänker jag, med alla Gudar o Gudinnor som finns representerade.

Här är människorna som gått sitt eget hjärtats väg. Förstår att en sådan här festival är viktig. Att mötas, hjälpas, och erbjuda det man kan.

Traditionen har sina alldeles egna redskap. Här är en som säljer skramlor.

Vi säljer Martin Andessons drömskapare, trummor och fjäderredskap. (De syns nog lite dåligt på bilden, där de hänger i luften)

Det var allt för idag. Hej, Hejdå❤️