våra druvor

russin

 

Ibland måste man bara prova! Egna russin?? Det tog tid, de har legat i en skål i flera månader och sakt blivit allt mer russi-fierade.

druvor

 

I växthuset hänger det kvar druvor. dom är jättegoda, det är också märkligt. De ska först bli bitna av frosen, sen hänger de där mycket möglar, men det som är kvar….

druvklase

 

…är jättegoda. Löven har sedan länge ramlat, bara blå druvor är kvar.
Våra russin?? Nja, de är ju med kärna o allt. Inte som köperussin, inte. Men jag minns när jag var liten, att där fanns på julbordet ett paket med liknande russin, ett inköpt paket med intorkad vidruvsklase, med kvist o kärnor.
Nä, jag får nog hitta på nåt magiskt med våra druvor…  tror jag ska potentera dem med medvetandeförhöjande frekvens. någon som vill prova?
-Vad potentering är? Det är när man tillsätter en fin frekvens av ett ämne eller kvalite, utspädningen av frekvensen är potentering, ju högre tal  potetenteringen har, desto finare, ljusare är potenteringen. homopati bygger på det här.
Kan jag göra homopatiska vindruvor? Vi får se vad laboratoriet kommer fram till.

mirakel från trädgården

Titta här! Jag drar ut lådan i kylen, kolla! Ok de ser kanske lite skamfilade ut, men de är fantastiskt goda. Våra egna tomater! Vi närmar oss advent och vi äter fortfarande våra egenodlade tomater.

De flesta är ”rosa-röd tigertomat” så de är randiga av sin natur. Tomatplantorna har givit upp för länge sedan. De gillar inte alls kyla. Men tomaterna har vi skördat och förvarar i vårt kylskåp.
Vindruvsrankorna däremot kämpar på! Vi har haft minusgrader i ett par omgångar, men kylan har bara gjort druvorna sötare!

Nu hänger de här, på gränsen till kollaps. Mycket av det goda hänger och möglar. Man får sortera och klippa bort.

Från besöket i växthuset tar jag in druvorna. Visst är det ett mirakel! vindruvor är en av de frukter som är mest besputade ( kanske för att de lätt möglar?), så det är underbart med egna.
vi sköljer dom och plockar bort om vi hittar något mer som inte är fräscht. Sen stoppar vi allt med stjälkar  och allt ( kanske inte de grövsta) ner i en bytta, tillsätter lite vatten och fram med mixerstaven.
Sen silar vi, och kanske tillsätter lite mer vatten….. gott gott
Men här kommer det största undret i trädgården!

Ta-Da! Den här overallen köpte jag på loppis, på Bjäre, för 20 år sen. Den var gammal redan då, sådär lagom omodern. De skånska vintrarna är ju inte så kalla och inte så långa så jag hade inte lust att lägga pengar på något som blev använt bara några dagar om året. Det var nästan så man skämdes, kommer jag ihåg, då man visade sig i pulkabacken med barnen. Tittade lite avundsjukt på de andra mammorna som stilade sig  i sina rosa och knall-mintfärgade  utstyrslar.
Annat är det nu. Den är antagligen mindre omodern nu och mammorna i sina rosa och mintfärgade overaller har slängt sina för länge sedan. Jag lufsar förnöjt omkring i min blå vinteroverall. Det är väl nästan tantstämpel, för vad som är modernt eller inte, det vet jag föga om längre. Den här årstiden kryper jag i den nästan varenda dag, när jag går ut i vår trädgård. Det är så praktiskt.  Oöm, fortfarande hel efter alla år. Kanske något för mina barn att ärva? vilken mirakeloverall!

härligt att få bjuda

småregn. en riktig höstdag. Vi lever ju som enstöringar men idag har våra havtorn lockat hit besökare.

Jag hade med lite havtorn på yogan som jag bjöd på. Det är spännande hur fint våra kroppar kan svara när den känner något den behöver. Ofta vet vi väldigt väl vad vi behöver, bara vi lyssnar. Så bästa  sättet att öva upp förmåga att lyssna på intuitionen  är att lyda när man får inpulsen. Monica stoppade ett bär i munnen och kroppen sa ”ge mig mer!” Nu byter vi med rödbetor. Lyckliga blir vi bägge två, för mina rödbetor iår blev nästan ingenting.

Havtorn är en Svenskt ”SuperFruit”, ett enda litet bär innehåller vårt behov av C-vitaminer.Den innehåller bombis massor med andra bra saker -och bara att få äta denna underbara färg är ett plus!  Den växer vild längst våra stränder, men den växer tacksamt i vår trädgård. Det behövs både en hon och en hanbuske för att det ska bli bär. De är svåra att plocka av kvisten. De är sådär halvlösa så de lätt går i sönder när man tar i dom.

Vi klipper av grenen helt enkelt. Oftast stoppar vi bärfyllda grenen i frysen. när de är frysta ramlar bären lätt av. Ibland när Rurik gör juice så stoppar han kvist och allt i mixern, helt brutalt, och silar sedan bort frön och kvistdelar.
Nu tar vi lä för regnet och går in i växthuset. där är det också höst.

Vi har massor av vindruvor. Dom är grymt goda nu. Söta och fina. Typiskt. När säsongen nästan är över och nattfrosten hotar – då är druvorna klara!
Massor av bär möglar ifrån oss, ändå har vi så mycket att vi inte hinner att äta alla. Jag tvingar på min gäster några klasar. De tackar tacksamt.
Jag är lika tacksam, det är inte roligt att se fin frukt bli till mögel. 

Men så kan det vara när man har överflöd.