Konstrunda

Publicerad den 25 april, 2015 av gangaochrurik

Jaha, så här såg det ut förra året, då konstrundan satte igång! Rurik stegade ut i säden och bonkade fast vår vimpel.
I år ställer bara Rurik ut. Det gör han i Hästholmen, så det blir ingen vimpel här på Övertorp detta år.

Att Ganga inte ställer ut är av hälsoskäl. Det kvittar liksom hur jag gör – det blir för mycket, och sen när själva konstrundan startar – så är det inte så roligt, som det rimligtvis borde vara. Jag brukar ju vara helsjuk i minst ett halvår efteråt. Så nu håller jag upp i år och låter binjurarna lugna ner sig. Jag hejar på Rurik i stället!!

Bästa information om Konstrundan, som är till KristiHimmelsfärd får du på Omkulturs egen Hemsida.
Omkulturs Konstrunda är KVALITETSTID – så boka in det! -VÄLKOMMEN!

stort

Publicerad den 19 april, 2015 av gangaochrurik

Rurik tänker stort. ”Det skulle vara kul att…..” Ja, då blir bilderna stora som elefanter. Han har min beundran. Vår atelje är inte så stor – så det blir till att jobba ute om man ska göra så stora bilder.
Numera är en del av trädgården ute-atelje. Där står han i vårvindarna och målar.

Jaha det här blev visst bilder som kräver högt i tak? Eller kreativa ideer om hur man hänger konst, för stort blev det. Det är fint.
Det är en konstrunda som närmar sig, så jag kommer med en uppföljning…… för visst kan man undra vad det är för konstiga ormar och lurviga saker…… och varför målar man en vit elefant? Vackrare än poesi är denna djurens magiska värld. Tills dess, njut av bilderna som de är….

Nej -eller Ja -året

Publicerad den 26 februari, 2015 av gangaochrurik

vet inte om det är ett JA eller NEJ -år.
det är inte bara Facebook som får NEJ, det är till och med självaste konstrundan som får sig ett NEJ. Rurik kommer vara med, men ställer i år ut på Hästholmen, tillsammans med konstnärsparet och kolleger Stranneklint. Men se, Ganga vill inte.
Kanske finns det en enkel naturlig förklaring…. man hinner inte allt. är man sen utbränd är det mycket man inte hinner / orkar. Jag tittar på trädgården med samma bistra blick. Det blir bara ett urval av fröer som hamnar i jorden i år.

Jag vill ha mitt focus på de Homeopatiska preparaten. Det är det som är viktigt nu. Att jag får pyssla med det i lugn o ro, så jag hinner känna in det. JA till Homeopati.
Därför ställer Rurik ut på Hästholmen i år, på årets konstrunda.

Bland fiskar o fjärilar

Publicerad den 16 februari, 2015 av gangaochrurik

Vi är kvar i Stockholm och nu ska vi fira födelsedagar, vi tänker trolla bort oss till Het Regnskog. Vinter bort – värme KOM!!

I Fjärilhusets värme är det Amazonas som gäller. Kan man komma närmre paradiset än så?
Det tar inte lång tid så svettas vi i våra vinter kläder. Naken hade kanske varit bäst?

Vattnet porlar och vi hör syrsor. Vi letat efter fjärilarna…

…dom tittar på oss. Vilken fantastisk skyddsklädsel. I stället för en mumsig insekt ser de ut som man är betraktad av ett stort farligt djur!

Fjärilar av olika slag leker i luften runt oss. Ibland blir vi landningsbanor.

Giftpils-grodor ser ut som karameller.

Men här är fiskar också. Hajar, pirajor och andra lite ofarligare skönheter.

Vi tittar på fiskarna och dom tittar på oss. Det var en skön eftermiddag. För alla sinnen. Fjärilhuset i Haga, och grattis till både Rita o Rurik som fyller år med en dags mellanrum!!

Så blir här en extrabild på shoppen, vad sägs om bläckfiskfingrar?

om 14 dagar

Publicerad den 13 maj, 2014 av gangaochrurik

Jaha… idag var det dags… att ta in factum: om fjorton dagar är det Konstrunda!!
I ateljen råder kreativitetskaos. Det har varit roligare att måla FI-or än att städa.

Men från och med NU, är det ordning och reda som råder. Gammalt ut och nytt in. Ramar på och dam bort.
Duktiga som vi är gör vi nu genast en lista.

Sen blir vi trötta. vilar lite. Det är bra, för då hinner liksom idéerna ikapp oss. Vi vilar dricker te och tröstar oss med att vi har faktiskt 14 dagar på oss.

Så provhänger vi lite. Det slutar med stora vattenmassor över sängen. Men det gör ju inget – det är ju bara på bild.

i Ruriks huvud

Publicerad den 3 april, 2014 av gangaochrurik

I Ruriks huvud finns det mest Ikoner nu. Egentligen har vi alldeles för mycket som vill ha uppmärksamhet så här på våren. Listan på allt man kan göra i trädgården kan göra oändligt lång. Men det gäller att gilla ogräs, annars får man spatt.
Konsten går först!

Rurik grunderar

Publicerad den 26 mars, 2014 av gangaochrurik

Nä, det är knappt att jag får komma in i Snicken. Rurik är rädd om sin heliga röra och just nu ligger där blivande ikonplattor lite överallt.

Det är många moment innan en platta är klar. Grytorna med lim bevakas noga. Temperaruren är avgörande för resultatet. Tja, varje moment är avgörande, men just nu är det temperaturen som Rurik mest talar om. Det är så omständigt, så det är ju klart, det är bäst att göra flera ikonplattor på samma gång.

Konstrundan närmar sig, så flertalet av de plattor som blir färdigställda nu, kan du se om du kommer på besök på konstrundan (Kristi Himmelsfärd).
Det är många lager av grundering som ska på, men ett pill-moment är över, när duken är fastlimmad i botten. Plattan blir helvit när den är klar. Sen är det bara att måla!!

födelsedag

Publicerad den 17 februari, 2013 av gangaochrurik

Nähä, födelsedag det firas inte. Storögd lyssnade jag på Rurik då han sa en gång att han till och med glömmer bort att han fyller år. Men inte glömmer jag när Rurik fyller år! (dagen innan Rita-dotter) Det är idag.

Men Saffran-risgröt till frukost, med skivor av mango på, kan ju få en att komma ihåg. I min värld är det en helt underbar anledning att få göra, och leka precis vad man vill, hela dagen! Naturligtvis måste man få extra smarrig frukost!

Ruriks kärlek till färg och form startade med en DALAHÄST. Eftersom mamma kommer från Kesasjärvi, var det en årlig resa till Norrland, ofta med bil.
Det blev ett stopp i Mora, en Dalahäst köptes till lille Rurik, 6 år.

All den färgglädje som finns i Ruriks bonader, har sitt ursprung i den glädje den unge pojken kände då han höll i trähästen, ”tänk att man kan måla så”
visst är det fint vad ett ögonblicks intryck kan sätta sig, och påverka hela livet. hurra för livet och hurra för Rurik!

Uteliggar-djuren

Publicerad den 6 december, 2012 av gangaochrurik

Fina fröken Angel ( vår katt) tillhör verkligen inte uteliggardjuren – snö och kyla, då står hon och blänger på oss – som det var vårt fel att det är vinter. Hon gnäller på oss – sen går hon och lägger sig i finstolen igen.
Nu ska vi vara borta länge och projekt nummer ett är att Angel får det varm och skönt – både till kropp och själ. En helt underbar familj tar hand om henne, det tackar vi för.

Det blev en sväng till veterinären så att hon får ordning på magen.
Sen har vi projekt hare. Eller – rädda de goda äppelträden. Ut i snön och fram med kycklingnätet!

Förra gången vi åkte vintertid så var de här träden så ätna att det verkligen var tveksamt om de skulle klara sig. Nu tar vi inga risker – det blir nät! Men även om vi vill rädda träden från att bli avbarkade så vill …… jag att hararna ska få mat. Det får bli en nödlösning. För att få på nätet, så klippte vi i de lägre grenarna, det får bli har-mat.

Sen kommer det som verkligen bekymrar oss….. fåglarna. Det är ju taskit att åka iväg när man vant fåglarna vid mat!

På naturum fick vi lära oss att det är nu, i november- december-januari som fåglarna behöver matningen mest. Dagarna är så korta och de bara somnar när det blir mörkt. De somnar även om de är hungriga och det kan göra dem undernärda.
Hur gör man en fågelmatare som varar länge?

Rurik fyller hela det uppmonterade plaströret med vår fågelfrömix. Hoppas nu att vi har rätt storlek på öppningen.

Grannarna matar också fåglarna har vi fått veta, så nu önskar vi God jul till våra flygande vänner.

vi är i Tidningen

Publicerad den 15 november, 2012 av gangaochrurik

Titta minsann! Vi är i tidningen. Det är vår kära landsortstidning, Länstidningen, som har uppmärksammat att vi har utställning på Tåkern Naturum.Hela sidan breder vi ut oss på. Länstidningen är en fin tidning som prioriterar och lyfter fram speciellt det som händer på landet, det gillar vi.

”Ganga! kom o titta” ropar Rurik som sitter med tidningen. Sen står vi där förnöjt och läser om oss själva. Ibland fattar jag inte att jag bor här uppe i Östergötland. Men när jag ser mig själv i tidningen, så tänker jag, jaha, så är det, det är här jag bor.
Lite mer rötter som sticker ner i jorden.