Midsommar, regn o Hare

Hemma Hare
vi har ju haft midsommar. Om det nu är ett år av yttre distansering, så får en ju ta igen det med inre socialisering i stället.
Vå Hare vandrar mellan världarna, den är vår magiker på något sätt. Den har inte synts till på ett tag. Kanske inte konstigt. Ungarna har väl vuxit upp och åkrarna runt vår tomt har växt sig höga, så den blir mer osynlig av flera skäl.
Men visst är det spännande, att just på dagen, midsommarsolståndet -den dagen, då kommer den. Ganga går nästan omkull över den och den tar ett språng av förskräckelse. Men den kommunicerar, och wow den lyssnar, så fascinerande! Mitt i harens språng tänker jag ”stopp, du behöver inte springa, jag stannar här”  och haren stannar sig genast. Sen sitter den där, först tittar den på mig, lugnar sig, kollar på allt möjligt, för att sedan äta lite förstrött. Det är inte mer än 10 m i mellan oss, och som den Har-målare/skulptör jag har blivit, så betraktar jag noggrant.
Den är inte förrän långt senare, när har satt mig på huk… börjat krypa försiktigt med nedsänkt huvud, som den trots allt makligt tar sig där i från och försvinner. Jag ville ju kolla hur nära jag kunde komma, men det tyckte den inte alls var nåt kul.

Men wow vilken uppstart på en dag som vi hyllar som viktig, både för det vi gör och lägger uppmärksamhet på, och för de tecken vi mottar.

Sen börjar vädret röra på sig. Klart att alla väder vill vara med en sådan här dag!
”Kom vi får locka ner vattnet” Ganga drar i Rurik. Rurik protesterar milt ”jamen det ska inte bli regn idag”. Jaha, vilken logik är det? Om det ska bli regn så kan man väl bara låta det ramla ner? Men det skulle ju inte bli regn och det är ju för att vattenelementet ska veta att det är välkommet som vi gör det! Vi bor i lite torrbälte, så regeln är oftare att vi blir utan -även om till och med väderappen säger att det ska bli. Men idag är en bra dag att tuta och skramla lite. vi sitter på verandan och njuter av vädret.

Det här är inget ”tricks” som vi använder för mycket, utan mest av kärlek och nån gång om året. Men regnet kom, vilket det brukar, när vi sätter oss så här, mot alla prognoser, kom det rejält, och vi satt där och doftade in alla klara dofter som öppnade sig. en riktigt fin midsommarpresent.

Sen är det meditation vi prioriterar en sådan här dag. Att få låta både vårt inre och naturen, få vara del av den bakomliggande stillheten. Stillheten är läkande nog, för alltet, men nog var det så, att Ganga hade sin fundering runt morgonens möte med Haren. Mötet i sig är uppfyllande, men ville den säga nåt mer?

Hare, målning under arbete av Ganga

Hare, målning under arbete av Ganga

Bara ett par andetag in i meditation så kommer Haren av sig själv:
”När du rör dig mot mig, försvinner jag.
Jag är din själ.
Var stilla -och jag kommer till Dig”

som en HÖK

HÖK, tarot
Förundras.
Här sitter vi med morgonte, då brukar vi också dra ett kort för dagen ur leken från Avalon. Rurik drar HÖKEN -Omen, budskap, står det. Vi tittar och vrider på kortet och sedan fortsätter dagen. Ganga har målardagar och det är när hon därifrån öppnar dörren, som hon hör att något är på tok i det glasade uterummet en bit bort.

Ursäkta att filmen är på sne. men det här gav oss rysningar. aldrig förr, men just DEN HÄR dagen, har en hök flugit in i uterummet, där var den nu fast och hittar inte ut. Desperat flaxade den mot rutan.
Ganga måste gå in i uterummet  för att komma in i huset.   Där ropade hon på Rurik ”Kom!! Det är nåt du måste uppleva!” De tjocka handskarna var redan på och  operation ”rädda höken” sätter igång.

När vi tillsammans går tillbaka ut i uterummet och drar ut sängen, är där inget. Bara tystnad….. bara ett lager med små fjädrar finns som bevis på att det verkligen har hänt.

IMG_2477

Vi förundras.

Hemma-magi

detalj, kvinna m horn, måne. av Ganga

Vi har haft dagar med retreat, hemma. Mediterat, haft stillhet. Vi bor ju lite avsides, så det gör sig lätt. vilket förmån!
Det var nu under allhelgonahelgen. Ingen bus eller godis här. Bara mild sol, stillhet och slutna ögon. Det blir som att gå in i ett annat rum, inom sig.

skiss, örn flyger på låg höjd, möte. av Ganga

Det var då Hemma-Magin infann sig med mild storhet. Ganga står ute, barfota i senhöst svalkan och gör yoga med morgonsolen i ögonen. Då glider det in en ÖRN på låg höjd, genom trädgården. Från söder, eller min högra sida.
Ett sånt där ofattbart möte. Det tittar med intensiv klarhet in i min blick och glider förbi mig, i något över ögonhöjd. Den försvinner bort mot husets norra del och svänger runt hörnet och är borta. Det tar ett tag innan jag ens inser vad jag varit med om.

skiss, healing upplevelse

Kanske är den nattliga händelse som sen följer, nån dag senare en fortsättning på något som startat? Vem vet. Men mäktig är känslan, när sömnen, i stället blir till healingsession som pågår i timmar. Ljuset drogs upp i formationer, gång på gång ovanför huvudet och energin strömmade genom kroppen.
Har försökt fånga det i skisser, med förhoppning att kunna göra bilder som kan förmedla det hela.  Vill ju gärna måla bilder som förmedlar den här närheten mellan dimensionerna och det samtal med oss själva som det öppnar för.

Tills dess, får ni lite teckningar från blocket.