I vår trädgård stod där plötsligt en kanot! Väl använd men i aluminium, vilken dröm!!
Det här blev en av sommarens peak, kolla Rurik, hemmafixaren nummer ett. Snickrat kärra till kanoten och gräsklipparen före…

Ett två tre så var både vi och kanoten nere vid Tåkern. Det här känns som vårt eget ställe, en väg mellan grannens hus, tar sig ned till den här kanalen.

för när det gäller Tåkern, så är det kanal man pratar om. Sjön är grund, därav att fåglarna älskar den ( och alla insekter). Vassen är både hög och tät runt hela sjön, så det är grävda kanaler som behövs för att man ska kunna komma ut. Det är väldigt speciellt.

Det HÄR har Ganga drömt om i många år! Men verkligheten var bättre. först var det väldigt smalt men sen kom vi ut i en lååååång kanal med höga ståtliga väggar av vass. Här är det fullt av liv. Skäggmesen är känd, vit häger flög upp när vi närmade oss och vi hör hur tranorna går ner för landning längre bort, plus små söta andfåglar. Men ändå, det mäktigaste, det var som att plöja rakt in i en alldeles speciell stillhet som var så påtaglig.

Rurik är rutinerad. Han paddlar på, lugnt och stabilt och Ganga vet inte vad hon ska göra -vill ju fotografera ALLT och filma ALLT!!! Men lite skam får en ju ha i kroppen, lite paddling får en ju bidra med.

Det är en lång skön paddling innan en kan ana slutet på kanalen och mer öppet vatten syns. här möter oss näckrosorna. Det är höst, och det ser lite utmattade ut, men det är en egen värld i sig.

Det är ju främst fåglarnas sjö, som man känner sig verkligen som på besök. här, i alla fall där vi bor, får man inte ens vistas vid eller i sjön under fåglarnas häckningsperiod. där någonstans på andra sidan sjön, liggen Naturum. Vi sitter och spanar, efter det ena och andra landmärket.
Sen tar vi det bara lugnt, andas.

De är sensommar. Kanske höst. Det är totalt lugn.

Vi tar oss runt en ö där ute och sen letar vi oss tillbaka till samma kanal ( vilket kan vara klurigt) och paddlar hemåt.

Så otroligt fint vi bor! Man fattar det knappt. Det här är lite skrytbild: Ser ni trädpelarna (poppel-asparna) mitt i bilden, vid horisonten? där bor vi!

Solen sjunker sakta och det blir kväll. Nu är vår kanot invigd men framöver kommer vi att avstå paddlingen, eftersom andjakten börjar. Det skjutandet vill man verkligen inte komma i mellan!!
Men senare i höst, då!!!
Avslutar med en liten film….. från när vi paddlade oss ut i Tåkern