Om man åker till ett museum, VAR hittar man Rurik, garanterat? I shoppen. I detta fallet är det på akvarellmuseet, Skärhamn.

Minns fortfarande vilket mirakel det var, att ta del av Arne Isakssons bok i akvarellmåleri, han är en hel generations totala akvarellguru. Just nu fyller han väggarna väggarna här. Penseldragen… pigmenten… pappret… sjunger.

Men då det gäller färgskalan, fann Ganga andra favoriter ( förlåt, jag glömde notera namn på konstnär till ovan) vilda färgmättade översättningar av ett familjealbum blev favorit.

Här är Ruriks favorit. Vi tittar ut genom glasdörrarna och ser fyra ateljéer / stugor, som även visar sig vara för uthyrning 1000kr per dygn vid högsäsong. Varför inte? ( nån gång i framtiden) inte mycket dyrare än de hotellrum vi vanligtvis brukar hyra.

Vi drar vidare -till Pilane gravfält, som förutom fysiska lämningar från äldre civilisationer i området över bär sinnliga lämningar för fantasi, i form av skulpturpark.

Favorit, ett antal giganter sitter stumma , som i en dommarring. Men… hitta Rurik!

Det som verkligen märker ut denna plats, är Anna. Som med bländande stillhet fyller området med sin närvaro.

Hej Anna!

Så blev det ny dag, hemresa med en snabbtur till Kollansö och det ädla slottet Läckö.

Det som verkligen dragit oss hit, är köksträdgården, kulturmark. ( visst är det kul med de ”raka”raderna som böjer sig så fint). Odlingarna här är veganska, en ny dimension till grönsaker, där man oftast odlar med antingen mineraler (konstgödning) eller djurbajs (gödsel). Hör sjunger man kompostens lov och det är spännande att se växtkraften här.

Vi hittar de största rödbetor vi sett, får smaka trädgårdssyra, och diskuterar isdrottning. Vi är inspirerande, men sen ska vi äta….. det blir till ett troll. Vi letar och finner bara stängda fik, eller ställen helt ockuperade av motorcykelgäng ( alla Sveriges motorcykelklubbar är på Kollansö idag, det tror vi!) eller reserverade för bröllop (ALLA gifter sig idag)

Det får bli en ståtlig (!) sallad på Coop Skara. Det räddar oss från svältdöden. Så kan det vara. Nu är vi fyllda med både kultur och sallad.