Här sitter Ganga och ser så himla nöjd ut!? Tro väl jag det! Efter en hel dags skulpterande -i trä. Hela Omkultur är inbjuden till Bolist i Ödeshög att arbeta med spillmaterial. Så roligt! Ljudet av skruvdragare har låtit hela dagen.

Alla får en pall som bottenplatta, för stabilitet och för att det praktiskt ska vara lättflyttat. 

Starten är trevande. Det är väldigt inbjudande men vad och hur?….

Ganga är i grupp. Husbyggarna slänger vant med skruvdragaren och något börjar växa fram.

Efter en del förvirring så har det växt sig högt. Den stora Vaginan börjar ta form!

En djupblå planka blir Vätterns vatten och över den sträcker sig Vaginan mot himlen, en guldmålad cirkel -en klitta, eller en måne , har hängs upp. Det blåser och tröttingen kommer. En del är klara eller väljer att fortsätta imorgon.

Vi ser oss omkring -o ser bara härliga saker! Eva Rödher har gestaltat Kristi Himmelsfärd…

Kanske en pingvin(av Morgan Johansson) står snällt på en pall.

Men Rurik har byggt en Urskogs vilddjur ! Den står med raggen upp och ser ut som kraften själv. Sen skriver han namnet, med lagom klurig Rurik humor ”fågel Blå”. ”-Det är väl ingen fågel!” Säger någon. ” den e inte blå i heller…”

En grupp människor – ”konstrundebesökare” säger Sören om sitt verk.

Så blev även vi klara till slut. Då hade en del redan varit tvungna att gå, så det blev inget samlingsfoto av vår grupp. Namn: Vättern, den eviga Vaginan.  En hyllning till dess feminina, utsatta väsen. Men även dess starka eviga natur. Det är mycket bark med stark skogkänsla, några rosa infällningar för att påminna om det sköra sinnliga. Månen längst upp glittrar som en påminnelse om klittan.

Det gjorde vi bra! Tack för gott samarbete, Karin o Ganga som var kvar, skakar hand. Skulpturerna lär bli avtäckta till konstrundans start, Kristi Himmelsfärds helg.