Nämen, hallå våren. Nu var det visst allvar! Köksfönstret är sprängfyllt av nymornade pelargonier.  I år  provar vi nya varianter på klippning: nämligen; klippa hårt -så det blir många nya skott och en tätt blomrik perlargon -det är det traditionella.
Det andra är; inte klippa alls -vet ej hur det blir men vill se om det inte blir en annan sorts skönhet, med få ringliga stänger med sparsammare blomning.  Ryktet säger att det är lite trend i blomvärlden att göra så, jag förstår, har själv tittat nyfiket på fjorårets grenar och undrat….. hur blir det om de bara får vara sig själv? Nu får vi snart veta. De fick i alla fall genast ett försprång – blad och blommor är redan på gång medan de nerklippta kämpar med att få ut nya skott.

Sen är det ju bara att inse…… fåglarna vill ha tillbaka sina holkar. vi tog ner dom för att fräscha till dom. Idag blev det dags…… måla måla!!

Hela Sverige har väl haft en fantastisk vårdag. Lärkor, tranor, änder och en massa fåglar som man inte ens vet namnet på, alla sjunger. Fjärilarna dansar och Ganga myser.
På kvällen leker dimman vackert över åkern. Det är en fröjd att bara stå och andas in allt det nya.

Det gillar vi.