Vernissage på Naturum Tåkern

Så var det dags. Vernissage.

Det var ett fantastiskt väder idag.  Det var måååånga som tyckte det var en bra anledning att åka ut till Naturum.

Parkeringen var mer eller mindre full. (bilden gör inte rättvisa, där var många bilar!!)   Förr när man åkte hit var här kanske 2 eller 3 bilar….. nu….. har det blivit ett folknöje. Allt från fågelskådare till damer i fin-skor vill njuta naturen här!

Vi bjöd på pepparkakor med chevré, havtornsmarmelad och oliv…

….en bricka med massor av våra helt gudomliga vindruvor. Det kalla vädret gör dom fantastiskt söta och goda i smaken.  dom behöver helt enkelt nästan frysa ihjäl för att bli sådär perfekta. Så är de nu. Det var många som åt och rullade med ögonen.

Men vår publik bestod av många skygga fåglar, så vi var lite försiktiga. Det gick inte att vara för framfusig. Det kan nog ha varit flera hundra besökare på området  idag, kanske 500. Av dom var drygt hundra även hos oss och tittade på konst.

Det tycker jag inte är så illa för Naturum i sig bjuder på mycket att titta på.

Vi bjöd på vilt tillugg och vilda bilder.

vilt och magiskt

Men vi väntar fortfarande på den där publiken som flämtar till och rycker upp plånboken!
Vi tröstar oss med att räkna ut hur stor publik vi kan räkna med att få medan vi hänger här. Öppet tre dagar i veckan med, lågt räknat, ca 50 pers per dag som verkligen tittar på vår konst. Helt säker har de öppet fram till jul. Det ger en publik på minst 1200 pers, det är  jämförbart med en konstrunda. Att bli sedd är viktigt, håll tummarna.

vi är nöjda

Alla tavlor på plats.  Jag målade en Livets Träd, stort, tyckte jag, till utställningen. Men kolla, Rurik slår mig med hästlängder!!   Det var knappt borden var stora nog därhemma när han höll på. Till stor del kröp han på golvet.

Min tavla ser nästan liten ut!  Men den är 1 x 1 meter. Det är stort när det står på staffli i vår söta ateljé.
Här är fina  ytor att hänga på. Det är roligt att hänga när det är lugnt. Tavlor påverkar varandra mycket. Det är spännande att uppleva hur de börjar prata med varandra.  Samskapa. Nu är vi nöjda.

det är första gången vi gör en utställning tillsammans, utanför vår egen ateljé (till konstrundan).  Känns härligt att se att de passar så bra ihop, våra bilder, precis som vi, Ganga och Rurik trivs tillsammans. Så gör våra tavlor.

Hänga konst

En alldeles för tidig morgon (gäsp)
Nyss anlända på Naturum Tåkern.


Vi breder ut våra bilder… Och man vet liksom inte vad man ska titta på. Tåkern glider in genom glaset.
Men nu är vi på uppdrag!


Ta-da, först på plats blir den änglabonad som ska ”hålla ihop” de tuppamålningar Rurik planerat för utställningen redan från början. Dom hänger vi senare.


Vilda av alla beslut? Nä, vi har smugit lugnt som en tiger. Lugna av vetskapen att vi gör en finputs på utställningen på lördag. På söndag är det vernissage.

Nu är vi trötta och tänker oss en lugn kväll. Vi packar ihop vår snickarlåda och termosen.

Det är faktiskt bara oktober! När vi kom ut möttes vi av en rejäl dos av snö-hagel. Förundrat körde vi hem i snigelfart. Är det redan vinter?