Vuxen(keramiker)poäng

Det känns lite som att ta keramiken till nästa nivå, när en byter slingor i din ugn. Det har vi aldrig gjort förut.

Ugnen går inte upp i temperatur, vi börjar med att ta hjälp av mobilen o kollar slingorna lite närmre.

Jotack, här hittade vi anledningen och vi fick beställa nya ( byter allt, det är tydligen standard att göra så).

Efter några YouTube filmer, var vi modiga nog att sätta igång. Sektion för sektion tog vi bort slingorna -och så städade vi upp ordentligt. Alla glasyrpluppar bort. Vi hade tyvärr en glasyr som ”skvätte” tror den är del av att vi fick byta slingor nu, men, det hör till, att de ska bytas ibland. Så inget gnäll. Ganga krafsar först med kniv, sen med borr. Däremellan dammsuger vi.

Ganga skrattar inombords o känner sig ömsom som tandläkare ömsom som gynekolog. Inget fel på fantasin.

Vi turades om, men när sen slingorna skulle förankras och kopplas ihop, så fick Rurik göra det. Så hårda dom var! man trär dom genom kanaler till baksidan och där kopplas dom.

Avslutningsvis, en liten papperslapp på varje kopplad enhet och sen provkörde vi till 100grader. Brännmärkena talade sitt språk och är beviset att alla enheter, fem stycken, funkade som de ska.

Nu sover vi gott i natt o känner oss som riktiga keramiker. Skönt att ha det gjort.

skörda hampa-stabbar

vinter i hampafältet
Vinter, på gränsen till vår och vi har åkt till fältet med Industri-hampa som vi besökte i somras. Då var det yvigt grönt och det växte sig flera meter högt. Då var det blad till hälsosmothies vi önskade.  Nu är bara stabbar kvar, vintern har rötat det och det är gyllengult och krispigt. Vi tänkte oss att den raku-ugn som vi ännu bara har i vårt sinne, ska bli byggt med industri-hampa och lertegel. Hur det går ska vi skriva om, allt eftersom.
Nu tar vi steg ett från fantasi till verklighet -och verkligheten lär oss genast. Hampan gör en uppvisning i sin förmåga till starka sega fibrer: Vi hade med oss vår batteridrivna häcksax och trodde det var smart. Men det var det inte. Knivarna blev ganska omgående intrasslade i långa hampafibrer. Det var trots allt bäst att göra det för hand. knipsa och dra. Liga gör bunta och förfinar den tekniken efter hand…

vinterhampa, torra pinnar

Efter att ha kollat på youtube, tror vi oss veta, att i byggsammanhang är det märgen längst in som är det åtråvärda, som har bra isoleringsförmåga och brandsäkerhet.  Nu ska ju vi dock göra en ugn för att elda i, utomhus, och vi tror att det blir jättebra med att även de yttre lagren på skaftet är med. De kommer liksom att brännas upp medan vi sedan bränner i ugnen och kvarlämnar ihåligheter i lerteglet, tänker vi oss. Vi utgår i från att det ska ge en extra isolerande effekt.
Vi ska alltså smula pinnarna, men problem är att fibrerna är fantastiskt starka. Ganska snart inser vi att vi behöver dra bort ytterfibrerna så mycket som det går för att kunna hantera det.

mala pinnar
Vi har med vår egen trädgårdsmal och när de långa ytterfibrerna är med så hänger liksom allt ihop och till och med trasslar in sig och vill stanna kvar inne i malen.

rensa kvistar
Men vi jobbar på, vi lär oss att bli mer noggranna, dra av så mycket av de långa fibrerna som går, utan att vara onödigt petig och Liga utvecklar nån teknik så redan när hon plockar ihop pinnarna, så släpper en del av fibrerna. Vi har en härlig eftermiddag ute på fältet.

vårt hampa kross
Så fyller vi krosset i säckar, plus att vi tog med några knippen med kvistar.

IMG_2083
Nu får de hem och torka. Det kommer bli en lång historia, innan ugnen är på plats.
Men det gillar vi.