Med viss möda, under en konstrunda

Lilla Torget, Vadstena

Solen skiner, friska vindar och vi tar oss till Vadstena. Alla grejer är på plats, så nu är det bara vi, som ska få ihop oss. Det är ganska krävande, inte nog att vi ska vara hela och rena. Vi ska vara i tid och sen är det ös hela dagen.

Vadstena Stadsmuseum

Väldigt bra att vi är fem (5!) utställare, här på museet. Det gör det lite smidigare. Men det ör mycket att tänka på ändå. Ganga är en sån dör typ som är hungrig och matreserver måste vara tillgängliga. På kvällen när vi kommer hem vill en bara stirra i väggen, men det är bara att sätta igång och fixa nästa dags matbox.

Rurik murar

Men inte nog med det. Rurik har varit ute på morgonen och murat en omgång bruk, innan konstrundan startat.

Ganga o Rurik på restaurant

Inte konstigt alls att vi vill hänga på restaurang i slutet på dagen. Men du vet, vi är veganer. Inte så lätt. Men nu har det hänt! Vi fick ett hett vegan-tips och nu är vi här! Vadstena Sushi på Motalgatan 15, dom kan!!

Tom tallrik

Speciell rekommendation för deras veganska Bibimbap underlättade våra val. Behagfulla ljud kommer ur våra strupar medan vi äter. Det var gott! Vi äter upp varje smula begärligt. Nya smaker för oss och det var precis vad vi behövde som avslutning på en konstrundedag, för det är med viss möda, att få ihop dagen. Vi rekommenderar vidare.

visset

visset 2

 

Idag har jag varit hos min läkare, så jag är uppdaterad på hur det är att vara vissen. Jag är hur glad som helst att en av det bättre läkarna i landet på den utbrändhet som kallas för Kronisk uttmattningsyndrom, ME,  han har sin mottagning i Mjölby!
Vilken befrielse efter alla år att hitta en läkare som fattar vad det handlar om – och som därmed kan skriva ett sjukintyg  som duger i dessa nya hårda tider. Det är Anders Österberg på Gotahälsa som jag menar.
Idag fick jag veta om PACING. Ett sätt att leva, som lindrar ME. För det här med neurologisk utbrändhet är så gåtfullt, man skadar sig själv hela tiden.  Plötsligt har du lite mer energi än vad du brukar – entusiastiskt passar man på att göra allt det där man längtar efter…. tre dagar senare ligger jag klarvaken på natten och kroppen brinner. därefter tar det lååååång tid att komma ifatt sig själv. Det är till och med svårt att se de här mönsterna. Vad är det som utlöser det? Och man ser inte så sjuk ut vilket gör att det är svårt för omgivningen att förstå….

-Är du ute o fingår? undrade pappa när jag kom stapplande i ultrarapid efter att ha stått med huvudet ner i gamla flyttekartonger. Man orkar inte ens svara….

Vad är då PACING? Man blir inte bättre av att träna när man har ME, tvärtom. Så man får lära sig en teknik att resursa med kraften. Att hålla tillbaka -även de dagar man har lite överskott och istället vääääldigt långsamt öka förmågan, om det går.
Det handlar om att schemalägga även vilan, att ta små portioner av aktivitet. Både fysisk, mental och känslomässig aktivitet tar. Det ska vara begränsade portioner av allt. Aldrig ta ut sig utan försöka ligga på en aktivitetsnivå som är så låg att den håller även de där ”dåliga dagarna”.
Jag rekommenderar dig att läsa den här länken, om du har eller tror dig ha ME, eller om du har en anhörig som har det. Då förstår du mycket bättre.

Ja, här satt och smidde planer för våren. För allt det som jag ville få med. bjuda in till Meditation & Healing-träffar. Efter att ha läst om Parcing, förstod jag att jag höll på att göra det igen! skada mig. Det var som ett lyckligt sammanträffande, att just idag var jag hos läkaren och fick höra om det här. Jag ändrade genast hela programmen, drog ner min ambition med 75%. hoppas jag håller hela vårer!

visset 1

 

Jag fick veta något mer om ME idag. Det finns studier som visar på att det kan vara så att ME beror på ett överaktivt immuförsvar! Att det egna imunförsvaret ger sig på mitokondrierna i cellerna och skadar dom. vilket skulle ge bla försurning i kroppen. Vilket skulle förklara tröttheten i musklerna och hjärndimman. Fel ph i hjärnan blir till tankedimma.
Läskigt, men det gjorde mig ändå hoppfull, kan man bara förstå vad som är fel, så kan ju en lösning vara i sikte.

Ett överaktivt imunförsvar, som attackerar sig själv….. på symboliskt plan ser jag det som att det handlar om att lära sig att inte döma sig själv, inte vara för kritisk, lära sig att acceptera sig själv……  tja, det är ju ungefär vad mina 25år med det här handikappet har gått ut på….