Östgötsk Tiger

Vi gillar vår tiger på Naturum Tåkern!

Tiger har liksom en speciell plats i vårt medvetande.

Ramana Maharishi

En upplyst eller yogi ska sitta på ett tigerskinn. Men det ska vara självdött. Man får inte döda det. Det har jag nog skrivit om tidigare.
Tigern har oändlig symbolisk kraft. Men skinnet i sig lär också ha en svalkande effekt. Indien är ett varmt land och man blir varm av kundalinin,  tigern svalkade.
                

Här i Sverige minns Rurik från sin uppväxt ”En Svensk Tiger” – någon som inte berättar eller skvallrar för främmande makter.
Min Svenska tiger, är de tigerfotspår som fanns på marken, på Esso bensinmackarnas  plan på 60-talet.

vår tigermatta

Den första tigerfällen som kom in i vårt hus är en spännande tigermattan. Den kommer från Kina. Det är den som satte ränder i huvudet på Rurik.

Min tigerkärlek är den fantastiskt fint broderade tiger som jag stolt bar hem till Rurik från Indien. Jag tycker Tigern ska få, tigande, stolt och värdigt få smyga i djungeln. En broderad dito är mer värdig att ha på soffan.
Tänker på en bild jag såg för många år sen. Av en man som arbetade ute i tigerdjungeln. Självklart är det ett problem att människan i djungeln kan blir tigermat. Men tigern tycker inte om när maten tittar på den. Så han hade en mask med ögon på sig – där bak. Det såg alltså ut som han verkligen hade ögon i nacken, vilket gjorde att  tigern inte anföll.

Ruriks tiger ligger bland kurbitsblommor. Även om just de här blommorna är från en annan bonad så får de bli slutknorren.
KURBITS var namnet på en växt, som omnämns i Biblen, (en gurka). Inte visste man här hur de såg ut. Därför hade konstnären full frihet.
Frihet måste naturligtvis utnyttjas på bästa sätt! Stora härliga frodiga fina blommor.
Nu går jag in i inre frihet. Kommer att ha 10dagars tystnad.
Så, tigrar på Övertorp  tiger . Vi hörs  den 13 november.

kort till Naturum

Novembergrå dag. Det blev knappt dag, jorden ligger nyplöjd och tung. Den har sin kyliga skönhet.

TUR att vi har ett uppdrag idag! Igår fick vi äntligen vårt paket med kort…. till utställningen. Det piggar upp!

Nu ger vi oss av till Naturum Tåkern med vår skatt.
Ofattbart. Det är mulet, mörkt och småkallt. Här är varmt,mysigt och fullt med folk.

Våra konstkort tas om hand med uppskattning och stolta beundrar vi våra bilder när de hänger i kortstället. (ser du Jenny! din gröna Omma som vykort!)

Först fram att handla är Ruriks mamma som är med oss.  Jag ler med hela ansiktet och tänker, ja, det är verkligen underbart, typiskt för en mamma! Självklar får hon inte betala för korten. Vi hade kvar en del i vår låda…. dom fick hon ta.

Det börjar redan i tre-års åldern när barnen kommer med sin teckningar. ”oh, så fint” säger mamma – och menar det. Så blir det att hänga upp på väggen. Har man sen barn som blir konstnärer är det en Never-Ending-Story.  Nu ska det skickas kort till vän och släkt!

vi är nöjda

Alla tavlor på plats.  Jag målade en Livets Träd, stort, tyckte jag, till utställningen. Men kolla, Rurik slår mig med hästlängder!!   Det var knappt borden var stora nog därhemma när han höll på. Till stor del kröp han på golvet.

Min tavla ser nästan liten ut!  Men den är 1 x 1 meter. Det är stort när det står på staffli i vår söta ateljé.
Här är fina  ytor att hänga på. Det är roligt att hänga när det är lugnt. Tavlor påverkar varandra mycket. Det är spännande att uppleva hur de börjar prata med varandra.  Samskapa. Nu är vi nöjda.

det är första gången vi gör en utställning tillsammans, utanför vår egen ateljé (till konstrundan).  Känns härligt att se att de passar så bra ihop, våra bilder, precis som vi, Ganga och Rurik trivs tillsammans. Så gör våra tavlor.

Hänga konst

En alldeles för tidig morgon (gäsp)
Nyss anlända på Naturum Tåkern.


Vi breder ut våra bilder… Och man vet liksom inte vad man ska titta på. Tåkern glider in genom glaset.
Men nu är vi på uppdrag!


Ta-da, först på plats blir den änglabonad som ska ”hålla ihop” de tuppamålningar Rurik planerat för utställningen redan från början. Dom hänger vi senare.


Vilda av alla beslut? Nä, vi har smugit lugnt som en tiger. Lugna av vetskapen att vi gör en finputs på utställningen på lördag. På söndag är det vernissage.

Nu är vi trötta och tänker oss en lugn kväll. Vi packar ihop vår snickarlåda och termosen.

Det är faktiskt bara oktober! När vi kom ut möttes vi av en rejäl dos av snö-hagel. Förundrat körde vi hem i snigelfart. Är det redan vinter?

Vass

Rurik tog kameran och gick ner till Tåkern. Nu är det närstudier som gäller!

 

En mörkfuktig dag. Nästan grå, reser sig vassen, prasslande tyst och hemlighetsfull. Rurik tar sina bilder och går hem igen. För nu målas det.

 

Ett alldeles galet utsnitt ur en stor bonad. Vad är det som landar i Vassen? Jag har smugit in och tagit en bild mitt i arbetet. Det kommer att hända mycket mer innan den är klar, det har jag lärt mig.
Imorgon börjar vi att hänga på Tåkern Naturum. vi gör en ”grovhängning”. Sen kommer vi tillbaka på lördag och finhänger. Jag är glad att det gick att ordna, ett tag såg det ut som att vi skulle bli tvungna att göra hela hängningen dagen innan. Det är det värsta jag vet. Det blir så stressigt när hela hängningen är precis dagen innan, det hänger liksom halv panik i luften.   Det brukar bli så slarvigt. Där är stängt imorgon men en man som är betrodd nykel och larm kommer och släpper in oss. Det gillar vi.

 

att Grunda en duk

vårt uterum ändrar karaktär. Det har blivit till inslussning lokal för våra invintrande växter och…. för torkande grunderade dukar.

duk på tork

”Men, nu gick det för fort! Det här vill jag blogga!” Det här är ju material till ett bra inlägg, tycker jag.
Denna duk ska bli en BONAD. Förr var det gamla slitna dukar som inte dög till att ligga på bordet längre. sista stadiet, om man hade tur som duk, var att bli omvandlad till Bonad. Den här kommer från IKEA. Ny eller gammal, den måste  grunderas.

Grundering, bonad

Duken ska vara i naturmaterial. ”vi tar fram allt som behövs för grunderingen”. Rurik tröstar en törstande Bloggerska:
Det här behövs:…. ägg…linolja…krita….pigment….T-röd, vi radar upp allt efterhand. Rurik går igenom receptet i sitt huvudet. Jag tror det går till ungefär som när han lagar mat: med fingertoppskänsla och stundens impuls…  ”Ja! inte att glömma!! Tapetklister! ” Nu skrattar vi för det blir inte så mycket till grundering utan tapetklistret.

Ja, då ska vi bara få det att se ut som vi är mitt i arbetet…

Rurik doppar penseln i byttan. Det här har han gjort många gånger!! Det var under sin tid som smålandsbo som Rurik lärde sig bonadsmåleriet.  Det har blivit många bonader sen dess. Nu för tiden improviserar han mer i målandet, som nu, när vi målar inför utställningen till Naturum. Det blir speciella Tåkernbonader och annat bus.
Men förr, då målade Rurik mycket mer enligt traditionen. Traditionen är till stor del bibliska motiv. Så en gång, på en utställning kom en man från kyrkan in och köpte hela utställningen med de bibliska motiven. sen turnerade den, genom Svenska Kyrkan, runt i hela Sverige.
Så visst har Rurik grunderat många dukar. Även om han just idag poserar för min kamera med en torr pensel!

RECEPT PÅ GRUNDERING TILL BONADSMÅLERI

Steg 1
Zinkvitt, titanvitt
gärna lite guldocker
lite T-sprit
Rör ut pigmenten i T-röd, så förhindrar det klumpar. Låt det stå en stund

Ägg – vispa i
Kokt Linolja-vispa i.

Steg 2
vatten
tapetklister
Krita ( det är detta som är fyllmedlet)
Rör ihop. Låt stå ca en timma.

Steg 3
Rör ihop allt – det ska bli som filmjölk. Kanske behövs det späs på med mer vatten…

Steg 4
Grundera duken, 3 omgångar. Låt duken torka emellan omgångarna.
Det här är en bra grundering, inte bara för bonadsmåleri utan även för oljemålning. Om grunderingen är för oljemålning, kan kan man ta i lite mer linolja, då suger den mindre.
De inbördes proportionerna kan variera lite utan att det tar skada. Ni må tro att jag har försökt mangla Rurik på ett exakt recept!! men tji tick jag. Han tycker det här är väldigt exakt. Så såhär blir det!

Lycka till med kreativiteten!