en virvlande vind i köket

pris

Det är redan 2,5 år sedan jag och Rurik tillsammans var i Indien. På flygplatsen hem, hittade Rurik två mindre kokböcker och sydindisk vegetarisk matlagning. vi läser, tittar och njuter, känner hur maten smakar. Men, Inte allt är så där lätt att göra här hemma. Deras fantastiska dosas till exempel, pannkakor på rismjöl (typ)galet goda, men de ska jäsa först…. inte lätt att få till det. Och de där idlys och andra risrätter som är som puffiga risbullar (hm, typ) . Många frågor i vårt huvud.
Böckerna är fina, har till och med fått utmärkelser, och jag får det moderna infallet att leta rätt på författaren på Facebook: Viji Varadarajan.

selfi m viji

 

Sista dagen i Indien är jag åter i Chennai och har vikt förmiddagen till ett besök hos Viji.
Fart och fläkt från första stund.Vill jag smaka hennes dosa ? Om jag vill!
Vi tar oss till köket och det syns att det är en kvinna som är van i köket. hon rör sig snabbt och säkert medan hon berättar vad hon gör.
Jag kan inte låta bli att fråga om hon alltid har gillat att laga mat.

Viji i köket
till min förvåning får jag höra en helt annan historia än jag förväntat mig och min nyfikenhet ökar.
”Jag var inte ett dugg intresserad av matlagning när jag växte upp eller var ung. tvärt om, jag gjorde allt annat än var i köket. Ville klättra i träd och läsa böcker. När jag gifte mig kände jag mig närmast lamslagen när jag steg in i köket.”

steka dosa
En liten dosa fräser nu på plattjärnet. Använder  en induktionshäll som hon älskar.  Annars är det mest gasspis som gäller i Indien, och det har hon också. Dosas är gjorda på malt ris som får fermentera så de blir en syrlig smet, de steks långsamt och blir till frasiga delikatesser som är typiska för södra Indien.
Hon berättar om att hon kände sig fumlig o ointresserad i köket och förundrades mycket över hur svärmor och svägerskan kunde se skillnad på olika sorters ris och olika mungbönor. -Varför kan dom och inte jag?
Det var med ren vilja hon tog sig in i matlagningen, i Indien är det ju så att matlagning hamnar på kvinnornas lott,det var väl inget som så där ifrågasattes. Med tiden gick det allt bättre och till sin förvåning fick hon ofta beröm och fick höra ”du borde skriva en kokbok!”

V vid dosan
Hon bjuder mig på flera dosas, med små goda röror till. gott gott.  hon berättar om kryddor och trix varvat om berättelsen om hennes väg i köket.
”Det är Japanernas förtjänst att jag njuter så av att laga mat nu!” What!!  Jag stirrar och hon berättar om att när hon hade gett ut sin första kokbok, så dröjde det inte så länge, innan hon blev  kontaktad av en Japanska som undrade om hon ville hålla kurs.
”Jag blev alldeles paff! De var så lyckliga och så tacksamma, när de var på kurs hos mig. De skrattade och var så glada hela tiden. Jag undrade varför de var mycket lyckligare än jag!” Vad hon fann var att hon inte uppskattade sin egen matlagning och det hon gjorde, att se att andra var så tacksamma för allt hon förmedlade, berörde henne djupt. hon upplevde att de hade en livskunskap, att deras tacksamhet berikade deras liv och gav glädje.
Ja, det blev ett djupt möte med Viji, det handlar mest av allt om hur man lever livet. Vad hon fann var, att hon inte hade råd att stå där och tänka sig bort, från det som ÄR. Att laga mat och samtidigt tänka att man hellre vill vara någon annanstans är att skada både sig själv och livet.  -Jag tänker på Rurik, som är matmästaren i mitt liv. När man ser honom i köket, vet man, han är där, och ingen annan stans i sin tanke, bara där, helt och fullt. vilket man också känner på smaken.

tomatsoppa
Nu bjuder hon mig på en tomatsoppa. en liten söt mixer och en liten, liten tryckkokare kommer fram och fina kryddor!
Det är femton år sedan hon började med matlagningskurser och lärde känna sina Japanska vänner, flera har startat Indiska restauranger i Japan!!
Så blommar hon ut i hur viktigt det är med tacksamhet. Så mycket vi tar för givet (så sant) Att allt är en gåva (ja!)  och talar om köket som en helig plats. Att maten är helig och ska ges heder och respekt. I hennes hem, när hon växte upp tog alltid farmor maten och först gav den ödmjukt till Gudarna, sen serverades den till familjen. Ja, sådant kan vara självklar del av Indiskt liv och maten anses helig och mer hälsosam, eftersom den då är välsignad ( har blivit till Prasadam)

tamarind
I tomatsoppan är hing, curryblad och tamarind viktiga ingredienser. Det ger en helt fantastisk smak åt soppan. Hela tiden berättar hon små knep och jag som knappt har nåt minne, undrar hur mycket jag ska kunna komma ihåg och förmedla till Rurik när jag kommer hem: ”helst ska du ha både svart och brun tamarind, de har lite olika smak. Den svarta är den som är mogen. Lägg dem i blöt och blanda sedan ihop det med fingrarna”
Snart är alltihop i den lilla tryckkokaren och några visslingar senare från kokaren, så är soppan klar! (gudomlig!!)

böcker o konstkarta
Vi sätter oss och tittar på hennes böcker. hon har numera skrivit flera böcker och de har fått fin internationell uppmärksamhet. Som Facebookvän kunde jag i år följa henne, när hon vann pris som bästa utländska kokbok för andra gången och fick pris och berömmelse i Shanghai (tror jag det var)
Själv har jag bland presenterna (köksgrejer från IKEA) även med konstrundekartan från Omkulturs årliga konstevenemang, så jag får skryta lite jag med. visar hur fint vi bor långt ute i naturen, mellan vackra sjöar. Det imponerar.

signerar
Så signerar hon böckerna som hon överräcker (TACK!) och vi börjar redan planera NÄSTA gång jag kommer till Chennai….. DÅ……
De har planer på att skaffa ett hus utanför Chennai på kusten ner mot Mamamalapuram ( låter som en saga, ser liksom huset och kokospalmerna framför mig) hon vill kunna odla, ha en egen köksträdgård.  Jag bjuder in henne till Sverige och skryter lite till om hur fint vi har det.
Så blir det en stund av prat från hjärtat om hur vi båda önskar väva in det andlig i vardagen, känner att vi är rörande överens, fast vi kommer från olika världsdelar.
Känner mycket kärlek.

hemma hos
Viji följer mig ner, hennes familj bor på tredje våningen. Det är ett familjehus: Det är tre bröder med sina familjer som bor här. var och en på en våning. en idyll mitt i stökiga Chennai.  Jag sätter mig i taxin uppfylld av glädje och beundran. hon har funnit sin väg. Har funnit lyckan i det som är. skrivit kokböcker och verkligen fått all uppskattning man kan önska, i det hon gör. Hon är full av liv och glädje. Ja, det är bara att tacka ! Måste erkänna att jag var lite nervös när jag satte mig i taxin för att möta henne. vi kände ju inte varandra, men när jag for, var det en vän jag lämnade.

Här är lite uppgifter om hennes böcker, de jag känner till, om du vill beställa, på tex Amazon:
författare: VIJI VARADARAJAN
böcker: SAMAYAL, the pleasures of south Indian Vegetarian Cooking
VEGETARIAN DELICACIES from South India
FESTIVAL SAMAYAL an offering to the Gods
CLASSIC TAMIL BRAHMIN CUISIN pure Traditional Cooking From My Grandmothers Kitchen
häfte: A HEALTHY TASTE OF INDIAN CULTURE COOKING WITH YOGHURT

tryckkokare
Jag bor på Green Park hotel. Man hamnar ofta där när man ska till Oneness. Matinspirerad som jag nu är, frågar jag om de vet var jag kan köpa en tryckkokare? Det visar sig att det finns ett shopingsenter på andra sidan gatan… där, på bottenvåningen finns en Indisk variant av ICA MAX – MAX HYPERMARKET. ( Ja det var ett äventyr i sig, att handla där, de hade allt som har med mat att göra!)
Att tryckkokare är populära i Indien är inte att ta miste på. Hylla upp och hylla ner. jag hittar en liten söt tryckkokare på 2 liter.  Det blir nog nåt blogginlägg med den framöver.
Av alla tokiga saker jag tagit hem från indien….. en tryckkokare! Tack Viji Varadarajan – Love you!

Fjäska med Rurik

När jag var i Indien smög jag in i köket ibland. Sony visade mig en av de fantastiska frukostar de bjöd mig på.

Indisk frukost

Nu bjuder jag Rurik, den blir  Indisk frukost med smak av Kerala! Men… det stöter på patrull genast.  söta som flickorna på den Indiska kliniker var, stoppade de till mig en påse med speciellt ris, som används till den här rätten. ”to husband”, sa Sherly leende. Nu är den rispåsen slut, kvar har vi bara minnet av hur det skulle vara, malet ris, men inte som mjöl, mer som mannagryn. ( Man kan nog göra det med mannagryn också…)

Ris, grovmalet

Vi har inte hittat det i Sverige än. Men jag är säker på att vi kommer att hitta det i någon specialbutik. Men ödet var oss nådigt! vi har köpt en begagnad kvarn!! (snacka om att vi är nördar!)

vår kvarn

En riktig baby! visst är hon vacker.  Hon har tidigare malt ingredienser till piller på ett känt kosttillskotts företag. Nu drömmer vi om allt spännande vi kan mala! Vi börjar med riset! Det gick utmärkt att få precis rätt storlek. Kvarnen tjuter till och katten springer av skräck, men det går fort och blir perfekt!

rosta riset

Fram med pannan, torr. Jag häller i drygt 2 dl av det malda riset, några casewnötter och drygt 05 dl kokosflingor. Det här ska rostas. 5 minuter står jag med låg värme på plattan, det ska helst inte bli brunt. Röra – röra. Så häller jag av det och vänder mig mot skärbrädan.

grönsaker till Indiskt frukost

I indien är det mer ris och mindre grönsaker, men jag tittar med kärlek på allt som växt i vår trädgård! vilket överflöd- Ingefäran och citronen har vi köpt, resten har lyckligt tillbringat sommarn i vår trädgård.
Kryddorna; finhackad ingefära, chili ( jag gillar att bara dela den på längden, för då kan man fiska upp den om man vill, då man äter) , lite lök. De puttrar lite stillsamt i pannan medan jag laddar med de stora kryddkanonerna:

De grövre kryddorna hamnar i pannan först, jag älskar att bara improvisera, men det brukar bli, massor av koriander, spiskummin, lite svarpeppar, kardemumma och…. curry. när du hällt på så mycket curry du tror räcker – så häll på det dubbla.

heta kryddor

Kryddorna ska inte brännas, de ska bara hettas. Det gör att smakerna kommer fram bättre.
Sen är det bara att skyffla på grönsakerna efter hand. De största och tuggigaste först, bladen till sist.
Det är verkligen helt beroende på vad vi har hemma vad som kommer med. Idag är det lite röd mangold, spagettipumpa i mindre bitar, broccoli och vindruvor. Absolut ska något sött – som tex vindruvor, vara med ( russin går bra), det ska vara många smaker!
När de stekt runt lite så är det dag att ta fram det rostade ris-kokos-nötterna; strö över lite i taget och rör runt.

Nu får det inte vara för hög värme, sänk. Du häller på vatten, någon dl efter hand, och låter riset svälla och gröta till sig. Ha inte bråttom, låt det ta ca 15 min, och rör om ofta, när du ser att det blir för torrt, så häller du på mer vatten ( om tekannan står där, så häller jag på te)
En sista kryddning; lite citron, salt -och kronan på verket, hing, kryddan som alltid fick mina barn att springa! Med en doft av fis blir den som en del i kryddblandningen en underbar smakförstärkare som ger genuin känsla av Indien.

Till det här ska vi ha en sås på yoghurt. hos oss blir det en soygurt naturell, den är lite blekare i smaken, så vi börjar med att hälla i citron och salta.
sen blir det en tsk rostade anisfrö och hackad mynta.
En annan variant är att rosta bruna senapsfrö, och hacka lite lök.

Ja, nu lägger jag upp det i skålar och lägger till banan – den där med bananen gör att Keralastämningen infinner sig.  Det syns inte på bilden, men nu kretsar Rurik runt mig, för det här är gott. En lätt frukost som innehåller alla gudomliga smaker. Starka, mätta och lyckliga vill vi välta världen!

maten serverad

RECEPT

INDISK FRUKOST / eller en härlig lunch

ca 2 dl grovmald ris
0,5 dl kokosflingor
ngra casewnötter
Rosta allt, det ska dofta gott men inte bli brunt. 5 min

finhacka ingefära
lite finhackad lök
en chili
koriander, spiskummin(gärna hela), svartpeppar, kardemumma, mycket curry( vi brukar ha mild)
Låt fräsa ihop

Lägg sedan i hackade grönsaker och gärna något bladgrönt
ex broccoli, ärter, små morotsstavar, pumpa, spenat, russin
Stek en stund

Häll över det rostade ris-kokos-nöt-blandningen. rör runt.
Häll över ca 1 dl vatten i taget. rör runt och låt riset absorbera. 10 -15 min.

Avrunda med citron, salt och hing

SÅS

Yoghurt
rostad anis
hackad mynta

Lycka till! Namaste.