Här kommer lite växtkraft. Vi börjar i köket. Vi ska avnjuta en Butternut, pumpa. Det är aprilmånad och det fina med pumpor är deras fantastiska förmåga  till lagring. Pumporna skördas på hösten, sen kan du ha dom till ren dekoration i ditt hem tills det är dags att äta upp den. Inget kylskåp behövs med andra ord.
Nu delar vi högtidligen på den lilla söta butternuten.

”Titta här” säger Rurik.  Så står vi där tysta o tittar in i en liten pumpa. Eller…. nja…. titta in…. där e fullt! Där inne i pumpan har livet bestämt sig.
”Nu e det DaX! ” Så sätter de pigga pumpafröna igång! Trots att pumpan är hel och intakt, vackert orange och med den finaste doft, så vet de små fröna att nu är det vår. Försiktigt vecklar de ut sina rötter……

Så ligger de där och hoppas på ett tillfälle…… tex att människorna ska klyva pumpan så de ramlar ur. Eller, några månader senare har kanske en rot gjort ett minihål i skalet? Vet ej om de gör det, men det låter ju troligt.
Nåt år ska vi minsann lägga ut en hel pumpa på våren och se vad som händer.
Det här kan vi ju inte motstå, så försiktigt pillar vi ut några hela groddar och stoppar i en kruka, om livet är så ivrigt, måste man ju hjälpa det på traven.

Nu kommer nästa livsentusiasm….

Vi har fina blå krokus i rabatten, som så här års är ganska tom. De blå lyser i egen majestät.
Men, varför gör de så här??

I princip alla krokusarna har liksom krupit upp längst kanten på rabatten. Men inte nog med det, sen tar det språnget ut i grusen.

De till vänster i grusen, de är då aldrig satta där! Vi ser en klar trend, de vill erövra grusen. Ibland får jag känslan av att de har fötter -och rabatten verkar väldigt ointressant. Ut mot kanten så fort som möjligt och sen hoppar vi…… men hur går det till….. de är ju lökväxter??

En dag ska jag sätta mig ned och ha ett allvarligt samtal med en krokus.