Blåaste himmlen. Varmt. Förvirrat det är fortfarande februari och Ganga går ut barfota.
Rurik följer efter med matkorgen. Det blir utefrukost. Helt makalöst. Är det nu en ska låta bli att få klimatångest? Det är liksom för skönt för att klaga. Det är ju underbart i detta nu.
Och jag minns från flera inlägget, jag längtar efter att kunna plocka in grönt till smoothie.
Det är redan verkligenhet. Vårsallad, rölleka, måra. Välkomna❤️
Vi firar våren, med utefrukost. Dubbelt så gott – så det sa ett… två… tre… SLUT!
Det tog ju inte lång stund så var matlyckan över. Sen blev det till att sno runt i våryran.
Fågelholkar upp. Kanske lite sent för vi hör fågelungar som piper nån stans i omgivningen, men det kommer nog fler fåglar som vill bo, även om vi är sena.
Sen går vi runt o hälsar in nya gäster. Dom här har vi då inte sett förut!
Fina blommor som bara kommer! Vi känner oss helt inflörtade och tackar så mycket.
Det här är en trädgård som blommar mycket. Det här är ju bara början….. körsbärsblom, visst blir man lycklig?
Det här gör mig också lycklig. Jorden börjar spira i ljusgröna rader på grannens åker, syns bara när solen ligger i rätt vinkel.
Det var vår rapport av våren. Slut för idag.
Tillräckligt varmt!! Ut med trädgårdsbordet och på med duken! Här ska ätas i det fria!
Fåglarna kvittrar och vi njuter av fågelsång och sol till maten.
Jag äter, men Rurik bara fortsätter att fota. Klick, klick klick……
Visserligen njuter jag av att vara centrum av uppmärksamheten men…..
…lite matRO kan väl inte skada. Det blir till att stoppa fotograferandet handgripligt.
Ja, det är väl det här som är sommar, helt enkelt…
gangaochrurik 