Tycker jag känner så många kvinnor som bär Gudinnans kvalité.  Som vågar vara skör, sann och mjukt envis. Som SKAPAR med sitt hjärta och med sitt varande. så här inför en utställning lägger jag sista handen på några av mina tavlor. Det där sista…. det behöver liksom mogna fram.  Ibland tar det månader innan en tavla känns riktigt klar.

Egentligen skulle jag och Rurik vara på väg mot Skåne. Träffa några av de gudinnor och gudar som vi  känner. Mötas. Men vi är hemma och tar det lugnt. Skickar ett Hurra och Namaste till alla.

Vi lever i en tid av paradigmskifte, där en världsbild håller på att skifta till en annan.  Där den vetenskapligt empiriska världen byts ut mot en förståelse för hur hjärtat och vår tanke verkligen skapar   – där vi inte har något val, för ur hjärtat väller  sanningen fram – och vi måste möta den.  Det gillar vi.

Titta här! Snart är det dags för Konstutställning i Gränna.
Feminin Art är ett laboratorium, att leva och uttrycka den Feminina kvalitén något vi som människor nästan glömt. Feminin Art omfamnar sökandet tillbaka till den källa som håller livet.

Just nu är det ingen ide att gå ut på vår hemsida, för den finns interiktigt än. Men snart.
Det är faktiskt inte så mycket som jag tar mej för, jag är mest hemma. Mitt behov av att vara tillbakadragen är stort, ja, det har ju med utbrändheten att göra. Jag måste helt enkelt vara sparsam med mina resurser. Feminin Art  har varit något som jag  har prioriterat.Du som följt bloggen vet, att Feminin Art, är som en Fridens källa för mig. Vi har med jämna mellanrum målat tillsammans under ett år och det är dom bilderna ( och några till) som vi visar nu. Det här har blivit som ett sätt att både växa och vila tillsammans. Det gillar jag. Mycket. För det är inte bara måleriet vi vill nå, det är något djupare. det som läker vår tid.

Både med eller utan hemsida så är du välkommen att stiga in i den värld som våra bilder gör synlig. Välkommen till Gränna och Hallska gården.

När Ella var här så tjatade jag lite på Rurik…

Så han ställde upp en eftermiddag och var Bonads-Coach! Det gillade vi skarp. Hur mycket jag än gått och tittat på när Rurik målar bonaderna så var det spännande att få strama tyglar och verkligen få grunderna för hur man tänker.  Vi körde igång med en Ängel och lite blommor…

Det är första gången som Ella  målar med tempera, vi har en blandning på en plastflaska: en del ägg, en del linolja och två delar vatten. Sen tar vi pigment lite försiktigt i en blandkopp och rör ihop med penseln. ”hon liknar en Ryska” skrattar Ella .

Jag kan inte bestämma mig för om min ängel ser snäll eller vild ut, men jag vet vem jag ska ge den till.  En bonad är en fin, typ, bröllops eller dopgåva, så nu är det så att, min kusins barn har fått en liten gosse. Han ska heta Elliot. Jag plitar med krusidulliga bokstäver E-L-L-I-O-T,  det blir fint, fast det inte kom med här på fotot!   Rurik var en bra coach, det vill vi göra om.