motionsbefriad skogspromenad

Jag och Rurik drar till skogs…. Angel väntar lugnt här hemma. Hon rör sig inte i onödan. vila är viktigt.

Hur länge till vi har plusgrader det vet man inte. Vi kör ut i skogen för att rädda hem lite svamp.

vi tänker oss en härlig eftermiddag i solskens skog,  med små stopp då vi hittar svamp att stoppa i korgen.
Lyckliga kör vi ut på skogsvägen och gör ett första stopp. Vi vandrar 20 meter in i skogen och beslutar oss för att gå tillbaks, fast genom att ta en liten högersväng bakom några granar.

Vi var nog inte riktigt beredda det överväldigande välkomnande vi fick. Trattkantarellerna stod i klungor, när vi väl såg dom tycktes dom finnas överallt!

Första korgen blev fylld till bredden. Rurik  hämtade nästa korg – som vi också fyllde. när vi  hämtade den tredje korgen, tittade vi upp mot den lilla backen….
Så vackert de lyste. Massor av gula kantareller, välväxta, det är nästan lite för sent för de gula, jag tänker sensommar då det gäller  gula kantarellerna men helt ostört har de fått stå och bara växa. vi plockar och plockar. Sen går vi tillbaks till bilen och åker hem.

Det var inte mycket motion vi fick, känner oss lika slappa som Angel, men lyckliga är vi! Känner oss som stora skogsjägare. Det blev kvällsmackor med massa kantareller. Resten fryser vi in och pressar in i vår lila frys. Det gillar vi.

Det Brinner – 7 oktober

Det pyr och det brinner runt Vättern.  Norra Europas renaste vatten, är av tradition militärens lekplats. Här leks det krig så rutorna skallrar, inte bara hemma hos. Vi bor inte vid Vättern, vi bor en bit bort, närmare Tåkern. Men man missar inte när de har övning…..

Vätte och Vätta, bild av Rurik Bladh

Militären vill öva ännu mer, tredubbelt så många dagar per år – och de vill ha gemensamma övningar med resten av EU! Låter inte ett dugg festligt med NATOövningar ! Men det räcker inte med det, tex Israel har varit här och övat. Flugit med drönare över Vättern… Lägger man sedan till att flera utländska internationella gruvjättar  vill starta utvinning av skilda mineraler i området runt vattnet. Så är läget helt klart katastrofalt…


Vad innehåller de bomber de släpper i Vättern? vill vi dricka det?  Rurik morrar ” varför ska de öva krig här? Om det blir krig så är det  huvudstaden som ska skyddas, riksdag och ekonomiska center…. dom borde öva där istället. Det är mer realistisk övning om de övar vid Drottningholm eller nåt! Där kan dom bomba! då börjar det likna verklighet!”
Hur  mår djur och fisklivet här?  Vi måste ha Sveriges nervösaste fiskar! Undra på att de är överpopulation av kräftor i Vättern. Man får väl vara en hårdhudad kräfta för att klara trycket. Det är pansarklätt som gäller!

Nej, sanningen är, det brinner.

Den 7 Oktober kommer det att brinna runt Vättern. En gång i tiden långt innan telefonen….. kommunicerade  man med eld. På en hög punkt tände man en eld….. när de omkringliggande områdena såg det, så tände de i sin tur en eld som de som bodde längre bort kunde se. På det sättet talade man om när krigare och rövare kom, folket kunde springa ur sina hus och gömma sig.
Nu tänds eldarna och kyrkklockorna kommer att ringa.  Naturen förstörs för alltid och vi ska sitta stilla och se på?  Nej, det här berör. kom med . Här är listan på var man kan sluta upp:

ARV (Aktion Rädda Vättern)

Program för respektive ort

Askerund

I Askersund har kommunen korgar för eldning som kommer att användas som vårdkasar. Askersund, Hammars och Olshammars kyrkor kommer att ringa i klockorna. Kyrkoherden i Askersund håller ett kort tal. En vårdkase kommer att brinna vid Hammarsbron, den arrangeras av Hammars byalag. Askerund kommer att ha ett gediget program dagarna före den 7:e.

Programansvarig för Askersund: Lisa Lennartsson, 070-659 09 63

Motala

Eld kommer att tändas vid hamnen samt facklor på sjön. Camilla Egberth och Claes-Göran Österlund håller tal vid elden. Annons går ut i lokalpressen.

Programansvarig Motala: Claes-Göran Österlund, 0705-728 786

Vadstena

Kommer att vara nere vid scenen vin hamnparkeringen. Där tänder scouterna lyktor och ingen eld. ARV kommer att vara där och informera om vad som händer runt Vättern just nu. Informationsblad delas ut, namninsamling sker. Det blir musikuppträdande med elever från folkhögskolan.

Programansvarig Vadstena: Suzanne Möller 0736 – 83 15 27 och Eva Seilitz, 0768-18 53 50

Borghamn

Eldar kommer att tändas på fiskepirarna. Fackeltåg till eldarna. Kyrkorådets ordförande har beslutat om klockringning.

Programansvarig Borghamn: Emöke Heim, 0143-29322

Ödeshög

En eld kommer att tändas på en flotte i Hästholmens hamn. Det blir musik och några korta tal. Naturskyddsföreningen kommer att medverka vid stora brasan för att sedan gå till Stora lund och tända en egen lite korvgrillningseld. Veckan före kommer facklor att säljas på torget i Ödeshög. Båtar kommer finnas ute på sjön med facklor. Vid Stocklycke hamn blir det trumning och eld och på Hjässan blir det facklor och meditation.

Programansvarig: Rune Olsson, 070-322 4006

Visingsö

Kl. 18.30 samlas vi alla i hamnen för att under 100-talet facklor tåga till

gamla hamnens norra pir. Samtidigt kommer ett 10-tal löpare från VAIS

att med facklor springa tvärs över ön tio Tunnerstads brygga och där även

tända en vårdkrisen synlig från Västergötland. Kyrkklockorna i Brahekyrkan kommer att ringa.

– Vårdkasar kommer att tändas även på nord- och sydspetsen av Visingsö.

– Den föregående familjemässan i Brahekyrkan kl. 17 har temat Världens Barn

  och avslutas med remmalagsfärd under facklor ned till hamnen kl. 18-30.

– Fackeltåget från hamnen till gamla hamnen leds under fana och marschmusik till nyckelharpor.

  Barnens teckningsalster som resultat från vår NO-timma med samtal om Vättern och miljö

  kommer att ställas ut vid Visingsborg samma kväll.

Programansvarig Visingsö: Jan Andersson, 0707-164549

Jönköping

Stor brasa kommer att tändas vid Rosenlund, musiker och talare kommer att finnas i Jönköping.

Programansvarig Jönköping, Hans Mannefred, 073-850 65 03

Habo

Domnebergs gård ordnar en vårdkase. vi samlas på lördag em och bygger gemensamt upp kasen. Alla är välkomna! På söndag klockan 16 samlas vi för korvgrillning och kaffe med dopp för den som vill, för att slutligen tända vårdkasen. Det kommer att bli en fantastisk upplevelse 298 m ö h.

Programansvarig Habo: Lena Ostermark

Hjo

Klartecken från kyrkoherden om att ringa i klockorna. Kommunen släpper till strömparterren i hamnen för eldning, en kör kommer att sjunga, dragspel kommer att spela. Fiske och båtklubben kommer att köra ut med thailampor och eventuellt facklor.

Programansvarig Hjo: Bengt Eriksson, 0707207855

Brevik

Brevik kommer att anordna en rejäl brasa på stranden precis vid skjutmålet. Avsikten är att den ska synas till Östergötland.

Korvgrillning kommer att vara möjlig. Kyrkan är kontaktad och Kyrkorådet är eniga om att det ska ringas i klockorna. I slutänden blir det Biskopen i Skara som ska besluta. Breviksgruppen kommer att passa på att berätta om vad som sker runt Sjön i form av hot mot vattnet och miljön. Pressen kommer kontaktas om manifestationen.

Programansvarig Brevik: Enar Andersson, 0505-31182

Trumhealing vid Ommas Borg. Ganga

Själv tar jag min trumma och sluter upp bland andra som pratar med trumma och skallra. det blir vid Stockelycke. Här är Ana Danilessons inbjudan:

Karin Langhard och jag (Ana) samlar trummare och skallrare till en cirkel runt eld i 
Stocklycke hamn.
samling 18.30 - 19. 00. Start trumning 19.30

Ta med trumman och kom eller kom och låt och sjung kraftsånger.

Alla välkomna!

Vill du hellre vara tyst så är Rune Olsson på HJässan och leder 
meditation. Facklor brinner där.

Sedan är det eld på flotte i Hästholmens hamn med tal och samling. Se 
program.
Vättern Blöder ( Så heter även min tavla....)
Det gillar vi inte. 

 

Pinsam Älgsafari

Medan vi kvinnor förväntansfulla åker iväg för att uppleva safari på nära håll- Älgsafari på OMBERG. Vad händer här hemma? Jo Rurik sjunker ner i soffan… sätter på TVn och tittar på  ÄLGAR!

 

Inte vet jag. Det kanske är program om älgar på TV jämt. Men det känns i alla fall lite som, vilket sammanträffande!

Vi har kämpat hårt för att hitta kläder så vi ska överleva en kväll i skogen och helst inte  skrämma djuren. Hmm.

Efter besök på Naturum Tåkern har vi gjort oss visioner om vilka vardags hjältar naturguider är och som kan allt, vet allt  om naturen.
Kvällens guider genom Ombergsskogen var inte riktigt stöpta i samma form. Vi misstänker stark att de smet från SkogMulle-lektionerna på dagis och aldrig gått i scouterna.
Lite för mycket öppna skjortor med halskedja och för många ringar på fingrarna kan absolut vara fördomar. Men det var en varningssignal. Vi tror bestämt att dessa män tycker bättre om livets goda än livet i skogen.

Det är ett Vadstenaföretag som är arrangörer, www. utflykter.com står det på bussen. Vi kör  iväg i den gemensama buss… med  mörka glasrutor. Från Ommas Borg vid Borghamn glider vi ut i skogen,  långsamt kör de fram medan vi med ansträngda ögon gör vårt bästa att se ut genom de mörka fönstren – ut i den mörknande skogen. Hmmm det var inte lätt att se något. Inte så smart med mörka glasrutor vid en safari, skulle jag vilja påstå. en viss känsla av att det inte är på riktigt infinner sig smygande.

Vi får ett papper, ”ÄlgSafari” står där. Medan vi kör ger guiden oss lite information. Läser ur pappret. Han läser, ”visste ni att Omberg var  omgivet av vatten för 10 000år sen?! ” (viktig information) Men sen får vi veta lite mer; ”djuren har egna stigar de går på i skogen, de heter djur- stigar.” Han ser och  säger det väldigt seriöst, med tyngd i rösten. Nu har vi fått veta något riktigt viktig som vi adrig kunnat lista ut…  djur – stigar…   jag börjar bli rädd för att jag hamnat i ett bolibompa-program, barnprogram på TV.
Men än är kvällen ung och vi gör första stoppet vid ett jakttorn.

Här får vi speja ut i den mörknande skogen.  Det är vid skymning och gryning djur oftast rör på sig så här finns absolut en chans. Än levde hoppet.
Skogen är stilla, levande. Det är en härlig känsla bara att få stå stilla och vänta. inget händer. Vi går till bilen och kör i sakta mak, det kan ju faktiskt komma ett djur ut på vägen. Vi fortsätter att speja ut genom de mörka bilglasen.
Ännu en gång går  vi  ur bilen för att speja vid ett skogshygge. Vår guide pekar på den stig som  djur trampat upp i gräset nära vägen. ”Här är en djur-stig” Så går vi vidare…En fågel flyger skrikande över våra huvuden. Jag känner igen lätet, det är en nötskrika. Guiden skrattar lite förvånat ingen kommentar om vad det är för fågel. Tror faktiskt inte att han hade en aning om vad det var…

Senare i bilen vill vår guide ge oss lite mer information om älgar: vi får veta att en skjuten Älg inte  räknas i kilo utan i taggar på hornen.  ”Men om det är en älgko då?” frågar jag. ”dom har ju inga horn, då blir det väl kilo?”
”Älgkor har också horn” svarar guiden allvarligt. Nu börjar vi bli fundersamma. Stämmer det? (nej, älgkon har absolut inga horn. Renar är de enda av av våra hornklädda vänner där även korna (damerna)  har horn.)
Nästa stopp ska vi sitta kvar i den mörka bilden i stället går guiden själv ut…. han ställer sig några meter framför bilen, tar upp sin kikare och spejar in i den lilla gläntan.  Det ser verkligen ut som han är med i ett barnprogram. Låtsas att han vet vad han håller på med… Vi sitter kvar i bilen och tittar på honom. Tror han på sig själv?
Det här Vadstena företaget har kört Guidade turer på Omberg hela sommaren. Vi är de första Svenskarna de har guidat. Anja, Siris vän är från Österrike. Vi pratar engelska med henne, men hela guidningen gjorde de på Svenska. Tänk, dessa herrar har visat skogen för tyskar, holländare, engelsmän, fransmän. Vi fattar inte hur det har gått till. Deras engelska, det lilla som kom över hans läppar  var stapplande.
Kvällen avslutades med att vi själva fick gå upp till Hjässan på Omberg, tittade på utsikten.  medan de två herrarna gjorde upp en eld. Sen bjöd de på kaffe.
Vad kostade det här?  395 kr per person. ( 1200:-) Fast när vi skulle betala ville de ha 495 per person!!! (1500:-) Men när vi påpekade att vi blivit lovade ett annat pris så  blev det 1000:- jämt. Vad det värt det? -Absolut inte.  Vi fick se rumpan av en råbock när vi gick upp mot Hjässan och så var där en flock av fladdermöss, också vid Hjässa. När vi körde tillbaks sprang en hare framför oss i strålkastaren från bilen…

Ge mig två dagar för research, och jag lovar, jag hade gjort det här bättre! Jag kan ställa upp som guide för halvapriset. vår bil har inte mörka rutor. Jag kan skogen bättre. Vilken människa som helst som är van att röra sig i skogen vet mer än herrarna från Vadstena!
Jag har en far som är jägare. Att vandra med honom är ett äventyr. Hela naturen är fylld av spår, tecken.  Man behöver inte en se djuren för att känna deras närvaro. På stigarna kan man se vilka slags djur som brukar gå där, spillning (bajs) från djuren är tydliga visitkort. Vad slags ljud hör man i skogen? Ett rådjur som skäller kan ge en spökrysningar (härligt).

råd: Köp inte din Safari i säcken! Kolla vad din guide har för bakgrund. Vad kan den?

Vilda djur visar sig inte på kommando. Självklart kan man inte garantera att man får se varken älg eller något annat djur. Men man kan garantera att man får en bra naturupplevelse och att man får kunskap.
Plus får grabbarna för att de kunde tända en eld och bjuda på kaffe när vi kom ner från den vandring som vi själva fick göra till högsta toppen på Omberg, Hjässa. Men det hjälper inte.
Hur många tummen ner blir det?
TRE tummen ner av tre möjliga. Kan det bli sämre?

När vi tar bilen och kör hem i mörkret står där tre rådjur i mörkret. vi stannar och tittar…

Livfullt berättar Rurik när vi kommer hem  om de brunstiga älgtjurarna som slogs. Vi sjunker ner i soffan, tackar internet och tröstar oss med kunskapskanalen…

Ut i naturen

Hösten kittlar oss. Björklöv busar på trappen. Det är bara att inse,  kylan kryper sakta på.

 

Skönt att sitta inne. Siri student håller  studiefarten uppe.  Det är tjocka böcker hon hivar upp på köksbordet. Hon lärde sig läsa av sig själv redan som femåring och har aldrig klagat på tjocka böcker, tvärt om.  Läsa är en njutning. Nu är det rättspsykologi som gäller.

 

Anja är från Österrike. De träffades i Skottland för många år sen. Nu har hon studerat ett år i Sverige. Hon är taggad! Svenska röda stugor är exotiskt och en strandpromenad längst Tåkern hägrar.

 

Gårdagens besök på Naturum Tåkern sitter i. Vi dammar av våra kikare. Faktum är, örnar och korpar är inga ovanligheter från vårt köksfönster.

 

De har definitivt chans att se tranor, köttätande växter, blodiglar (nej tack, säger Siri) och annat spännande på sin lilla promenad. Helgen går i naturens tecken. Vi laddar för i kväll. Hoppas jag får något att rapportera, vi ska på viltsafari, på riktigt.

Har bokat oss för en tur med riktig naturguide upp på Omberg i kväll. 18.30 plockar de upp oss vid kiosken i Borghamn. vi ska vara iklädda varma och mörka kläder. I skymningen är skogens djur ute och rör sig då ska vi vara på plats. Alla djur är välkomna, men, VI VILL SE ÄLG!  ( den här bilden har min mor tagit då de var på Älghägn vid Markaryd) Safarin är slut vid 22, jag hoppas att vi har något spännande att rapportera….

ögon för Natur

Ja, det är nog helt enkelt så att härmed är det en sväng om Naturum Tåkern som gäller när vi får besök. Det är så inspirerande. Och vi verkar verkligen inte vara de enda som tänker så.  Här är gott om folk. Unga och gamla.

Men just nu har vi ju dubbel anledning eftersom vi faktiskt också är med på konstutställningen här…Siri  och Anja är här.
Vi glider in i filmsalongen. Svepande flygbilder över Tåkern och fantastiska fågelbilder sugurerande musik.

Vi gapar och facineras.  Så fantastiskt vacker. Så överdådigt.

Sen tänker jag ”herre gud, jag lever mitt i det här. Detta överflöd av liv är vår vardag!”

Vi går ut, trots regn och upplever Live. Gässen lyfter…

Grodor i gräset. Med nya ögon för naturen kör vi hem och vandrar i vår regntyngda trädgård.

Goda, goda päron. Krispiga, då är de som bäst. Men det allra bästa päronet hänger så klart högt där uppe….

Paraplyet visar sig vara bra till mer än bara att hålla regnet borta… nu har tydligen våra besökare skaffat örnblick…

Trodde jag kunde vår trädgård. Men plötsligt står de där, mumsandes på… hallon!!

Naturen bjuder på höst, men för den som har örnögon bjuds det på sommar…. Det gillar vi!

tröskan går….

Känns inte som det var så länge sedan som fältet runt vårt hus lyste i gult. Det var till konstrundan.

Men nu är det mognad. Tröskan går…

Kvar blir bara stixig stubb.

 

”fåglarna verkar väldigt förtjusta i de små fröna…”

 

Rurik frågar om vi kan få köpa lite … Tomas stannar snällt när han kör förbi med vagnen full av raps.

Så små, så oändligt många.  Varenda en fylld med möjligheten till en ny blommande rapsplanta…. eller till kraft och energi för en fågel…. eller fantastisk olja för oss människor.

Blått i skogen

Några blåa händer avslöjar vad vi gjort idag.

Med karta över Ödeshögs kommun gled vi ut i vackra sommarskogar. Så fantastiskt bortskämda vi är i Sverige! Inte en bil mötte vi. Så mycket stillhet vi har!
– och en allmän rätt som gör att vi kan kliva rakt ut i skogen!  Det kanske man inte tänker på, men det är få ställen på jorden där man så självklart kan gå ut i skogen.  Allemansrätten påminner mer om Indianernas  förhållande till naturen än modern västerländsk lagstiftning. Vi har inte stängt vår natur med ursäkt att det är någon som ”äger” den.  Äga naturen…… det är ju naturen som håller oss!

Lyckliga kör vi på! Sen gäller det att hitta de små blå…

Vilken underbar anledning att gå ut i skogen.  Vi rör oss, läser av mark en, växtligheten i vårt sökande…

Det är mycket man plockar med sig hem – frisk luft, sinnes ro, livskraft och glädje.

Jag vågar knappt vis hur lite bär vi har  plockat. Mina Mästar-plockar-föräldrar skulle skratta så de kissar på sig! De brukar bära spannar med sig hem, fulla av bär. Nä, vi har bara softat lite i skogen, men vi får så vi kan äta oss mätta på bär i några dagar! Det gillar vi!

På hemvägen kör vi genom ett naturreservat, ett ängområde. Fint inhägnat med gärdsgård. Sådant här ser man annorlunda på när man ska till Indien. Hade jag visat den här bilden för en Indier så hade han storknat av beundran.” Wow så rika vi måste vara!”  Om man hade satt upp ett trästaket i Indien så hade med stor säkerhet varit nerplockat och uppeldat innan middag nästa dag. där är det ofta stenstolpar som är det vardagliga -det som vi oftast förknippar med extra lyxigt.

Men visst är trä vackert och generöst.  Enkelt  och stadigt. härligt att bo i ett träd-rikt land.

vackert!

Så roligt att få besök när man kan bjuda så vacker frukost!

Nyplockade hallon, körsbär, mullbär, persika och någonstans under alla solvarma bär finns det lite gröt. gott.
trodde inte det var möjligt, men efter denna frukost – skönhets – upplevelse, så lyckades ändå naturen att visa upp något ännu mer fantastiskt!

Ett vallmofält!! det blev tvärbroms på bilen. Andaktsfullt rör vi oss ut i allt det röda. Det är så rött så det känns!

Extraordinärt fototillfälle!

Vi har stannat till utanför  Det Heliga Hjärtats kloster av  Maria, som ligger i sluttningen vid Omberg. Gudomligt vackert.

Storpissan

Vilket vulgärt namn. Det gör oss nyfikna. Vi ger oss ut i Ombergs grönska

Det är en fantastisk dag, vi njuter, svävar i allt det gröna!

B                          ruset av vatten hör vi hela tiden

Vattnet blir mjölkigt, det får mig att tänka på Ganges, men vattnet kommer från ett kärr uppe på Omberg, nu längtar det efter att få kasta sej ut i Vättern.

Plötsligt så bara vattnet försvinner! Det kastar sej ut i det okända…

Där, långt nere ser man Storpissans mjölkiga vatten förenar sig med Vättern kristallklara. Vackert!

Kraftplats, Omberg

Vi letar efter en alldeles speciell plats på Omberg. Inte så lätt att finna, trots skyltar.

Den är känd för sin speciella energi, inte bara i Sverige. en del påstår till och med att det är jordens navelchakra som är beläget här. Spår efter en fornborg finns. Man  kan räkna med tre tusen års bostättningar. Folk har alltså känt sej dragna hit under lång tid.

Nu är det vi som känner oss dragna hit.  Vi går in i grönskan. Känner oss omslutna både av grönt och en speciell känsla. vi går med vördnad.

Vi går uppåt, genom en ravin. vi blir tysta och fylls med lugn.

Det är svårt att förklara, men det känns som att gå i skönhet, att röra sig i skönhet. Vi njuter.

Gudinnan Omma, OmBergs själ, anses ha huggormar som sina väktare. Jag som aldrig tidigare sett sådana ormar, blir överväldigad. Ser du stenröset längre fram på stigen? Där går den gamla muren in till borgen. Tre huggormar (stora) låg där och väntade på oss. De visade sig, vek undan och gav oss därmed tillträde in till det subtila varandet av borgen, Energi-Chakra-borgen. Vi tackade.

Vi närmade oss platsen med respekt och blev bemötta med därefter. Vi fick en fin stund av meditation och underbar naturupplevelse.
Det tackar vi för.