….Fast först vill jag presentera våra mullbärsvänner.(burken till höger) Vi brukar gå en sväng och plocka bär  i trädgården. Nu när körsbären börjar ta slut tar mullbären vid.

Vi har två träd med vita Mullbär, dom bor vid Hallonvägen.

Jag gillar mullbären. Det är goda, inte sura, bara snäll – söta.Något som är praktiskt med dom är att de inte mognar alla på en gång utan man kan gå och äta varje dag. nya mognar fram hela tiden.De två träden ger väldigt olika frukt. Trots att de båda är ”vita” det inre trädet ger större frukt som blir lite lila när de är klara.

det andra trädet har mindre frukt som bara trillar ner och blir till fågelmat. Vi har svarta mullbär också, men dom får ni inte se, idag.
Nu går vi in i grönsakslandet. Där börjar det mest likna djungel. Det gillar vi.

Den gamla komposten från förra året syns inte längre. Det har blivit Pumpaberg. Berget ser ganska litet ut jämfört med bondbönorna som är de största vi haft. De är lika långa som mig. Vet inte om det är så bra. Bättre med mycket bönor än att de bara växer iväg och blir höga… Fast där är rätt mycket bönor…

under Pumpabladen 28 Juli 2012

Det här tycker jag om. sitta på huk och titta in i grönskan. en ny, spännande värld öppnar sig.  Pumporna är fortfarande små. Det är spagetti – pumpa. den enda sorts pumpa som mina tre döttrar accepterade att äta när de växte upp.

Vi tittar in i Bondböne-skogen.  Bönorna börjar bli stora. Det är väldigt mycket skal runt bondbönor. Men än så länga är skal och allt mjälla. Så när vi äter dom nu, så låter vi oftast skalet vara kvar. vi bara skär hela baljan i bitar. Bondbönor är verkligen en av mina favoriter. Att bara äta nykokta bondbönor med lite olivolja och salt…  Det får ögonen att rulla!

Lite längre bort står rosenbönorna. Dom kämpar. Ständigt är det något nytt att lära i sin trädgård. Vi börjar just få kläm på vad jordloppor är för något!

Det är minsann inte bara sniglar som kan äta som galningar. Det tog tid innan jag såg dom. Man behöver verkligen titta på det man odlar. Varje dag. små mörka skalbaggar som antingen hoppade eller bara släppte taget och försvann när man kom nära! fortfarande gäller att vi vill ha det ekologiskt i trädgården, så vad gör man?  Jag har kokt starkt renfane-te. Det verkar hjälpa. Ser du hur nya skott har skjutit upp genom de ätna hålen i bladet! Man får vakta sina gröna babysar!

Våra gäster har åkt och kvar står vi…. med sommaren. För nu har ALLT bestämt sig… det är sommar.

Så idag anlände bananflugorna till köket
och myrorna finns överallt!!

Nu har dom små vännerna fått vingar också!! Så det är verkligen ingen hejd på dom. Myror som svärmar är visserligen naturligt, men läskit.

på förmiddagen brukar vi ta en sväng genom trädgården. Jag har fruktkorgen med mig.

Tack och lov har det varit regnfritt på förmiddagarna så vi plockar på, lite av varje.

Just nu är det hallonen som regerar!

Solvarma hallon…  vilken smak! Dom växer längst en stig vi har genom frukt och grönsakslandet.

Idag fick stigen ett namn HALLONVÄGEN! Det älskar vi.

Allt är så himla flitigt!  -se på alla kålfjärilarna. Dom kläcktes igår och fyller vår trädgård idag….

Lavendelbuskarna vibrerar av lycka. Inget att ta fel på.
Under körsbärsträdet upptäcker vi en annan lycka.

Det är våra starar som har varit väldigt flitiga, antagligen tidigt i morse. ”Dom har tömt halva trädet” sa Rurik. Jag gick dit och tittade, dom måste ha haft total orgie i söta körsbär. vilken lycka – för dom!  Pickat lite grann och slängt dom hit o dit. Dom har tagit mer än hälften.

Våra liljor är vilda dom med. Flitigt blommar de – trots REGN.

För flitigast av allt är nog regnet. Vi har haft sol idag – men sen kom regnet, igen och igen.

Det är torsdag. En bra dag att dra sjalen rejält över huvudet. Så det gör jag. Vi ses i morgon.

Man tror knappt det är sant när man tittar på sitt fruktmål.

Gröt toppat med färsk frukt från trädgården. Smultron, hallon, svarta vinbär, svarta mullbär, körsbär, persika….
Nu är det överflöd!!

Alltid är det något nytt som man stolt kan bära in….

Första bondbönorna… dom är mjälla och fina så dessa äter vi med skal och allt. Längre fram petar vi ut de stora bönorna och slänger baljorna.

Så här ser våra rädisor ut nu. Man måste plocka de stora baljorna för sitter de för länge blir de träiga och tråkiga. Men som de är nu är de fantastiska i salladen med fin rädis smak! Det blir mycket. De ger ända fram till höst – vintern.

Sen har våra Devor varit framme igen. Det tackar vi för. För hur kan vi plötsligt ha tre physalis-plantor? Det är tre år sen vi hade någon och vi har bytt jord i växthuset sen dess? Plötsligt bara de fanns där. visst är det kul?

Den här penséen får medalj. Jag la märke till den i vintras. Den växer på kanten till kålhuset, på utsidan. Den stod och blommade i snödrivan…. Den blommar fortfarande…

Annars är det LILJORNA som hypnotiserar oss nu.

Vi har vandrat runt dem sedan i våras. Tittat med vakande ögon efter de röda liljebaggarna och plockat bort dom. Nu får vi vår belöning.

Med kunglig värdighet öppnar de  sig. Vi njuter.

Våra gångar badar i blått. Lavendel. Det gillar humlorna och det gillar vi.

Det tycks vara en sommar med regn och sol om vart annat. Igår gick jag en sväng i trädgården med kameran innan jag for till Gränna och hängde utställning. Det regnade. Mycket.

I vårt växthus står det en liten klunga med solrosor. dom har självsått sig. Igår tror jag att de var rätt nöjda med det. att stå där inne och titta ut på regnet.  Jag som älskar symboler noterade att vi egentligen bara hade ett vanligt blött regn, till skillnad mot Småland som tydligen blev  kallat  katastrofområde med vattenhöjningar på 2 meter, eller Ryssland  där det verkligen var katastrof med många drunknade! Vad hände i vår trädgård? Just denna dag, för att sympatisera med vattenmassorna, så hoppade en slang ur sitt fäste, så när vi kom ut på morgonen stod en stoor stråle med vatten och bara sprutade och la området med plattbeläggning under vatten! OK vattnet försvann rätt fort, ingen skada skett.
Vi går in i växthuset ett tag.

Jag tycker hela trädgården och växthuset är som ett enda stort mirakel. Kolla! Egna persikor! Stora, väldoftande och smakar bäst i hela världen! Är inte det ett mirakel. De är fortfarande lite omogna vi går och vaktar på dom hela tiden…. och vi vet av erfarenhet hur goda de är…

Visst är fulla klasar med tomater ett mirakel. Tänk det växer upp en liten planta och den vet vad den ska göra! Nu står den här och dignar, höggravid med tomater . Körsbärstomaterna ger skörd nu, de stora kommer snart, man ser hur de börjar skifta i färg…
Citronträdet är ett annat mirakel…

Mer död än levande bar jag ut den i växthuset för en månad sen. Bara några torra blad kvar och i jorden växte där ”citronsvampar”. Plantan fick en hård behandling. Ny jord och kruka sen klippte jag ner den hårt. Så stod den där och darrade, förvirrat  några dagar. sen sa den” hurra!” Man såg hur den mös. Plötsligt sprack det upp massor av blad och de tre grenar som jag inte klippt bort blev full av knopp. Citronen blommar bara på sina äldre grenar och de har en stark underbar doft!

Ute i regnet blommar vår sena Jasmin fortfarande. Jag älskar blommor som doftar, Jasmin är absolut en av favoriterna, den doftar så mycket Indien. Där  är det en annan sorts blomma, fast det doftar likadant, de binder blom-band som de sedan sätter i håret.

Men Valerianan, den får mirakel-stämpel  då det gäller doft!! Tung söt stark vanilj….. och den blommar vecka efter vecka. Man känner dess doft på långt håll. vilken blomma!! Den ger god sömn också, klassiskt sova-gott-te får man av Valeriana.

Det här är verkligen ett mirakel, vi fattar ingenting. Det här är blomstergården, vi har funderat på att lägga ner den, för att förenkla i trädgården… TrädgårdsDevorna måste ha hört det och tyckt något annat. Här står plötsligt, utan att vi har satt dit det, i perfekt symmetri, två Kungsljus!!

På andra sidan i blomgården, i perfekt symmetri med kungsljusen och med varandra, står nu, även det utan att vi har satt dit det, två tistlar.  Jag vet inte om vi kommer att klara av att lägga ner blomgården, jag tror Devorna vann omröstningen…

Ett sista kärleksfullt mirakel tycker jag Astrid Lindgrenrosorna är. Vi satte nya i våras, men den här har några år på nacke. Men jag vet, den kommer att blomma och blomma långt in i november. Även när det kommit en lite frostknäpp så kommer den tillbaka. Vilken ros!! Fast utan doft…

Vi vakar över trädgården. Vi vet, när det skymmer… så glider det fram små hungriga saker.

Det bästa är nog att helt enkelt bestämma sej för att det är mysigt med en kvällsrond i trädgården. Idag var det speciellt. Fullmåne. I den stilla kvällen vibrerade hela rymden över oss av  oändligt mycket fjäder mygg. dom bits inte, men de surrar och fyller luften med sin dans.

Vi vet att de där små grå sniglarna är glupska, äter  oändligt mycket och blir många. Även om det inte är mördarsniglar utan mest är grå åkersniglar så kan de ställa till det rejält! Men vi har också lärt oss, att om man plockar de där första…  så blir dom inte så många.

Så vi tar vår kvällstur, envist, och det ger resultat de är redan mycket mindre sniglar och kålen växer.

Suck. Vad hände nu?  Utbrändhet är gåtfullt. Men plötsligt finns man inte. Jag doppar huvudet i blomblad och låter mig försvinna.

Jag har mest legat still de senaste dagarna. Har knappt vågat röra datorn. Den digitala takniken är väldigt energikänslig. Har du tänkt på det?
Tyckte jag var tvungen att betala räkningarna i fredags… fast jag bara var kaos och inte ville röra datorn. Vad hände? Jag lyckades inte ens logga in!!
Det har bara varit att ta det lugnt. Det finns inget bättre än trädgård för att bli lugn, så här är lite rapport.