Nu är det slut, inga tonårsbarn längre.
Författararkiv: gangaochrurik
Blåa skuggor
Socker poesi
Bilder från förr
Är hos Rita. Här kommer det fram saker. Tex bilder som jag gett henne en gång.

Titta här! När jag tittar på den här så ÄR jag i Frankrike. 1987 vid Franska västkusten. Lågvatten. Långt borta i diset syns musselodlingen…

se här är bild ur ”Noa längtar hem” gosegiraffen som trodde ishokeypucken var lakrits…
Vi bor hos Jenny
Skånskt flytte
Här ruvar en skatt…

Det var verkligen ett stort projekt att en gång flytta ur ett stort hus. Det behövdes en mor och far och en lada för att husera sparade skatter (och annat konstigt) men nu är det dags att möblera Ritas lägenhet!!

Bord och stolar, glas och dukar, och mycket annat. Sen måste man ju mysa!

Vi blir helt bortskämda med livets goda!! Till och med jag som undviker mjöl! ( Mmm fick en god liten valnötskaka med choklad)

Det är inte så ofta vi träffas i Glimminge så det är lite av fest!

Så laddar vi för att köra lilla lastbilen över åsen, till Båstad.

Så Rita får avsluta dagen, i sin lägenhet, med att diska sina skatter.
Nu är vi i Båstad
Plötsligt är vi i Båstad. Tja, plötsligt. Det var en väldigt påtaglig resa med en jamande katt i baksätet (i bur )

Rita fyller 20 och det ville Angel, vår katt som uppfostrat Ritasen hon var tio, inte missa.

Tänk att Rita söker en (EN) lägenhet i Båstad -i får den!! Ofattbart (men ett skolexempel på Bhagavans undervisning… Men det får jag berätta om en annan gång )
Nu får katten bo hos Rita över helgen. Jag och Rurik bor hos Jenny.
RAPPORT från Ateljén
Bästa VÄNNEN
den STORA tröttingen och det STORA beslutet
Är alldeles så där förfärligt trött idag. Vill helst inte göra någonting alls! Men nu är det dags att planera väl. Snart ska vi åka till Båstad och pussa på Rita-Hjärtat som fyller 20 år och ska flytta till egen lägenhet i Båstad. (hur gick det till?) Så vad är det stora beslutet?
Vad ska jag ta för bilder till utställningen i Linköping? Vi kommer inte att vara här när det är Vernissage ( på Mangefiken!!) och Irene Nord som är med och hänger hela utställningen, har varit snäll nog att erbjuda sej att ta med våra bilder dit.
Hmmm speciellt när någon annan ska hantera ens bilder vill man att det ska vara smidigt. Funderar på några, men de är med glas. Det är lite mer krävande att packa. Och nu tittar jag på mina tavlor i ateljén. Där är några jag gärna hade velat ta med, men tycker dom alla är sådär nästan-färdiga. Jag vet faktiskt inte om jag har orken att färdigställa något idag… det där sista behöver man mental skärpa för att göra.
Annat är det med Rurik! Avundsjukt tittar jag på hans stora Ikon. Han har minsann varit välplanerad! Så nu är han klar.
Nu lägger han sista handen på, bokstavligen, när han nu ytbehandlar sin stora Ikon. och igår var han till och med ute i Snicken och gjorde en special-låda till den, så att den kan transporteras säkert.
Jag suckar, och beslutar att för min egen glädjes skull måla lite på den där vattenspeglen… om jag blir nöjd, så blir det Linköping.Det går inte att göra någonting under press längre. Så jag får lugnt avvakta hur penslarna vill måla – annars blir det mina glasade bilder ialla fall. Jag återkommer med rapport.
















