Du har nog inte kunnat undgå, att HARE har blivit något alldeles speciellt här hos oss.  Som bildmotiv dyker den upp när Ganga målar…

Men den är också väldigt närvarande i vår trädgård nu. Den är märkligt orädd och har sin daglega alldeles bredvid vår trädgårdsgång där vi går fram och tillbaka flera gånger varje dag. Den ligger stilla med rumpan inbackad i en grästuva vilket gör den tämligen osynlig.

Här, vid sin tuva sitter den nu hela dagen och halvsover. en riktig, livs levande Påskhare. Vi har ju vana på att ha hare i trädgården, kanske är det till och med samma? Inte vet vi. Men den är ovanligt orädd i år. Den till och med tumlade runt med sin kärlekspartner bara några meter framför Ganga, mitt i trädgården, och nu har den sin viloplats, helt öppet.

Den njuter väldigt. En eftermiddag valde den att sätta sig framför huset i eftermiddagssolen, där satt den och bara blinkade och hade det bra. Att vi gick omkring i närheten störde den inte.

När skymningen närmar sig, så börjar den röra på sig. Då sätter den sig och stirrar ut på det stora fältet på andra sidan vägen. Dit den sen skuttar. Nu förväntar vi oss harungar. OOOO vad gulligt det hade varit. Flyget till England som var bokat till nästa månad (då Ella och ekin är planerat att ha nyfödd) är helt inställd och det blir till att boka om , så bara tanken på harungar känns ju lite extra gulligt.
Förresten, Rurik har alltid varit lite nojjig för tulpanerna, att de ska bli uppätna -med de står orörda i år.

Vi har liksom bara snälla harar.
Glad Påsk från alla våra HARAR önskar vi