En sista justering. Diket måste vara djupt nog!

Vatten till vår studio har varit ett projekt som drog ut på tid. Rurik började gräva förra hösten. Fick ryggbesvär och vilade ett tag -sen satte höstens regn igång, som bara höll på… och fyllde diket med vatten. Vi väntade helt enkelt. Konstrundor och vårbruket i grönsakslandet går först. Men nu är det dags. En och en halv meter djupt, för att inte tjälen ska stoppa vattenflödet. Om ni undrar vad det är för rör ”i luften” nära ytan, så är det del av vår trädgårdsbevattning sommartid. Ett slangsystem som töms på senhösten.

Så här djup är brunnen! Slangen har varit förvarad i rullat skick, nu får den ligga och raka till sig i solen. Pumpen är monterad på, längst bort. Det är alltså en pump som man har under vatten och som går på i samma stund en öppnar kranen.

Tacksamt. Granne. Förresten, i år är det varmt, har aldrig sett Tomas i långbyxor o tröja. Men Rurik är rädd om ”bonabrännan” dvs endast solbränd i nacke o händer:D

Nu går det undan. Tillräckligt lång och tillräckligt smal stege, ner i brunnen!

En del av arbetet med att installera pumpen måste bli från insidan av brunnen. Lite småläskigt.

Men allt går som smort. Grabbarna har knackat hål på brunnssidan och alla kopplingar fungerar precis som de ska.

Det är redan historia och snart har vi vant oss med vatten i kranen och grönsakslandet breder villigt ut sig.

Det är bara kopplingarna in mot huset som ska byggas in nu. Även här ör det frostkänsligt, det ör löst med en värmealstrande ledning som ligger med vattenkabeln, så det aldrig ska bli minusgrader. Tjoho för vatten!!