Kanske dags med uppdatering. Livet med utedass, vårt vattenlösa liv. Hur gick det? Vi kom rätt snart fram till att det var bottenventilen till pumpen som gett upp.

Rurik kavlade upp armarna och svalde hårt. Plockade fram stegarna och så här lång behövde den vara. Ser du mitt på stegen, repet som korsar? Där var vattennivån. Men hela stegen behövdes. Det var bara allra översta pinnen som stack upp ur brunnen. Så nu vet vi exakt hur djup brunnen är: Tre stegar djup!! Rurik klev ned på stegen, med fötterna i vatten och monterade av slangen som går till botten. Så drog vi upp hela nedre delen o bytte ventilen. Nu tycker vi det är närmast himmelsk magi varje gång vi öppnar kranen och rent fint vatten i massor kommer.

I våras gjorde vi även ett inlägg om hur, rätt länge, gick ut på kvällen och tände ljus i växthuset. Persikoträdet hade blommat och sen anlände en längre period med nattfrost. Det tål inte de små blivande persikorna, karten. Då ramlar de av.

Men vi lyckades skydda dom! Värmen från stearinljuset var tillräckligt för att de kunde hänga kvar och nu är de stora som plommon ungefär. Gröna och gömda i bladverket växer de fridfullt till.   -och vi som älskar sensommarens ljuva persikor, plockade från gren, ljuvligt saftiga och söta. Vi klappar tacksamt trädet.