”Nu är Paddorna igång” Det är Grannen som kommer och meddelar oss. Paddornas parningslekar är extraordinära i kvällsmörket och det är bara några få dagar. Vi kom inte iväg till Paddsjön förrän kvällen därpå. Är dom kvar??

När vi stillat oss upptäcker vi dom. Det kväker både här och där. De sitter på botten och seglar upp till ytan ibland. Tittar lite tjurigt på oss.

Rurik vandrar försiktigt, fram o tillbaks, vi väntar på de där Paddklumparna som det blir när det begiver sig. Men…… inget ser vi.

Mörkret lägger sig allt mer. Det är stilla -men INTE tyst. Massor med fåglar sjunger sin kvällssång – det ekar i skogen, ibland kompar paddorna med sina kväk. Vi spejar och lyssnar, men blir tvungna att konstatera att vi kom för sent i år.
Uppfyllda av alla fågelljud är vi ändock helt överens, vi är alldeles för sällan i skogen. Ännu inga mygg, temperaturen är ok, och det var en totalt magisk kväll. Fyllda med stillhet tar vi oss hem.
För två år sedan, då vi var ute på paddspaning gick det bättre, det var nog en kyligare vår, för det var en vecka senare, då hade vi tur, läs gärna här.