Åhhh! Det här gör mig lycklig! Vi är i Småland, vandrar på Store Mosse.

Marken omkring oss är fuktig och grön. Men oh, så spännande att följa alla förändringar längst vår vandring.

Wao! Hjortron! Massor av guld. Några är mogna och vi äter medan vi går vidare. Andas in tystnaden. Stillheten.

Vi kommer ut på den store Mossen, ut på vidderna. Den yttre stillheten är så påtaglig att den kryper in i skallen. Det blir tyst.

Det är både storslaget stort och fantastiskt i det lilla , vi förskjunker i mossans egna universum.

Vad har vi här? Köttätande växter!

Med sina klibbiga hår fångar Sileshår sina flugor till middag.

Vi blickar ut över stillheten och jag kan inget annat tycka än att den har kvaliteer som  påminner om Ruriks gårdag.

Jag hämtade honom på kvällen i Hästholmen. Han var med Omkultur på båtresa till Hjo. Med andlös stillhet gled båten in till kaj på ett spegelblankt Vättern…