Ja, nu när jag har visat vår Köks-Råtta, så tycker jag inte det är mer än rätt att jag visar resten av vårt kök. Så här kan det gå om man lämnar mig för länge med färgtuberna…

Det hela började helt oskyldigt med att jag gick och tittade på Ruriks bonadsmålningar. Det liksom kliade i fingrarna. Hur skulle det bli om jag gjorde det på mitt sätt? Först Blev det köksluckorna…

Vårt kök är modell äldre, så jag kände inga hämningar. Lyckligt fortsatte jag med dörren.

Det är min egen inre bildvärld…. tolkad genom det traditionella bonadsmåleriet.

Tänk så otroligt mycket man kan förmedla bara genom formen av ett hjärta.

Ja, det bor en Hippie i mej, det ser jag. Men även bonadsmåleri i sej har en lycklig inställning till livet. Mer om det när jag visar Ruriks bonader.