Indien i våra tankar

målande Rurik

Rurik målar en alldeles speciell Ikon, som han tänkt att måla i flera år. Men nu plötsligt blir det!
Den ska till Indien.
till visum

Jag tar den med mig, på resan.  Nu är det knappt en månad tills jag åker, dags att tänka på visum. Det är alltid ett projekt, ett petnoga projekt, som man inte ska göra i sista minuten – för då sitter man med hjärtat i halsgropen.
Det är alltid på något nytt sätt. Så man kan inte slappna av. Är nu alla papper med? Jag bockar av noggrant på listan.
Denna gång vill jag ha det lugnare än vad det var då Rurik skulle ha sitt visum, så jag fyllde i och betalade för tjänsten SMS, kostade 30 kronor extra. Men det var det värt!
”Pling” Bäste Ansökare, din ansökan för visa till Indien är nu under behandling. ”Pling” Bäste Ansökare, ditt pass är redo att skickas iväg med post. Hoppla, vad fort det går plötsligt. – och vad skönt att bli underrättad om hur det går. väl värda trettio kronor!

Indisk lastbil

Hello India, snart är det dags! Berättar mer längre fram

projekt Visum

Det blir en uppföljning på min hälsoresa till Indien. Nu åker vi bägge två. Mitt visum räcker fortfarande. Men vi måste fixa ett till Rurik. Ett turistvisum till Indien täcker 6 månader. sen måste du vänta två månader innan du kan få ett nytt. Du kan inte heller åka hur du vill flera gånger på samma visum, utan det ska vara två månader mellan resorna. Kan vara bra att veta.
Om du åker till Indien, detta är mitt råd; ta tag i visumansökan med en gång!
Det är inte alls roligt, tar massor av tid, svårt att förstå – och har du gjort något fel – så kommer det i retur och du får börja från början. du kommer inte in i landet utan ditt visum…

Jag brukar tänka, för att lugna mitt allt mer tilltagande raseri –  jag blir galen på pappersuppgifter som tycks vara onödiga, jag tänker, att de är ett gammal kolonial-rike. De har fått kämpa för frihet och vill visa att det är de som bestämmer. De är rädda om sin suveränitet.
Men där finns en Indisk omständighet. De älskar papper och formulär, ibland fantiserar jag om att någonstans i Indien finns en monster stor byggnad som innehåller alla fem kopor på tågbiljetter,  valutaväxlingar, hotellinbokningar……Även när det gäller små ting, kan man vara med om liknande omständighet.  Om man, till exempel, köper en flaska vatten. Man ber om en flaska, mannen delegerar uppgiften till nästa man som hämtar flaskan, när han får flaskan får en tredje man i uppgift att skriva kvitto medan man nummer ett håller i flaskan, sen betalar du till en fjärde….

Kolla bilden, vilken mängd papper! De vill veta namnet på din mamma och pappa, hotellets namn, din biljett, var du har varit innan i Indien och vilka andra länder du besökt de 10 sista åren. sen ska du betala och skicka med kopia på inbetalningen, betalningen är indelad i tre delar, en heter service avgift – det betyder inte att de ringer upp dig om det är något som är fel eller oklart. Nej allt kommer i retur och du får börja om igen.
Denna gånger är det ett nytt företag som ska handha handlingarna – det var inte lätt att ens förstå vart visumhandlingarna skulle skickas! Men det var till Cox och Kings. Det tar minns 10 arbetsdagar innan man får sitt visum – och överallt står det att Cox och Kings inte har ansvar…. för varken det ena eller andra. Men, inget val, vill man till Indien är det bar att dyka ner i byråkratidjungeln! Svälja hårt, stoppa ner sitt pass och skicka rekommenderat.

Det brukar ju gå bra.
Den 8 december åker vi.