Utställningen på Naturum

Du har väl inte missat att Omkultur ställer ut på Naturum Tåkern?

Innanför de helt vassklädda ytterväggarna finns ett spännande rum med högt i tak. vi suckar lyckligt och inser att vi måste komma hit många gånger. för här finns mycket att utforska och njuta av.
Men idag går vi med bestämda steg… längst in…

Det blev verkligen en både spännande och söt utställning med alla bilder, i samma format. Det är fint och se alla de olika ”konstnärstempramenten” och hur olika vi tonar in oss på temat ”Blänk”. Tillsammans  ger de djup och skönhet, så kom och njut! 

Nu vill vi vara lite egoistiska och visa våra bilder lite extra. Rurik målade Vättern, den har jag bloggat en gång innan.

en äggtempera bild, som visar ett Vättern lika upprört som vi känner oss inför vad som händer runt Vättern just nu…

Ganga har målat himlar…. fyllda med vatten (moln)

I mitten på varje himmel har jag satt in en vattenyta…
vatten i vatten. Spännande hur vattnet omsluter oss och kan vara så föränderligt….
Någon sa en gång att det är mer vatten i en gurka än det är i Öresund…. en del saker begriper man helt enkelt inte.
Jag går på toaletten. när jag satt mig till rätta tittar jag upp.

Imponerande va? bara det kan vara en anledning att komma hit. att få gå på toan!

Kålhuvud

Det här är den största KålRabbi jag någonsin sett!

KålRabbi brukar vara små söta saker. Den här har växt i vårt kålhus och heter ”Superschmelt”.  Det är en härlig kålväxt, lika god rå som i grytan. Jag har hört att de kan bli träiga när de är stora … men nej den är verkligen superschmelt!

 

Men frågan är… vilket är det största kålhuvudet?

Närvaro… vaddå?

Närvaro. Man ska vara närvarande. Jag använder ofta det ordet, märker jag. Men det har inte slagit mig förrän idag att de flesta nog använder ordet på ett annat sätt…

…närvaro… komma i tid till jobbet?…. nä man kan vara hur sen som helst och ändå vara totalt närvarande.
Men jag vet.  Jag minns.

En del vet varken minns hur det gick till när de borstade tänderna eller hur de kom till jobbet. OK de kom med bil, men de minns ingenting om hur det gick till. Det är ganska vanligt. Jag har också levt så.  Plötsligt stannar man till och undrar, ”hur kom jag hit?”Man tänker på annat, nåt som hände för femton år sen kanske.  eller vad man ska säga till den förskräcklige grannen…. eller …. ja, det kan vara vad som helst.

Nä, närvaro handlar inte om att komma i tid till jobbet, eller vara på lektionen. Frågan är, till dig – och till mig:
Är jag närvarande i mitt eget liv?  Är jag närvarande i NUET?
Upplever jag att jag andas? Känner dofter, smaker hör jag? Ser jag? Upplever jag livet eller har jag fullt upp med att vara duktig? prestera? Hinna med?

En gång i tiden trodde jag att jag var duktigare, mer värd, om jag hann med mycket. Jag tror att tempot är ännu högre nu. Man ska så mycket -vilket gör att man ofta inte upplever alls. Det blir till innehållslösa bilder i ett album, ett slags CV utan substans. ”Jag har sett alla de här filmerna” ”lästa alla de här böckerna” ”sett alla de här länderna” ”jag är vän med den o den o den”????
Men vem är jag?
Närvaro är att känna sin egen andning…. känna fötterna och hjärtas puls.

Generöst

Fortfarande på Englagård

20120902-100148.jpg
Intressant. Igår ”fanns ingen frukost” till mig. Idag fanns det. Inte det att de ändrat på buffén utan att jag helt enkelt såg andra saker, ätbara för mig. Jag skrattar och inser att jag är på trollerikurs. Verkligheten leker med oss hela tiden, inte bara mig.

20120902-100739.jpg
Det är mycket lyssnande. Men väldigt avslappnat o roligt. Vi njuter o skrattar.

20120902-100901.jpg
Satyam älskar människor, livet och att prata. Det gör han med stor humor så även om jag hört mycket av det som tagits upp på kursen så är det roligt – och tänkvärt att höra med hans ord. Vi har gjort övningar om att släppa föreställningar, se sinnet, som han kallar för ” min Galne Kusin” och om närvaro.

20120902-101306.jpg
Däremellan är det meditationer och igårkväll, en kristallskåls healings konsert. Fatta att det är generöst. Den här helgen kostar 250kr. Jag och Hildi slog på stort och bokade ett tvåbädds rum för 500:- för hela helgen.
Om man är nyfiken, sökande, undrande, törstande… Man kan knappt skylla på att man inte har råd. Det är ett härligt, humoristiskt och generöst.

Morgon på Englagård

Det är en stor kurs jag är på, jag menar, många deltagare

20120901-101054.jpg
Kan tänka att det är mycket som ”frigörs” så det är både fantastiskt vackert och omtänksamt med de stora ametistkluster som finns utplacerade. Har aldrig sett så stora!

20120901-101315.jpg
Inspiration om stillhet…

20120901-101555.jpg
Visst är det härligt att kvasten får bilda stilleben med Budda!

20120901-140503.jpg
Men… Tack Rurik. Det är min matbeskyddare! Det var inte helt lätt att bli mätt när man är både gluten och laktos intolerant .kikärtsplättar är räddare i nöden!

Resväskan…

Jaha, resväskan hann inte ens svalna känns det som.

20120831-191725.jpg
Tack Hildi för att du drar i mig. Nu drar vi till Englagård. Det ska bli spännande att se vad en Superkurs är…
Jag tar det som det passar mig.

20120831-191937.jpg
Men vi är många som ska lära oss sätta gränser och bli lyckliga!
Jag återkommer med rapport.

Blänk på Naturum

Den här vassväggen ser vi hemifrån. Från andra sidan Tåkern.  Idag är vi på Naturum Tåkern. Världens vackraste vass-hus.

Fast idag får du bara se  den  väggen. Det rinner vatten, sådant väder har vi. Regn som vanligt. Vi ska gå in för idag är det hängning av Omkulturs gemensamma utställning ”Blänk”, en utställning med anspelning om vatten.

I det något begränsade utrymmet med sneda, spännande väggar beslöt vi om ett gemensamt, lite mindre format på våra bilder. Nu väntar bilderna i långa rader på att  bli upphängda. Bakom varje tavla finns ett par till så det blir  fullt av tavlor när det är klart.  Nu återstår att välja ut vilka som ska hänga bredvid vilka…  Det är ett pyssel…

Inte alla bilder är på papper. några är elektroniska…

Det är lite småmysigt, för vi har inte träffat varandra på hela sommaren. Alla skruvar i öglor isina tavlor och små snackar.Vi bloggare tar fram våra kameror. ”ställ upp er” säger Gebbe och tar fram sin kanon. Han har en fantastiskt fin blogg med sin konst och naturlivet runt Tåkern.

”den är inte klar än” säger Stig, silversmed. ” det ska ligga mynt under fågeln, den heter; jag ska köpa vingar för pengarna” Vi skrattar. sen tar jag en bild i alla fall, fast den inte är klar. Den är fin så här med, med hela utsikten av Tåkern bakom sig.

Denna gången tillhör vi dom som vinkar av och önskar lycka till till utställningsgruppen. Utställningen öppnas på lördag, kl 10.00
Då är du välkommen.

Hennamålning på huvudet

Göra en Peppe…eller en Siri?
Tyckte ialla fall att jag, en vecka efter tempelrakningen  började bli långhårig(haha). Så jag gick på salong.

Onekligen, lite nervös är man ju när barberaren kör igång med ett rakblad! Det är samma kille som, av respekt, inte ville raka mig när jag kom med mitt långa hår. Men nu var det OK. Det är Full koncentration.


Men det här hade han gjort hundratals gånger sa han. Rasp, rasp mina fjun försvinner medan han berättar att det tar tre dar med tåg att komma dit där han kommer ifrån.
Känner att det är lite farligt det här. Man kan nog bli beroende av att raka huvudet. Känns väldigt befriat.

.. ville fira mitt ”nya jag” med en vacker bild.Brodera huvudet, med henna. Det är Indisk tradition att måla sig när det är högtidligt. Fast det är inte så traditionellt att göra det på huvudet. En ung tjej från stan , hon heter Alice, Maria (men inte Ella). Jag trodde att hon var kristen, men nej hon är hindu men hon och hennes familj har haft support av en Fransk familj under hennes uppväxt.  Det är förvånandsvärt  mycket franska i Punducherry. Men det beror mycket på närheten till Auroville och Aurobindoashram. Alice är verkligen inte den enda Indiern i stan som pratar bättre franska än engelska.


Jag tittar på fina bilder på dekorerade händer och fötter medan hon sätter igång. Oftast är det till bröllop som man dekorerar sig med dessa underbara mönster. Henna är en växt med små små blad. Därför blir det en liten bild (!)

Det blir en brun-röd ”tatuering”. Alice spritsar ut mönstret och pastan ska sen ligga mot huden några timmar.


Att måla mönstret tar sin tid, det tar dryga timman, tålmodigt jobbar hon på medan jag får dricka jättegott te med mjölk.


Det var ett riktigt flashigt ställe jag fick gå till för att få min henna. Man kan få fiskpeeling här också. En bänk att sitta på, sen är det bara att stoppa ner fötterna.

Ja, så blev den klar till sist. Visst blev det vackert? Varför kallar jag det att göra en Peppe? Därför att 1999 kom Peppe på en fest, med tatuerad ödla på huvudet. Skitfint. Men det här är nog inte en Siri- för Siri fegar sig inte. Hon tatuerar sig på riktigt!
Den här Hennan ska nu helst torka så långsamt som möjligt. Alice gör en blandning av citron och socker som hon baddar på. Det gör att hennan kan verka längre. Det blir det sista jag gör för dagen att tvätta bort henna-pastan.


Mina hjältar tyckte också det var fint. De var ju skaparna av konstverket. Så de drog fram sina mobiler de med och tog kort.
Även min Ayur Vediske doktor var nöjd.  Henna har en kylande verkan, det  var precis vad jag behövde, tyckte han.

Exakt en vecka senare. sitter hemma iSverige och klappar katten. Håret växer förvirrat  fort och hennan är redan på väg att blekna bort. Ungefär en vecka sitter den fint. Men målningen som gick ner i pannan och ner i nacken var i princip bort redan efter tre dagar.  Men det var roligt så länge det varade!

En rostig ärta

Knack, knack på dörren. Är det en ärta?    Den har stått bakom huset i ett år. Men nu vill det visst vara med.

 

”Den Gyllene Bollen” Symboliserar all den visdom som finns genom de mästare som lever och har levt. På något plan finns den, all den samlade visdomen,och är tillgänglig för oss. Det var det som Rurik uppfattade när han såg den rostiga kulan. ”Jag vill förgylla den!!” Det var med stor entusiasm som vi tog hem den.

 

Det har varit lite olika förslag på var och hur den ska ligga, vår Gyllene Boll. Men det senaste är att den ska få vila på en ställning så att den blir ”svävande” i vår örtagård. Förhoppningsvis är den klar så att du kan se den till nästa års konstrunda.