Idag börjar det smaka sommar säger mina fötter.

Fötterna går runt.

Det blir till att gräsandas en stund. solen skiner och Tornsvalorna tjuter i luften. Vart vill fötterna gå nu?

Aha, ateljén. Rurik har talat om att vill göra en bild med Vättern.

I Ikon-bild-världen avbildar man  tex floden Jordanien som ett levande väsen. Rurik vill göra nåt liknande med Vättern.Själv har jag en sur dag. Ska ha utställning i Gränna – och det är roligt.  Men jag skulle göra en affisch till utställningen. Men se, när jag tyckte att, nu, nu är den snart klart så stängde programmet sej och allt försvann!! (är det någon som känner igen sej?)

Allvarligt talat, det lätta jobbet är att måla. Suck. Dataprogram som kinkar ger hjärnsmälta. Tungrott. slut för idag!

Vissa dagar är roligare än andra. Det här är en sådan.
För ungefär ett år sen började jag måla ”Livets Träd”.

Jag tycker om att få ”uppdrag” hitta lösningar på andras drömmar. en fyra meter lång hall där man bara kan ett steg tillbaka är ju inte dom bästa omständigheterna. Det gäller att göra bilden så att den är spännande  där man står, för man kanske inte alltid har möjlighet att se hela på samma gång.

Att måla hemma hos är också en spännande grej, för det är som att kliva in i någon annans bubbla. telefonen ringer, mat lagas, folk går på toa, diskuterar och jobbar i trädgården.

Både Anira och Martin jobbar med Healing, på lite olika sätt. när de önskade ett ”Livets Träd” så kändes det viktig att vår ”inre Regnbåge”s alla färger och ljus fick vara med. Lekfullheten var en viktig komponent. Jag ville också få fram både det ”jordade” mer fysiska och det mer  finstämda, därför målade jag med mer kraftfulla färger  och former längre ner på bilden -och ljusare och sirligare högre upp.
Det var svårt att fotografera hela väggen när jag var klar, så jag tog en lite film med Iphonen. Men något fattades för att den skulle vara rolig att visa; MUSIK!

Igår kom den per mail. TAck Siri, för dina fina musik. För att du lyckades skapa toner bland virvlar och fjärilar.   Nu får ni/du lyssna och titta!

Vill du se den igen? Det är bara att trycka på pilen en gång till! Det tänker jag göra, det är kul att se sina saker genom ett annat media – som den här väggmålningen… att se den som film. Ja, jag är väl fåfängd. Erkänner.

Att planeten Venus står mellan Jorden och solen händer väldigt sällan. 6e juni är det så.  Om inte förr, så är det dags att hälsa gudinnan i oss och omkring oss.

Hon finns i vinden som susar, vattnet som porlar, i berget du går på.Du ser henne när du tittar i spegeln.

Östergötland är inte som andra delar av Sverige. Nej, här hyllas livets verkliga värden!

Som det där med potatis. vad sägs om en rondellpotatis? Det är Mjölbys bidrag till kulturen (jag älskar den!)

Vid Naturum Tåkern finns de här  äggen.  Det är stora tranor som häckar vid Tåkern!! Ägg och potatis det blir en god Bondomelett! Kanske är det ett Östgötskt drag att överdriva?

Vi är på utflykt idag. På nya  Naturum Tåkern. här är ALLT vassklätt. Hela huset. I skåne nöjer vi oss med taket…  Om det här  är överdrivet – så är det ändå underbart vackert. På fredag är det invigning av byggnaden, det kändes som vi var på lite smygtitt. Det är värt att åka hit, inte bara för fåglarnas skull – bygget är djärvt och vackert! Undrar du vad det är för konstig fågel som flaxar på bilden? Det är Martin Andersson, vår Poet-vän som jag gjort poesiboken tillsammans med. Det är han med familj som gästar oss idag.

Efter att ha tittat på all vass blir vi hungriga, vi äter vi upp våra matsäck, den innehåller  lite mer normalstora ägg. Jonathan mumsar i sig både kokta och stekta.

Mätt och lycklig får Anira en kärleksförklaring, ” mamma, du är så fiiin, allra finast!”  Nu pratar vi inte om överdrifter längre! Men så är ynglingen Hallänning…
”Tänk att få höra det varje dag…” säger Anira  med ett leende. Ja, det är gott att vara mamma.

Dagen flöt i ett rasande tempo!

tre busiga barn uppflugna i vårt äppelträd… mamma och pappa tittar glatt på konst

Kram-Kalas! Nu blir det mingel-bilder.
Denne man heter Tarzan! (allvar, han visade oss sitt körkort)  Det kunde jag inte motstå.  Hur många har blivit kramade av en riktig Tarzan?
En go Ikon-kollega, Irma Wikman, det är absolut värt en kram!

Nu är det kväll. Nu känner vi hur trötta vi är! Känns som jag har pratat så det räcker för ett helt år!

Det var en fantastisk konstrunda. Vi, Omkultur och vår konstrunda,  har fått mycket uppmärksamhet i media i år, mer än någonsin. både i tidningar och TV. Här har vi haft dubbelt så många besökare i år än förra året. Tack alla ni som varit här. Tack för alla härliga möten och fin feedback på vår konst. Vi ser fram emot nästa år!!

Nu ska vi sova gott, i morgon blir det SPA dag. Det är vi värda!!

Idag är tredje dagen på Konstrundan.  Kände mig som jag var på rymmen när jag lite innan det var dags att öppna ateljén satte mig i bilen och  for på ett ärende till Ödeshög. Gick så klart in på vår samlingsutställning.

Detta är platsen för ett intensivt surr. Här planerades det hur turen skulle läggas upp. Ett verk av alla oss i Omkultur finns med. Så det är bara att se vad man vill se mer av och pricka in på kartan!

Så här många är vi som ställer ut i år. en ruta för varje medlem!
När jag nu ändå var på rymmen… blev jag sugen på en kram, så jag svängde inom….

…ja, vem skyltar på detta sätt? Vi är rätt många konstnärspar i föreningen.

Silversmed Stig och Textilare Jane, är ett av paren. visst är han stilig, Stig i  arbetskläder!

Det blev en härlig Kram av både Jane och Stig – och full rulle var det i deras ateljeér. Det är verkligen roligt att så många vill hälsa på oss!

Sen fick jag skynda mig hem för  där var vän besök från Jönköping. Då fick jag visa växthuset. ”Lukta på Blomman” sa jag.  ”Ja, vad fantastiskt den luktar” utropade Kurre lyriskt! Hildi lyste ikapp med Valerianan.
Sen var det tid att vakna upp och inse att idag var inte alls som vi trodde att det skull bli.  Vi trodde vi skulle få så där lite lagom med besök, med pauser  och fika i trädgården. (jag drömde om en (CaffeLatte…)  Men så var inte verkligheten! Rurik hade mer än fullt upp med att ta emot alla.

Det kom besök hela tiden. Massor med härliga möten. Rara, snälla och intresserade. Det var fullt upp. Det är skönt att vara två! Rurik fick pusta lite.
Jag är, trots att vi är två,  glad att vi inte fick nio turistbussar på besök, som Fotograf Lars Rosengren vid Rökstenen. (det var alla körsångarna från Vadstena) Det hade blivit för mycket… Undras hur det känns med fyrahundranittio  besökare på en gång?

Det är allt lite rart, för Rurik och jag, vi går här, helt nöjda för oss själva. Hela året. Vi är inte några med stort umgänge. vi pratar med blommorna och myser av varandra. Sen blir det konstrunda! Nu är det dag två. Jag trodde jag skulle hinna blogga lite under dagen. Men nej,  ett härligt flöde av besökare hela dagen.

Dag nr 2 brukar vara lite lugnare och det är fint. Det blir plats för fler samtal om konsten och livet. Som jag skrev igår, så betyder det tur om de första besökarna handlar något. Så lyckligt vinkar här våra första besökare med diktsamlingar och kort! Vilken tur! Nu har vi tur hela dagen! Det gäller att ha tur!

Så, eftersom vi hade tur, hade solen inget att välja på. Det var bara att flöda på! Det gillar vi.

Så nu plockar vi in lite av känslan för dagen.

Rurik -bilder…

Ganga-bilder. Här ser du hur ”Tele-Tabbyn” blev till slut, Jenny! Bildens namn är nu ”de fyra väderstrecken”.  (Bilden längst upp till vänster .)

Tror faktiskt att vi har lite godis kvar till dej som kommer imorgon lördag!

Det är verkligen underbart att få möta en så stor och intresserad publik som det är dessa dagar!

P-platsen ligger längst bort i trädgården, så det blir en doft av försommar innan man når ateljén.

Ateljén har Rurik byggt. Det är gårdens gamla tvättstuga och matförråd som blivit ihopbyggda och blivit till ateljé.

Vi har även en del kort till försäljning.

ujuj, en trött Rurik. Nu blir det en kvällspromenad i trädgården och lite soppa sen lär vi krypa ner i sängen.

TAck alla dagens besökare och Välkomna alla nya imorgon. vi ses!