Nja, vi är ju inte kända för att vara morgonpigga. Så man undrar ju, vad kan få upp oss?

Till och med vår lilla katt är med, jo tack, med ryggen till, man får ju inte se för intresserad ut!
Det är precis i gryningen och vi sätter oss till rätta, nyvaknade, lite småkallt i huset.

Varje söndag morgon, 6.30 är det global meditation med Bhagavan. Idag är vi drygt 2400 som var uppkopplade världen över.På många platser är det grupper vid skärmen.Vi sätter oss till rätta, och Bhagavan kommer i sändning. Inte ett ord.

Först lyfter han händerna i hälsning och sen är det slutna ögon i 15 minuter.

Vi gör likadant. Sitter där, blundar, tonar in. Det är fint att få koppla upp sej, både på en mästare och så många andra människor på samma gång. hur många tusen är vi just nu som möts förbi ord?  Som ett gyllene nätverk runt Moder Jord.

Vi badar i en subtil stillhet. Väl värt att gå upp tidigt en söndag för.  Det blir en känsla, en medvetenhet som stannar kvar som finns med  i många dagar efteråt. De här webbsändningarna är öppna för alla. Varje lördag 18.30 och söndag 6.30. Man sätter sej vid datorn  en kvart innan och stillar sej se, tänder kanske ett ljus så man är inntonad tills sändningen börjar. här är länken http://www.livestream.com/onenessuniversity

Meditationen är över, en bild på Shakti Sthala visas. Byggt efter all den uråldrig visdom  som finns för att alstra rent, högt, medvetande. Och för att hjälpa människor att behålla ett högt medvetande.
Till sist  kommer det en text, som en liten remsa i underkanten, det är en sutra, en lite gåtfull mening, tänkt att ta oss ur det vi tror är självklart.  Idag står där, översatt; ”Den Uppvaknade vet att det finns ingenting att lära sig. Den ouppvaknade lär sig hela tiden.” Det är nåt att fundera på!

Undra om det är vår tröttingen som har anlänt. Ligga på en matta är ungefär vad jag vill.

Då är det rätt skönt att vara Yogainstruktör, för då är det helt i sin ordning att lägga sej på mattan.

Undviker så mycket jag kan de sk yogamattorna. Dom känns inte hälsosamma. Det är inte så lätt att hitta bra alternativ till alla mjukgjorda plastmattor. Den här mattan brukar jag ta med mej till yogan. Visst är den vacker? Egentligen för fin, men det ska ju användas. Handknuten, i  ylle. En Kinesisk tigerfäll. Den sitter jag på och känner mej morsk.

Tisdagar håller jag yoga på  Hälsohuset i Vadstena. Det är Hatha Yoga, med asanas, pranyama och djup avslappning. Om man nu ska göra kort sammanfattning av vad som händer på det yttre planet under yogapassen.  Idag blir lite annorlunda.

Det blir ett helt intuitivt pass. Att till musik mjukt, skakande följa kroppens egna inifrån kommande rörelser och behov. Det blir mycket av att lyssna inåt. det är ju alltid det som yogan handlar om, lyssnande. Tänker att det kan vara bra för dem att lyssna kroppen på ett lite annorlunda sätt. Det är första gången jag introducerar detta för mina yogisar,  det ska bli spännande se hur gruppen tar emot det.  Alla som kommer till yoga är på nåt sätt sökare och beredda att kasta sej in i äventyret. Det är Osho som skapat den här meditationen. En modern rörlig meditation. Kundalini Meditation.

Osho, en Indisk, numera till kroppen död mästare. Han har betytt mycket för nyskapandet av terapier, utlevelser, meditation och för att göra människor fria i sej själva. Modig som få, har han utan att blinka, retat gallfeber på de flesta som förordat ordning och reda. Min första resa till Indien var till Osho Center utanför Pune. Världens största meditationscenter sa man då. Ett fantastiskt plats. Och en plats där alla var så dedikerade, med sin sanning och sitt liv.  Människor från hela världen var där, för Osho är stor än idag.  Han är fortfarande modern, och det finns massor att läsa av honom. gör gärna det. Det ger mycket… och man blir ruckad. Det är bra.

När inpulsen från hjärtat kommer. så är det inte så mycket att göra än att följa.

Vi är på Omberg för att meditera. och be om beskydd och Helande av Vättern och området runt omkring.Och för alla levande varelser som lever här.Korpen kom. Den manade på oss. riktigt envist talade den om att den också vill vara med !

Vi ska besöka Ommas Rike.

Det känns lite som man får be om audiens….

Jo jag vet, jag går igång på sådana här uppdrag. Tar det på största allvar. Trumman är med. Det är mitt förlängda hjärta.

sen sätter vi oss. tyst. Tonar in oss i det som är.

Det kan ju se ut som man bara sitter och blundar.  Men allt är förbundet på ett sätt som vi inte förstår. Saker kan verkligen hända, en gång, när vi, en grupp kvinnor  mediterade för Hallandsåsen, Skåne,  gick transportbandet på tunnelbygget sönder, det var tvärstopp på borrandet i sex veckor! då var vi faktiskt lite skakade. Men det var en bra påminnelse, vi hade verkligen bara sänt kärlek, och det är viktigt, att inte blanda in ilska, utan bara låta ljus och kärlek gå dit det ska.

Förra veckan var Israeliskt flyg här och övade hela veckan. Känns konstigt att veta. Det behövs mycket ljus och Kärlek.

HealingTräff här hemma.tänk vad mycket vi kan åstadkomma bara genom att rikta vår uppmärksamhet!

”andas” in en färg och sedan kärleksfull ”andas” ut den där den andra personen behöver det. Ja, det kan låta hur konstigt som helst. Men när man är närvarande, så känner man verkligen vad o var den andre behöver. Den som tar emot känner det tydligt. Visst är det vackert att vi är så känsliga!

När det första ljuset kom, satt vi fortfarande och andades ”om Nama Shivaya”.
Fylld av vetskapen att jag som liten människa inte kan göra mycket mer än våga vara vaken o våga se det som finns inom mej.

Jag vet, det finns dom som hellre tar anställning vid Franska Främlingslegionen än vågar möta sina egna inre illusioner. Vi tror så mycket, identifierar oss med så många fantasier om oss själva. Vågar du se ärligt på dom? Vågar du se att dom bara är föreställningar? Allihopa! Det kräver mod.

Nu har vi sovit. Dagen blir lite förryckt. Solen är eftermiddag och fåglarna sjunger ljuva sånger om romanser i fågelholken. Kanske ska jag måla nån ny holk i år?

Shivratri firas i Indien. Oftast i februari och i år infaller det idag, eller rättare, i natt.
I tidernas urtid, säjer myten, ystade gudar och demoner en dryck av gudomlighet ur den oändliga ocean av mjölk som var världen.
Till allas skräck uppkom då även ett förödande gift som hotade att döda allt.
Shiva kom, och i sin kärlek till allt levande räddade han världen genom att offra sej själv- han drack upp giftet.

Gudinnan, hans hustru Parvati räddade honom genom att stoppa giftet när hon la sin hand över hans strupe. Men han var tvungen att hålla sej vaken hela natten för att överleva.
Så alla väsen dansade, sjöng och bad natten igenom. Shiva överlevde-men giftet gjorde honom blå, och en speciell välsignelse gavs till denna natt.

Det är denna natt som man focuserar på och ber om att Shivakraften inom en ska sluka allt ”gift”
Så genom nattens mörker mediterar man vid ett tänt ljus. Det gäller att hålla sej vaken.

Det är också natten då man hyllar Shivas dans. Så länge Shiva dansar finns världen, med sina rytmer av uppbyggnad, bevarande och förgörelse.

Nuförtiden säjer man ”han” om Shiva. Men myten om Shiva är bland dom äldsta. Från en tid då Shiva var varken eller- eller både och. Ibland avbildas han/hon som just en sammansmältning av både manligt och kvinnligt.

”Om Nama Shivaya”

Idag har vi haft Arogya Deeksha här. En dag att längta till. Och att njuta av länge. För femton år sen kallades jag för ”prästinnan”, jag samlade ihop vänner för eldceremonier- bara för att det kändes så viktigt. Jag gillar ceremonier för det är att jobba med symboler, det är gränslandet mellan den materiella och imateriella verkligheten. Det är där det händer….

Man kan ju göra egena ritualer, men Arogyan har sin form – En vacker ritual, med sina anor långt bak i en tid vi inte känner längre. Men dess visdom sträcker sej fram till oss. Som Oneness Trainer är jag glad att jag fått lära att göra de här ritualerna. Med eld, blommor, rökelse…

Inget konstigt egentligen. Man lägger händerna på, och huvudet emot ,Padukas. Symbolen för Guds Fötter…
Kan bara säja att det nu är så tyst där  inne.  Svårt att skriva det här inlägget om jag ska vara ärlig. hittar inte orden. Få se vad det blir imorgon. Känner att vi varit med om något sant Heligt.

Torsdagar är det inte lätt att få tag i mej… eller… jo det är det, för jag sitter stilla. Tyst. Det är vår dag av Varande. Mediterar eller sitter tyst, eller ligger o tittar i taket.

Vet inte vad som händer men det är en oas. för mej är det även en ovärderlig återhämtning. Det blir inget bloggande påTorsdagar alltså.