Det prasslar i trädtoppen. Så där som jag tänker mig ett djur kanske en giraff som står och betarna en djungel.  Långsamt och njutningsfullt.

Körsbären är svarta, galet goda. Vi har plockat allt vi kan. Vår örnskrämma fungerade med 100 procent och bären är fullmogna.

Frågan är om det kan finnas ett bättre kvällsnöje… Än att bara äta, alldeles onödigt mycket körsbär?