Rurik har hjältestatus. Han stod på plats när jag ankom till Skavstad. Efter några dagar i London med temperaturer som kan få en att tro att det kanske kommer en vår… så är det dags att komma tillbaka till verkligheten!

TRött Ganga stoppade ner både sojayoghurt och nötsmör från Wholefood i handbagaget. Det gick ju inte så bra. De beslag tog både min jättefarliga (!) yoghurt och den nymalda hasselnötscrämen (buhu) men jag fick behålla pechannötsmöret. De tyckte helt enkelt inte att det var tillräckligt flytande för att beslag tas. Den sätter jag nu stolt upp på bordet och bjuder  Engelsk te.

OK, det är fortfarande vinter. Men det är ändå ett säkert vårtecken när man får sina fröer från  Runåberg. Kanske är det bästa tiden, när man fortfarande sitter där med sina fröpåsar. Man har liksom ännu kvar visionen av hur perfekt allt ska bli! Knölfänkål blir nytt i vår trädgård. Sockermajsen… ja, den har jag tidigare behandlat styvmoderligt. I år ska den få bättre placering i odlingsbänkarna. Och kronärtskockorna, som jag kämpar med år efter år – utan resultat.  Nu ska jag sätta fröerna rejält tidigt. Då ska de väl ändå hinna gå i blom!!

Det är mysigt att vara hemma, få berätta om alla äventyr och bjuda på smaker. Accompanjerade av  jamen från en sur katt. ”Ni ser väl att jag vill ha nåt gott! Nåt mer gott! nåt annat gott! Vad som helst som är gott!
Det är inte kul att gå ut i kyla och snöslask! Bättre att bara vara inne få nå nåt gott! Det är inte så stor skillnad på oss människor  och katten…