Nu har vi varit i stan.
Har hämtat ut mitt pass. Det har varit i Stockholm.
Nu har jag ett Visum till Indien. Flyget går den 7 augusti. Tänker lägga in mig för totalt omhändertagande i 14 dagar. Rurik blir kvar hemma.
Ayur Vediska eller Siddha behandlingar är gudomliga. Men utbrändhet är något gåtfullt. Håll tummarna för att det blir bra.
Alla dagar är inte lika uppåt. Ibland är den inre tonen dov.
”vet du”, sa en vän till mej ”jag har läst om en tysk undersökning: det har visat sej att Johannesört hjälper lika mycket som de där Lyckopiller!”
Visserligen höjde jag på ögonbrynen men jag är ändå inte förvånad. Jag har inte själv sett eller läst den här ”undersökningen” men det får mej att ändå reflektera, att vi så lätt tror att det som är serverat i en vit burk är så undergörande. Ja, du som brukar läsa bloggen, vet att jag är tveksam till begreppet lyckopiller.
Vi är en del av naturen och det naturen serverar oss harmoniserar ofta väl med våra kroppar. Det är mycket pengar inblandade i läkemedel. Någon eller några tjänar pengar på om vi är sjuka. 60% av alla läkemedel skrivs ut för att lindra biverkningar från andra mediciner, lärde jag en gång.
Växten på bilden heter citronmeliss. Den växer både i vårt växthus och på friland. Den har ett namn till ”Hjärtans-fröjd”. Gissa varför? för att människor alltid har vetat att den skingrar nedstämdhet och ger lugn. vet du om det?
”Jag gav ofta mina barn lite citronmelisste i nappflaska på kvällen” sa en bekant. ”De sov så lugnt sen.”
Stora burkar står i vårt kök med örter som vi torkat under förra sommarn. Eller sådant som vi köpt och använder flitigt. Kanske är burkarna onödigt stora för två personer, men vi tycker dom är vackra. Det har hänt när jag bjudit våra gäster på eget örtte, att de tittat storögt. Men naturen är inget onaturligt. Men om vi tar oss för långt ifrån den, så kommer vi att bli främlingar även inför oss själva.
Rurik tar ner burken med Johannesört.
Torkning är en fantastisk förvaringsmetod. När en växt torkat så håller den oftast i flera år utan att tappa i kraft. Johannesört är som ett ogräs i vår trädgård och vi låter den växa, när den går i blom plockar vi över delen av växten.
Vi sprider ut den på en handduk och låter det ligga varmt, torrt och utan solljus. Sen trycker vi bara ner det i vår burk. Johannesört är lugnande och lättar på sinnet, den ger en djup färg åt örtte som annars brukar vara svaga i färg.
Koka upp vatten, dra ifrån plattan och smula i lite johannesört ( stor nypa) och gärna citronmeliss ( lika mycket). Låt det stå och dra 5-10 min. Det räcker för att få ett fint te.
Om jag minns rätt, så pratade min vän om hur effekten var på lång sikt. Varken Johannesört eller Citronmeliss har någon stark effekt rakt av. Du tar inte en kopp te och är annorlunda! Nej undersökningen tittade på vad som hade hänt efter en längre tid. Då visade det sej att ”förmågan” att häva ett lågt stämningsläge var lika stor för Johannesört som för Lyckopiller. Jag tänker fortfarande, att det som gör den verkliga skillnaden är vår förmåga att mogna, att våga se och ta emot förändringarna i vårt liv, att våga släppa våra gamla föreställningar om oss själva och andra och ta emot det nya. Vi är mycket känsligare än vi tror och det är fint att acceptera det. Tänk om att tavlor skulle vara gula! Så uttråkade vi skulle bli!
Vi brukar ofta trixa lite till med vårt te. Lägga till några blad med nässla ( innehåller mycket mineraler och är allmänt stärkande för kroppen).
Till sist tar vi i Stevia, nästan tillåten att sälja i Sverige (lobby-politik har stoppat den allt för länge) Men man kan 0ch får själv odla den. Det är en Krysantemumväxt som är otroligt söt i smaken, fast det inte är socker. Används mycket i Asien.
RECEPT? Detta är inte något medicinsk recept. Vi dricker det för att det är gott – och för att det ger sinnet en liten mjuk puff mot hjärtans gläde.
Vi gör det här på en höft. Ändra själv efter din egen känsla och intuition.
1 liter vatten kokas upp. Dra vattnet åt sidan och lägg i örterna. Lägg på locket (så inte viktiga ämnen dunstar bort)
en kvist citronmeliss (finns att köpa i kruka )
en stor nypa torkad johannesört
några mindre kvistar med nässla eller en stor nypa torkat
ev en stor nypa Stevia
Drick gärna morgon och kväll. och det du inte dricker upp på morgonen kan du låta stå och dra tills du vill dricka mer, då har det blivit mörkare och mer smakrikt.. Värm upp det försiktigt, det ska helst inte koka när du har örter i vattnet.
Det här gillar vi.
Nu ska jag vara lite mammig. Jag har det som ursäkt för att få visa min bild.
Nej, allvarligt, vi stod i affären och valde bland frukostflingor och blev åter påmind om problemet med sol och bovete. för bovete är nyttigt. Det är en ört och åts redan av vikingarna.
Allt omfamnar allt ( bilden heter ”Omfamning”) och det är spännande att konkret verkligen uppleva hur det vi äter påverkar oss. Lite obehagligt kanske när det ger effekter som gör att man tror att man plötsligt har drabbats av soleksem. Så skedde hos oss när Rita kom och plötsligt påstod sej vara överkänslig mot sol.
Det är just det som sker med bovete. bovete är bäst att äta på vintern för den gör oss mer känsliga för solstrålar. Även djur tex kor kan bli brända i sin vita päls när de har bovete i fodret.
Mu,mu, hoppas på mycket sol värme o stilla regn på nätterna 🙂
Man kan undra vem som är nervösast, den som får sprutan eller den som ger?
I 10 veckor har jag, två gånger i veckan fått B12 sprutor. Jag har aldrig haft någon synlig brist när jag tagit blodprov, men detta är läkarens tips. Den här utbrändheten som följer mig, ställer ju till det. Men vissa får lindring av B12, sa läkarn, och så var det!
Rurik ställde modigt upp på att lära sej ge spruta och jag har varit glad att slippa åka till distriktsköterskan två gånger i veckan. Idag tog vi sista sprutan. Den lilla virriga hönan som jag kan vara har faktiskt blivit lite lugnare, det var en bra kur.
Du vet kanske att dom mediciner som vi äter först provas på djur? Till exempel råttor. Men visste du att man inte tycker om att använda hondjur? Man vill heller ha handjur när man ska få fram hur mediciner reagerar. Varför? Jo, därför resultaten är inte alls lika tillförlitliga om de är hondjur med.
En honråtta har hormoncykler. Så är det ju med kvinnor också. Det är ju vi som bär livet. Små ägg som kan bli till liv, vilar i vår kropp och för att de ska mogna fram har vi ett komplicerat inre hormonsystem, som är väldigt känsligt. Det är alltså så, att man inte vill ha med honråttorna i medicinska experiment eftersom det blir olika resultat beroende på var råttdamen är i sin kvinnliga hormoncykel. Det säger faktiskt en del om hur mediciner faktiskt fungerar även på mänskliga damer. Kemiska mediciner är oftast gjorda för män och när kvinnor tar samma, så är det inte alltid som det är så lyckosamt.
Man kan undra hur vanligt är det med utbrändhet? Känns som jag känner hur många som helst och när man lägger till alla som jag vet om för att andra känner dom….. Alla blir vi erbjudna att äta ”lyckopiller”.
Nu senast är det ännu en kvinna som trilllat dit och blev sjukskriven av läkare. försäkringskassan godkände det inte ( så är det) utan läkaren fick skriva ett intyg till och sätta ut lyckopiller för personen. som hon nu tar. Till följd, att det hon skulle göra idag – det gjorde hon igår!!
En riktig reamotor. Det låter ju helt fantastisk, att gå från utslagen till över-görare. Som att dricka tjugo koppar kaffe och sen inte kunna sitta still. Kroppen bränner ut sej på ett ännu djupare plan. Men en duktigt arbetande marionett kanske man blir? eller? Förresten, man blir inte lycklig av lyckopiller. Man blir inte lycklig av att inte känna sin sorg. Man blir amputerad, avstängd. Man kan inte stänga av vissa känslor och behålla andra. Vill man vara lycklig behöver man omfamna det svåra också. Annars ekar skratten tomma och innehållslösa.
Kris är utveckling. Utan kriser ingen mänsklig mognad. Om vi hindras från att se oss själva, kan vi inte utvecklas. Blir bara till mairionetter. som arbetar och sedan olyckligt överkonsumerande. Någon blir lycklig på att du är olycklig. Lyckligast är direktören för läkemedelsbolaget.
Lyckopiller är droger. att vår försäkringskassa genom ekonomiskutpressning tvingar människor att droga ner sej är förfärligt. Med respekt för alla som känner att de under en period behöver det, så är det övergrepp på en människas behov av att se sej själv och mogna. Visst är det intressant? man pratar om ”nolltolerans” att ungdomar absolut inte ska använda droger. sen kan läkare helt legalt skiva ut piller… legal knarkhandel.
Det är flest kvinnor som blir ”utbrända”. Med kemi ska de hindras från att mogna. Kemi utprovad på han – råttor. Undras om kroppen kan hitta någon inre balans efter det. eller blir man fast i ingen-mans-land?
Då får man ju hoppas att män blir lyckliga av Lyckopiller. När de nu har ett så fint namn. LYCKOPILLER. TRe yngre män, stora, kloka och känsliga. De satt tillsammans en dag, då en av dem började beklaga sej över sin hälsa. ” så är det för mig med! ” fyllde de andra två i. Så fortsatte de att diskutera hur de mådde – rent fysisk. De hade massor av krämpor ”-som riktiga kärringar!” De hade samma skitkrämpor… storögda tittade på varandra… -”vad har vi mer gemensamt?”
Gissa vad de mer hade gemensamt? -de åt lyckopiller. De blev skitförbannade och trots att det är svårt, så slutade de med piller. Rakt av. Krämporna försvann. -och de har bättre chans att mogna till vuxna ansvarstagande människor. Med ansvarstaganade menar jag att de tog ansvar för sin hälsa och sitt liv på ett sätt som ingen medicin kan. Antagligen är de tilltufsade, lite sorgsna och allt det där. Med de lever sitt liv levande. De var mindre ”sjuka” utan piller.
”den Levande Medkänslan” bild, del av utställningen ”Kärleken till Livet” bilder av Ganga/ Anette Roslin Haavimb och Dikter av Martin Andersson
Människors känslighet och mognad borde vara ett samhälles största tillgång. Att så många människor måste äta piller för att hålla ihop är tecken på att vi måste ändra riktning på hur vi lever.
Nu vill jag avsluta med Martin Andesrssons fina dikt som jag illustrerat med bilden ovan:
Den Levande Medkänslan
Nu
är du
kärlek.
Egenkänslans skal spricker
och ut flödar medkänslan.
Du är kärlek starkare än berget,
djupare än havet,större än universum
och allt det är fyllt med din ödmjuka
tacksamhet och respekt
för ditt och andras liv.
Expedition till Gränna är det stora projektet idag. Så när jag öppnar dörren sitter Susanne Montelius där… i ett hav av kryddor!
Ayur Veda, ”livets kunskap” jobbar genom naturen visdom. Att allt det vi behöver finns runt om oss är egentligen ganska naturligt. traditionellt ska en Indisk hustru veta vilka kryddor och växter som behövs för att upprätthålla familjens hälsa. Så har det så klart varit här med.
Nu ska jag få min behandling. Susanne går ut i det lilla ”köket”.
Det ser mest ut som jag ska få en god middag, men jag lovar jag fick en fantastisk behandling. en damm på ryggen. som jag har skrivit om tidigare.
Egentligen har jag tagit ett beslut, att det här ska vara en lättsam vardagsBlogg, men tonvikt på vår konst och tankarna bakom. Men nu blir det lite tyngre, onekligen. Vissa pusselbitar kan man inte utesluta om bilden ( bilden!) ska vara sann. en historia kan berättas på många sätt.Så detta är ett sätt, som gäller och gnager just nu.
Jag har en skamlig sjukdom.
Det finns nog dom i Sverige som skulle kalla den LATMASKEN. Men se, så enkelt är det inte. Bakom långsamheten döljer sej något annat. En kvinna med tre barn, som gjorde alldeles för mycket och som tog alldeles för lite hänsyn till sina egna gränser och såg sitt eget värde genom andra. Unikt? Knappast, ganska vanlig kvinnofälla.
Efter alla dessa år har jag äntligen varit hos en läkare som i alla fall förstår vad det handlar om. Det är inte så lätt, men några finns som kan. Så nu har jag en diagnos; ME Myalgisk encefalomyelit syndrom. vilket betyder ungefär att det är Neurologiskt, med skador som blivit bestående. Jag kan inte säga att det yttrar sig på ett visst sätt. Det flukturerar, dvs ont i hjärtat tidvis, muskelvärk tidvis, trötthet alltid, jobbigt med människor och mycket intryck (prata samtidigt som musik eller en TV är på – går ej) och sömn… ja, vad är det? Jag haft mycket hjälp av alternativa behandlingar under alla år. När man går in i alternativa behandlingar så får man också möjlighet att ta in alternativa tankar. Som, att istället för sjukdomar pratar man om obalanser. Det är ett annat sätt att läsa kroppen. Jag har inte själv velat ta in att ”jag är sjuk”. Eftersom ord är skapande.
Men nu lever vi en krass verklighet. Den säger, att ska du vara del av försäkringssystemet – så måste du vara godkänd. Min utbrändhet är en lååång historia som började med amalgamförgiftning för mer än 25 år sen. Det är inte så bra med amalgamförgiftning, det blir sällan godkänt. Det är inte så bra att vara utbränd – för det blir sällan godkänt det i heller. När utbrändhet är ME, så kan man inte längre vila bort det – och om man anstränger sej över sina gränser så får man betala, med förvärring lååångt efteråt. Samtal hjälper inte, träning kan till och med vara farligt – därför att skadorna är neurologiska. Det är inte så bra att ha ME iheller – för det är sällan godkänt.
Det är inte så lätt att hantera varken sej själv eller en situation där du inte kan lita till dina egna resurser – för du har inga. Inga att lita på. Dom finns ena dagen – och borta nästa. Samtidigt är numera Försäkringsystemet så, att OM du blir godkänd får du bara vara sjukskriven några månader – sen ska du TRÄNA, men bara en viss tid. Sen ska du vara FRISK. Så är det bestämt.
Det är ju synd att man inte kan tala om för kroppen att det är på det viset. Att den har så svårt att lyda. Jag blev rådd att söka deltids – förtidspensionering – för jag kan inte jobba på lika mycket som andra – och jag kommer aldrig att kunna det.
Det är ett stort kliv att ta det beslutet, att ansöka om förtidspensionering, även om det är deltid. Men jag har gjort det. Sen har det varit en lååång omfattande brevväxling. Där säger man inte, att man inte tror på mig -men när man är utsatt, så utläser man det. De beslutar att jag inte är sjuk. Så rådet som jag nu får är att öva mer på att arbeta ( vilket expertiser och min erfarenhet säger kan förvärrar tillståndet)
Men hur ska man då göra när dom här dagarna jag har för att öva tar slut? Det är faktiskt inte så många dagar man har på sig.
Om man fortfarande inbillar sig att man är sjuk – för det måste ju vara inbillning? Det är ju bestämt att man är frisk?
Om det är så – så får man söka socialbidrag… Hur känns det?
Det är liksom bestämt att man ska bli frisk inom en viss tid och är det inte så – så är det mitt val? Jag väljer att vara sjuk? Det är en hård dom.
Jag vet att många inte klarar av det här. Som ger upp. Så gamla de är, flyttar de hem till sina föräldrar som får ta ansvar för dem.
Det finns en sak till i det här som är läskigt. Jag har nu fått avslag. Det kommer jag att överklaga, det är så det går till i den här världen. Då är det nya personer som gör om bedömningen – kanske till min fördel. Det är skillnad på hur olika människor ser på den här diagnosen. Det anses OK att olika personer ger olika beslut inom Försäkringskassan. Två personer med samma åkomma kan alltså få – eller bli nekad beroende på om det är en nitisk surkart eller en empatisk som bedömer. Det känns väl tryggt att veta!
Jag tror att den som sågar flest ansökningar hos Försäkringskassan känner sej duktigast. Kanske får hon el han lite lönebonus?
För mig ser pusselbitarna ut ungefär såhär: Jag blir förgiftad av fyllningen i tänderna, kvicksilver. Det vill varken Försäkringskassa eller socialstyrelse låtsas om. Det gör kroppen svag och till sist blir det nevrologiska skador, en sjukdom, med internationellt klassad och godkänd genom WHO. Det vill inte försäkringskassa eller socialstyrelses inte låtsas om. De gör ett val. För det blir för dyrt. För det är många som är drabbade.
Jag anar konturerna av stora elefanter. Bakom Försäkringskassan står Socialstyrelsen. Bakom den en regering och där bakom en stor fantastisk(!) läkemedelsindustri. Pengar. Mindre om Människor och Hälsa. Mer om Pengar och Politik.
Kan inte låta bli att tänka på vad någon sa till mig; -”Hur får man rika människor att arbeta mer? – genom att locka med feta fallskärmar” ”Hur får man fattiga människor att arbeta mer? – genom att skära ner på sjukförsäkringen.” Det var ju sagt med ironi, men det finns nog många där ute som tänker så…
Nu har jag gnällt av mig. Tack för att du läst med medkänsla…. skicka gärna lite goda tankar till mej. Tack, kära du.
Nu utgår varning. Detta är inte ett inlägg för dåliga nerver. Om du tänker läsa detta inlägg så gör du det på egen risk!
OK, du ser flaskan? Den innehåller den specialdesignade olja som jag fick med mig från behandlingen i Gränna. All den oljan ska jag alltså noggrant smörja in mig med varje kväll. Inte en droppe ska gå till spillo. Detta är efterbehandlingen och rekommendationen är att smörja in sej med ca 1 dl olja per gång!! Så nu kör vi !!
Oljan ska värmas upp och sen börjar man med hårbotten ( va! fet i håret? det gör väl inget!) Hårbotten är viktigast och masseras med hela handen.
Faktiskt ganska mysigt, om jag ska erkänna.Det blir väldigt oljigt men runt ögonen låter man bli. Huden äter, vet du det? Vi tar in så mycket genom huden att man aldrig ska ta på sej en kräm som man inte kan tänka sej att äta …
Inte glömma bakom öronen. Viktigt område. Efter huvudets inoljning så ska man dra ner energin…
Gnugga foten, mycket olja. Sen gnuggar man hela kroppen, ännu mera olja. All den här oljan, det är för att balansera Vata. det har alltså en lugnande inverkar på hela kroppen.
När man är klar med in-oljningen av kroppen – då är det allvar. Ett rött pulver, luktar härligt mycket Indien. Antagligen pulvriserade rötter, örter, kanske nån kåda.
Den rörs ut med olja. Var ska den vara? Haha hårbotten så klart. Hårbotten är extra absorberande fick jag lära när jag var på behandling i Indien. där är så många ytliga blodkärl. Det fick mig att sluta bleka håret. Känns som ett ovanligt riskabelt ställe att fylla med tveksamma kemikalier. Extremt nära hjärnan till råga på allt.
Men nu blir det röd gröt-klet. Den har kylande och lugnande egenskaper.
Det var oljan utan på, nu är det dags för inuti! En matsked sesamolja… rakt in i munnen!
Det här ska stärka munnens slemhinnor – och det gör det. Jag har gjort den här kuren förr och på den tiden hade jag blödningar i tandköttet. Tandhygienisten var helt paff när hon såg hur fint det blev.
Ja, det är bara att köra runt olja i munnen! Kan kännas lite ovant. Men man vänjer sej, nu tycker jag det är gott.
Ja, det är bara att köra på… Här sitter jag naken… inoljad… med munnen full av Sesamolja!! Sådant händer bara när man gör naturliga hälsokurer! Jag är inte bara inoljad, jag är så oljig att jag knappt kan sitta på en stol! Innan oljan spottas ut, så gurglar man halsen med det! De stärker dom inre slemhinnorna.
Ja, efter det så ska jag sitta i en halv till en hel timma och låta huden dra in oljan… Jag drar stolen närmre vedspisen och blundande tar jag upp mitt mantra…
Till saken hör att man helst ska ligga i sängen 21.30 på kvällen. Man får börja i tid. Och helst ska man ju inte stressa upp sej!!
Håret, mitt oljiga hår, ska helst inte tvättas under hela den här kuren. Men jag har vant mig. Det är huckle som gäller. Oljan på kroppen torkar jag varsamt av på en handduk. Oljiga sängkläder? Jo tack. Man får välja några gamla slitna lakan, det går bra. Jag vill gärna må bättre än vad jag gör och faktiskt, jag tycker att jag märker skillnad…
En väldigt avslappnad GangA.
Så ofattbart avslappnande. Detta är första gången jag njuter av denna behandling. Den kallas för Shirodara. En stråle med varm, för mej special komponerad olja. Det här är alltså en gammal Indisk metod att lugna och läka i hjärnan. Lugn blir jag omedelbart! Jag tror jag är i himlen!
Jag ligger rätt länge medan den varma oljestrålen sakta förflyttar sej fram och tillbaka över min panna. Jag tappar tidsuppfattningen. Dom söta lapparna på mina ögonlock är indränkta i rosenvatten. Allt luktar gott. Allt är stilla. Oljan rinner längst mitt huvud,bak, där den samlas ihop och värms upp igen.
Jag är på min andra behandling på Susanne Montelius klinik i Gränna. Lycklig tackar jag Universum att det fortfarande finns kvar behandlingsmetoder som bygger på sanna uråldriga principer, med helt naturliga ingredienser från moder jord.
Kanske taskit att tänka på sånt här nu, men du ska veta att när Engelsmännen kom till Indien så gjorde man sitt bästa för att förstöra denna läkekonst. Man tyckte dessa läkare hade för stor makt och högg helt enkelt händerna av dom. Kerala var den enda del av Indien som inte blev kolonialiserade – det är därför som det är därifrån som nu Ayur Vedan sprider sej igen. Där fanns kunskapen kvar, hel.
Till sist sänker Susanne ner ett tält över mej. Den blir härligt fuktigt varm av vattenånga. Kroppen svettas, porerna öppnas och de eteriska oljorna tränger djupare in i min hud.
Starka krafter, inte bara i vårt land, utan i hela Västvärlden försöker styra och stoppa mycket av den naturliga vården. Vill få oss att tro att örter är farligt och kemikalier nyttiga. Må vi aldrig bli så onaturliga.
Nu är det en skönt trött Ganga. Har varit på Ayur Vedisk behandling hos Susanne Montelius, Gränna.
Efter samtal om livsstil, sömn och mat. Kom Susanne med denna fina skapelse!
Så det var för mej att lägga mej på britsen med ryggen upp.
Det är mina binjurar som ska få en kärleksfull behandling. Det kan dom verkligen behöva.
Det här ser ju inte klokt ut för oss i västerland som är vana vid helt andra sorts hjälpmedel när man får behandling. Men det är fantastiskt skönt och det lugnar ner systemet rejält. Jag ligger i halvsömn och njuter.
Det är en damm gjord av kikärtsmjöl med varma oljor specialkomponerat för mej. Underbart!
Vill du veta mer om AyurVediska behandlingar och utbildningar hos Susanne, se Välkommen till Yantra.nu
gangaochrurik 