Kolla här Rita!! I god tid skickades julbakskryddor och annat Jätteviktigt till Rita när hon studerade i Nice.
Paketet kom aldrig fram och vi muttrade om Franska posten. Men se, mot alla odds. Julpaketet kom tillbaka den 22 februari. Det blir pepparkakor till Påsk!
Det är spännande att följa… Vad gör livet levande för andra? Rita tycker det är värt att sitta uppe hela natten…
… För att sy klart nåt som hon själv designat…
Nu är det slut, inga tonårsbarn längre.
Idag firade vi Rita vår 20åring.
Hurra hurra
Jag tar det lugnt. Hjälper Rita lite med hennes sockerkonster.
Tur för Rita att jag undviker mjölkprodukter. Men det var för gott för att undvika helt.
Krossade violkarameller eller turkis peppar i vit toffe. Jag rullar dom i florsocker. Helt förföriskt.
Under tiden lägger Rita sista handen på sina muffins…
När vi är i Båstad brukar vi bo hos Jenny. Idag är Jenny hundvakt.
Tack, sa Jenny när hunden kom. Jag tror hunden också sa tack.
Här ruvar en skatt…
Det var verkligen ett stort projekt att en gång flytta ur ett stort hus. Det behövdes en mor och far och en lada för att husera sparade skatter (och annat konstigt) men nu är det dags att möblera Ritas lägenhet!!
Bord och stolar, glas och dukar, och mycket annat. Sen måste man ju mysa!
Mysa på SKÅNSKA!
Vi blir helt bortskämda med livets goda!! Till och med jag som undviker mjöl! ( Mmm fick en god liten valnötskaka med choklad)
Det är inte så ofta vi träffas i Glimminge så det är lite av fest!
Så laddar vi för att köra lilla lastbilen över åsen, till Båstad.
Så Rita får avsluta dagen, i sin lägenhet, med att diska sina skatter.
Som katt är livet lugnt i alla fall.
Plötsligt är vi i Båstad. Tja, plötsligt. Det var en väldigt påtaglig resa med en jamande katt i baksätet (i bur )
Rita fyller 20 och det ville Angel, vår katt som uppfostrat Ritasen hon var tio, inte missa.
Tänk att Rita söker en (EN) lägenhet i Båstad -i får den!! Ofattbart (men ett skolexempel på Bhagavans undervisning… Men det får jag berätta om en annan gång )
Nu får katten bo hos Rita över helgen. Jag och Rurik bor hos Jenny.
Men vad är ett hem utan katt? Mjao!
Här står jag på trappen o tittar. Det är åker, Tåker, vass o lite skog
Nu går jag ner till skogsbrynet vid sjön… Det är ganska långt mellan husen. Ser ni vårt hus? Den vita pricken i mitten.
Både vi, räven o alla fåglarna får plats… ja, och himlen, den får vi inte glömma. här är mycket himmel.
Det är fridfullt att bo här.
Vilken herre det bor i det här huset!
Vilken flit! Nu drar Rurik ut sin garderob, för naturlig djupfrysning. Är där några små djur (det finns ju sånna som tycker ylle är mums) ja, då dör dom nu.
Jag orkar inte, nåt annat år ska jag ta ut mina kläder…
ANGEL, vit, fluffig och husets härskare. Så är det ju när man har katt… Man får tacka att man får bo där på nåder. Vem som bestämmer är det ingen tvekan om. Mem söt är hon, som få, och med oskyldiga blå baby-ögon..
Egentligen är hon en tunn, spinkig liten katt. Men det fattar man inte, bara för hon har så mycket päls. Pälsen tovar sej så det är bara att kamma henne. Varje dag.
Det blir rätt mycket hår som man kammar ur. Ja, det är bara en liten tuss varje dag. Men om man SPARAR på håret, så blir det förvånande mycket.
Det var efter det att Angel hade bott ett tag hos Jenny (hej Jenny!) som vi började spara på pälsen. Hon samlade nämligen allt hår hon kammat ihop i en burk, av bara farten fortsatte vi. Tre år senare har det blivit en hel del… Förfärande mycket. Mer hår än katt!! Angel är väldigt tveksam.
Rurik är full av entusiasm! Massa såpa! varmt vatten! Gnugga gnugga och fram med kavlen!!
Vi var inte ens speciellt noga. Vi bara tog bollarna med hår o satte igång. Den här sittdynan har Rurik pratat om ända sedan första hårtussen!!
In i duschen. skölja, skölja…
Läskigt, helt enkelt. Angel vill inte vara med!!
VOILÁ en platt katt och en förfärad katt. Jag lovar Angel – jag ska bara sätta mej på den platta katten!
gangaochrurik 