Ja! vi har fått besök. Av en röd bil med badkar i lasten. Två tuffa brudar där fram.

Siri gjorde sitt premiär-lång-körning. Ny med körkort. Det blev roadtripp med många stopp. Det är Jenny som lånat ut sin bil. Jenny – har bilen inget namn? Det borde den väl ha? – nu vet vi – Strawberry Cupcake! Det var väl sött?

Hungriga magar går direkt till köket. Lätt med vegetariska gäster. då fungerar det av sig själv…

”Du måste se mitt körkort” säger Siri. Körkort… det är frihet….

Hoppsan. Igår var det Vernissage och det var första dagen sen vi startade med bloggen som jag inte gjort ett inlägg. Det blev ingen rapport från nån utställning! Glömde faktiskt att ta kort igår. Fatta att jag var trött!!

Idag är det min dag av tystnad. Det passar bra, för det behövs. Så mycket människor igår….härligt, men  nu är det mycket  surr  i huvudet. Man pratar och pratar… lyssnar och lyssnar.  Jag bara stöp när jag kom hem. Symboliskt som livet är har nu även mobiltelefonens batteri kollapsat! Ja,ja…

Livet och döden fortsätter. I köket stod en musfälla när jag kom upp. Gissa vad det betyder?

Angel är frisk!!  Hon drog upp Rurik tidigt imorse, för nu hade hon fångat en mus. Visst ville Rurik vara med och leka? Fint med indragna klor bollade hon stackaren fram och tillbaka. Så här är det när man har kattlucka. Inte alltid kul. Rurik bar ut musen, han var inte leksugen, musen kilade iväg och kvar i köket gick en förvirrad katt…
Nu är det musfälla fram. Vi har erfarenhet, vi vet, ibland tappar hon plötsligt intresset för bytet. En gång möblerade vi om hela vardagsrummet för att få tag i en mus som hon släppt och av någon anledning tappat intresse för.  – och förra vintern upptäckte vi  att två förrymda möss hade hittat varandra! Tycke uppstod och de hann  bli 17 stycken (sjutton!!) innan vi hittade dom under trappan och fick fångat dom. Då var hon inte mycket till jägare. Det var vi som fick ta dom med fällan!

Mem sanningen är ju den att vi är väldigt glada att hon tar möss – och ännu gladare att hon tar sork. dom ställer till mer elände än man kan tro. Så det är så svårt att gräla på henne när hon drar in dom. Det är dessutom ingen ide. Det här är hennes natur. Nu är hon frisk, det betyder att hon går ut och tar sig något litet fast-food, sen går hon lyckligt och lägger sig. Antar att det är höjden av lycka att ta in dom och sitta på mjuka mattan när man åter sin godbit!

Angel har ett tilläggs-namn ”Angel – the – Killer”
Hade vi varit små är jag övertygad om att hon hade ätit oss också… mumsat i sig och sen gått upp och lagt sig i en av våra sängar och sovit gott.
Ja, det blev många ord på min tysta dag! Ikväll ska vi åka och lyssna på harpo-musik  i Vadstena. Det blir lugnande. Tills dess ska jag härmed hålla mina ögon slutna, uppleva min andning och lyssna på mitt mantra.
Namaste

mer midsommar. Tänk jag tycker vår midsommar var så mysig och hade allt man kan begära. Men nu efter att ha tittat på  Ritas blogg så sitter jag storögd. Tänk, jag visste inte att det fanns sådana här majstänger. Mina begär har ökat. Vilka färger och vilka symboler!! Läs och se en midsommar i Dalarna.

Vad ska vi göra idag? Vädret är sådär lagom opålitligt.

Det är skönt att umgås, göra något tillsammans och det är skönt att vara ute.

Sina barn får man väl muta lite lätt, men åh så mysigt att putsa fönster tillsammans!

å så skönt att få hjälp.  Uterummet är en riktig fälla för alla små flygande vänner och bor man vid Tåkern så har man många små vänner och dom lämnar spår efter sig. Insidan av glasrutan är helt nerprickad.

Vi skurar, det blir så rent så man tror knappt att det är sant.

Men man får inte jobba för hårt, en tomatjuice paus måste man få!

En Vallmoröd tråd genomsyrar dagen. Det gäller att synas.

Estrella tryckte ett höghus med chips i näsan på oss när vi handlade på Östenssons – vi var chanslösa! Lika chanslösa som en humla på en vallmoäng.

lika chanslösa som Rita och Ella inför ett rött nagelack eller ett paket jordgubbar från väversunda.

Lika chanslösa som Ganga och Rurik när Max och Rita stannar på en kopp te och får en bensträckare och träffar Ella, på deras väg ner mot Båstad. En halvtimmas virvelvind.  Det gillar vi.

Här ska firas Midsommar!

Ella är här och nu är vi traditionsbärare. Det betyder blommor i håret.

Med förbluffande flinkhet binder Ella sin krans. Det är ett fint sätt att hylla sommaren och livet. Sen åker vi till Hembygdsparken i Ödeshög, den är bäst.

Vi anländer lagom till när dom reser den lövade fruktbarhetssymbolen.  Nu väntar dansen!

Vi har tillsammans med andra dansande Östgötar hyllat våra Svenska djur: grodor grisar,rävar…

När vi dansat klart kom Folkdansgillet och dansade i sina hemvävda dräkter, med lie och räfsor. Om du undrar varför jag lagt in dessa extremt intressanta filmer på bloggen så är det för att Ellas storögda engelska vänner ska kunna gå in och med egna ögon se vad det innebär att dansa runt majstången och föreställa en groda.

Allt avslutades till sist med Svenska Nationalsången på fiol -alla stod upp och sjöng. Svenskare än så här kan det nog inte bli.

Nu har vi avslutat dagen med att Woka alla resterna från dagen picknick, ja, om vi ska fortsätta att vara Hel-Svenska så är det väl en pytt-i-panna vi har gjort, överströdd med rosenblad. Hurra för Sommaren! Den gillar vi.

Yoga i det fria! men va! idag är vi TRE! vad har hänt?

Rita och Max stannade till och sov över natt här, de är på väg mot midsommarfirande i Dalarna. Nu är det morgon och alla njuter av en stunds yoga innan dagen börjar.

Lyckligt springer vi runt i trädgården  och samlar blommor. Rita vill ha krans i håret, den ska vara rosa.  Vi visar stolta upp vårt överflöd av blommor, Rita gör sej en stOOr bukett.

Ja, det är ett ståtligt par vid en lite (men röd) bil… Det är Sara som varit godhjärtad att låna ut sin älskling och möjliggjort resan.

det blir en sväng till med saxen. en röd bil kräver röda blommor!

Bil med stil har naturligtvis inbyggd vas! Två vallmo och en Rose de Rescht, en ros med bedövande doft! Äntligen har den börjat blomma och nu får den fylla bilen med väldoft genom Sverige.

Så kör dom. Bilen försvinner allt mer och ser snart mest ut som ännu en vallmoprick på vår grusväg..

Ella har landat i Sverige! Hon ska fira midsommar hos oss och dansa Små Grodorna!

Det gillar vi. (den här bilden har jag tagit från Rita)
Inte nog med det, Rita ska också dansa dom Små Grodorna, fast i Dalarna.

Jag tror dom håller på att bli tanter bägge två. Helt klart är i alla fall -tonåren är över! Nu vågar man dansa grodor med behållen självkänsla.Det gillar vi.

Nu har vi varit på bröllop.

Vi var lite smygisar, så vi hade med oss en korg med finaste blomblad från trädgården.

Medan alla var i kyrkan strödde vi ut blomblad på trappen. Nu är vi vid Örberga kyrka, den ligger vackert, vid Prins Eugens ateljé, nära Vättern.

Det blev väldigt lyckat och uppskattat  med blombladsregnet.

Det är Ruriks Brors son, Petter som gifter sej med Ulrika. visst är dom fina!

Det kom långväga gäster, här är stolta grabbar. vi gissar från Tyskland resp Skottland.

Det var välklätt in i minsta detalj! Jag bara undrar var var de Svenska folkdräkterna?

Idag höll jag inte måttet!

CaffeLatte på näsan, OK. Men resten. Vi är i symbios med huset och huset är skitigt, nu syns den till och med under naglarna. Vi märker inte sådant förrän… ja, du som brukar läsa här, du  vet.   -När någon kommer på besök…. då!

”Jag börjar i uterummet” säger Rurik och kavlar upp ärmarna!

Diskbänken skrattar hånfullt. Jag får nog också kavla upp ärmarna.

Men en flinande kokosnöt! Där går ändå gränsen! Den står där med några skitsnöre som vi inte använt på ett helt år!

”men… det är inget snöre, det är ett skärp jag fått av en munk i Indien” protesterar Rurik. Ja, vi har en hård dag, tänk på det Tomas, att vi lider för din skull!