Visingsö. Då blir det pick-nick.

Sen måste man ju vila… Omskrivning för att vara golvade av Visingsö lantliga idyll.

Om vädret varit bättre hade vi nog utforskat på cykel, nu blev det bil. Tomas tyckte vi var mesiga. (Erkänner , cykla o vara blöt? Nej tack)

Men fint, sol och regn i ömsint blandning. Visingsö är en märklig upplevelse för en landkrabba. Ön ligger i Vättern, är låg, nära vattenlinjen och vatten ser man nästan hela tiden, ibland från två sidor.

Älskar Brahe kyrkan! Den är som ett smyckeskrin. Överdekorerad och söt.

Pampiga träskulpturer från 1600talet. Så personliga, kraftfulla o säkra. Johan Verner den äldre, från Gränna var skulptör. Tydligen ansågs de länge fula. Man sa, om gravida kvinnor tittade på dom, då fick de fula ungar!

Knotiga, lite utdragna i sina uttryck, imponerar de på mig.

Även Jesus är livfull, hans ljustrålar ser ut som dreads och gör att han ser ”modern ” ut.

En ängel. BOND-ÄNGEL kallade guiden den. Hur busfin som helst! En lagom tjock liten flygande sak!

Men…. vi vilar lite till. Sen blir det fika.
En dag i lagom tempo