Jaha, det här var väl konstigt.
”När Kennet filmar Rurik, då ska jag ta kort!” så tänkte jag. Men se det glömde jag bort. Det var O-bloggigt av mig.

Tycker jag är i dålig form (på alla sätt). Suckar och är mest gnällig, försöker hålla tyst.  Sen lyfter jag på ögonbrynen när jag ser vad som hänt under min pensel… ett frö! Det var otippat.
Ja, det var spännande! Härmed sår jag ett tankefrö, inom mig. Tänker mig att det gror, växer, blommar och bär frukt. Vattnar det med min Kärlek. Var tog gnälliga jag vägen?