I gårdagens finväder satt Rurik i ateljén. Som små karameller går han och suger på sina blivande bilder innan de blir verklighet. Hur målar man en bild av Vättern genom att använda Ikonens språk?

”Kolla vad jag hittade i en bok om Ravenna-mosaik!”  (Om du inte vet, kna jag berätta att mosaikerna i Ravenna är världsberömda i hela den kristna världen. för sin skönhet och  storhet.) Vad du ser framför dig nu är floden Jordanien.  I Ikonmåleriets värld målar man alltså en flod som ett levande väsen. Floden Jordanien är ju en helig flod, så det är en mäktig varelse som visar upp sig.

Rurik berättar, ”bilden handlar i sin helhet om  Jesu dop,  det skedde i Jordanien. Ser du hornen i pannan, dom har man satt dit för att visa att det är en vis man (!) vidare så lyfter han handen, det gör han för att han tillåter och ger sin välsignelse till dopet.” Visst blir man paff? Både för att man avbildar en flod så här,  som en människa och för hornen på huvudet. Senare kristendom har ju gjort horn till djävulens tecken, men i sitt ursprung är det alltså visdom!
Ruriks bild?

Det här en del av Ruriks Vättern bild, den har blivit bebodd av en Vätta  men där finns också en Vätte, som vi inte ser här. Bilden är en lek med ett gammalt bildspråk insatt i vår tid. Skog, vatten och hus är allt målat på ikonens vis. Att vi är mitt uppe i vår tid och våra bekymmer ser man med JAS planet som flygande beskjuter den heliga Vätta. Du kan också se Klosterkyrkan i Vadstena. Några horn i pannan fick hon dock inte, lilla Vätta.
Men kan inte låta bli att tänka på en av mina egna bilder.

Rådjurskvinnan är på väg till utställningen i Gränna. Detta är ett utsnitt av henne. Men i en förhistorisk tid fanns här tydligen pästinnor i vår kultur som bar horn på huvudet. som ett tecken på värdighet. Det gillar vi.